04 december 2023

Hur kan Sverige stödja återhämtningen och utvecklingen av hälso- och sjukvårdssystemen i Ukraina? Det var temat för Socialdepartementets och stiftelsen Swecares gemensamma konferens den 1 december som samlade ukrainska företrädare och svenska aktörer inom hälso- och vårdsektorn, däribland Barnafrid.

Flicka som står vid ett staket framför järnvägsspår. Hon bär en ryggsäck som har en gul ballong fastknuten med blågula band.
Bildtext Halfpoint Images

Två nya utredare på Barnafrid, Lena Grafl och Olga Granlöf, deltog på konferensen i Stockholm. Sedan mitten av november har de startat arbetet med en förstudie som ska kartlägga behovet för kompetensutveckling och utbildning inom våld mot barn, traumamedveten omsorg och stöd till traumatiserade barn och unga i Ukraina – ett uppdrag som regeringen tilldelade Barnafrid i juni 2023. 

Lena Grafl och Olga Granlöf, BarnafridBarnafrid har under hösten rekryterat två nya utredare, Lena Grafl (vänster) och Olga Granlöf (höger). De kommer närmast att genomföra en kartläggning av behov för kompetensutveckling och behov av informationsmaterial när det gäller kunskap om våld mot barn i Ukraina. Lena Grafl kommer närmast från en roll som projektledare för Care Stödcentrum vid Östergötlands Stadsmission, där hennes uppdrag var att öka anställningsbarheten hos ukrainska flyktingar och stärka deras etablering i Sverige. 

Olga Granlöf är socionom med lång erfarenhet av arbete med barn, unga och deras familjer. Hon har sedan anfallskriget mot Ukraina startade arbetat med ukrainska flyktingar på Studiefrämjandet Uppsala Västmanland.

Fokus på samverkan med ukrainska aktörer

På Barnafrid kommer Lena Grafl och Olga Granlöf att samverka med olika aktörer i Sverige och Ukraina. I uppdraget ingår även att beskriva kompetensutvecklings- och utbildningsbehov för att skydda barns rättigheter i enlighet med Barnkonventionen och delmål 16.2 i Agenda 2030. Kartläggningen ska även säkerställa att det skydd som tas fram är långsiktigt hållbart. Tyngdpunkten kommer att ligga på digitala, skalbara och kostnadseffektiva lösningar. Uppdraget innehåller avslutningsvis en pilot där en kompetenshöjande insats ska testas i Ukraina.

Laura Korhonen, professor i barn- och ungdomspsykiatri och centrumchef för Barnafrid.Laura Korhonen, professor i barn- och ungdomspsykiatri samt centrumchef för Barnafrid, en forskningsverksamhet. Foto Ulrik Svedin - LiU — Många barn på flykt eller i krig har en hög risk för svåra livserfarenheter, ofta med inslag av olika typer av våld. Utifrån kunskap och erfarenheter i både Sverige och Ukraina ska vi tillsammans skapa en tillgänglig och hållbar struktur som är till nytta för de barn och unga som drabbats av kriget, säger Laura Korhonen, professor i barn- och ungdomspsykiatri och centrumchef för Barnafrid.

Praktiknära stöd för att hantera våldets konsekvenser

Barnafrid har lång erfarenhet av att använda digitala lösningar för att nå ut med kunskap om trauma och våld mot barn ut till stora målgrupper. I dag finns flera utbildningar om våld mot barn samlade i en digital kunskapsportal på Barnafrids webbplats. Där finns även publikationer och metodstöd som är baserade på forskning och beprövad erfarenhet.

— Barnafrid kommer att bidra med praktiska lösningar kring barn som behöver stöd att hantera våldets konsekvenser. Vi ser att stödbehovet finns både i Ukraina och i länder där ukrainska barn och familjer finns, däribland Sverige, säger Laura Korhonen.

 

Besök Barnfrids kunskapsportal här

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.