10 januari 2023

Evalotte Mörelius anslag från Joanna Cocozzas stiftelse, 2021, för att utvärdera effekterna av ett specialdesignat stöd för att lära föräldrar att lära sig förstå sitt för tidigt födda barns signaler.

Här är Evalotte Mörelius populärvetenskapliga sammanfattning av projektet som 2021 tilldelades 500 000 kronor per år i två år, totalt en miljon kronor.
Titel: ”Tidig intervention för att stärka samspelet mellan föräldrar och för tidigt födda barn på neonatalvårdsavdelningen: En randomiserad kontrollerad studie”

Barn som blir förstådda, uppmärksammade och bemötta enligt sina behov, blir mindre
stressade och mer trygga vilket i sin tur minskar risken för kognitiva och beteendemässiga
problem. För tidigt födda barn har svagare kommunikationssignaler vilket gör det svårare för dem att bli förstådda. Samtidigt har föräldrarna ökad risk för stress och depression på grund av att det för tidigt födda barnet behöver intensivvård vilket påverkar deras mentala närvaro negativt. Vi vet sedan tidigare att föräldrarnas närvaro minskar barns stress och främjar utvecklingen av barnets stressystem.

Syftet är att utvärdera effekterna av en ny metod för att stärka samspelet mellan föräldrar och för tidigt födda barn. Metoden, EACI (EArly Collaborative Intervention), innebär att föräldrar får specialdesignat stöd av specialutbildad personal för att lära sig förstå sitt för tidigt födda barns svaga kommunikationssignaler så att de kan bemöta barnet på rätt sätt och i rätt tid.

Projektet är godkänt av forskningsetiska nämnden.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp människor med blommor och diplom.

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Pengarna går till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.

Ryggtavlan på en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från LiU.

En man knäböjer på en fotbollsplan och håller i en bit konstgräsmatta.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.