Övriga partier i kommunalvalen: hur gick det?
Gissur Ò Erlingsson, professor i statsvetenskap och Susanne Wallman Lundåsen, universitetslektor i statsvetenskap, analyserade i sitt bidrag till Snabbtänkt hur det gick för de så kallade ”övriga partierna”, partier som enbart finns representerade på kommunal nivå och som ibland beskrivs som antietablissemangspartier. Tidigare forskning visar att de ofta driver frågor som mobiliserar väjare som är missnöjda med den lokala demokratin och med lokala etablerade partier.
Erlingsson och Wallman Lundåsen konstaterar bland annat att de övriga partierna över tid har blivit betydligt fler i landets kommunfullmäktigen. Sedan valet 2002 har över 40 procent av landets kommuner haft minst ett övrigt parti i kommunfullmäktige. I dag, 20 år senare, har den siffran stigit ytterligare. Enligt preliminära siffror från valet 2022 får övriga partier mandat i 135 kommuner, dvs 46 procent av kommunerna.
I Hagfors, Knivsta och Perstorp har ett övrigt parti blivit kommunens allra största parti. Det gick också bra för flera helt nybildade partier, bland annat nådde Folkinitiativet Arjeplog 29 procent av rösterna i kommunen och Bygdepartiet i Leksand fick drygt 19 procent av rösterna. Samtidigt minskar några av de övriga partier som hade stora framgångar i förra valet, till exempel Demokraterna i Göteborg som minskade med drygt tio procent.
Avslutningsvis konstaterar författarna i sin analys att övriga partier överlag gick bäst i mindre kommuner. Det kan hänföras till tidigare forskning som bland annat visar att förändringar i folkmängden kan gynna den typen av parti.
Gissur Ó Erlingsson, Susanne Wallman Lundåsen och Richard Öhrvall är alla statsvetare och verksamma vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. Foto Marie-Louise Elebring
En klyfta mellan stad och land?
Richard Öhrvall, biträdande universitetslektor i statsvetenskap har tittat närmare på den eventuella klyftan mellan stad och land. Han konstaterar bland annat att landsbygden fick en ovanligt framträdande plats i årets valrörelse och att en rad politiska förslag riktades mot människor som bor där. Förhållandet mellan stad och land har länge haft en central plats inom den samhällsvetenskapliga forskningen och intresset har förstärkts på senare tid, då en ökad politisk polarisering mellan storstadsregioner och övriga landsdelar har observerats i ett flertal länder.I sin analys lyfter Öhrvall bland annat att högersidan i årets riksdagsval hade starkare stöd på landsbygden än i storstadsområden och vice versa för vänstersidan. Det stämmer överens med hur det ser ut i många andra länder men är något helt nytt i svenska val. En närmare titt på de enskilda partierna visar att resultaten är mer varierande. För hälften av partierna – C, L, M och S – minskade skillnaden i stöd mellan storstadskommuner och landsbygdskommuner jämfört med föregående val. Till exempel gick Socialdemokraterna tydligt framåt i Danderyd där de tidigare var svaga, medan de backade i Jokkmokk där de varit starka.
Sammanfattningsvis visar Richard Öhrvalls analys att det framför allt är Sverigedemokraternas framgångar som gör att det ändå går att tala om en polarisering mellan stad och land. Visserligen gick partiet fram i alla kommuner förutom Malmö i årets val men framgången var mer tydlig utanför storstadsområdena. Partiet stöddes av närmare 25 procent av dem på landsbygd och strax över 16 procent i storstadskommuner – en skillnad på nästan nio procentenheter.
Fakta om Snabbtänkt
Snabbtänkt är ett initiativ från forskningscentret DEMICOM vid Mittuniversitetet där forskare från olika universitet och organisationer bidrar med reflektioner över årets val och valrörelse. I årets rapport deltar 95 forskare från 22 lärosäten, inom ämnen som statsvetenskap, medievetenskap, sociologi, miljövetenskap, kriminologi, nationalekonomi och filosofi.
Ladda ner rapporten Snabbtänkt 2.0 22 här
