17 juni 2021

Forskare och lärare – men också expert, utredare, samhällskritiker och opinionsbildare. Historikerns roller i samhället har förändrats med tiden. Men hur? Och vilken funktion har historikern idag?

Äldre bilder Fotograf: fstop123

Det undersöker flera författare i boken Historikern i samhället – roller och förändringsmönster. Många har ofta en förenklad bild av vad historiker gör menar David Ludvigsson, biträdande professor i historia vid Linköpings universitet. Tillsammans med Martin Åberg vid Karlstads universitet är han redaktör för boken.

– Historikerns roller behöver problematiseras. Förutom att vara forskare och universitetslärare har historiker relationer till flera andra yrkesgrupper i samhället, och har kompetenser som efterfrågas på olika håll i samhället. Men olika aktörer kan ha olika förväntningar på historiker, och det här måste historiker förhålla sig till och diskutera med varandra. I slutändan står historikernas professionalitet på spel.

Förr uppfattades historiker som obestridda auktoriteter på det förflutna. Men det har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Samhället har sett förändringar så som demokratisering, globalisering och digitalisering. Och när samhället förändras så förändras medborgarnas frågor och därmed också förväntningarna på historiker.

– Kunskap cirkulerar och befinner sig i någon mening alltid i rörelse. Det betyder att kunskapen kontinuerligt kan förändras och omtolkas, inte bara av historiker. Samtidigt har historiker en unik träning att värdera kunskaper i ett sammanhang och kan ta ställning till vad som är rimliga tolkningar, säger David Ludvigsson.

Boken Historikern i samhället – roller och förändringsmönster är den första att ta ett helhetsgrepp kring historikerns olika roller och funktioner. Bokens författare analyserar och diskuterar bland annat vem som är historiker, vilka roller och vilket ansvar historikern haft över tid, hur det kan komma att se ut i framtiden samt historikerns relation med och ansvar gentemot det omgivande samhället.

Författarna berör också jämställdhet inom historikeryrket, samt hur globalisering, teknisk utveckling – så som internet, sociala medier och digitalisering – och krav på internationell publicering har ändrat förutsättningarna för historiker som forskare

Boken utgår både från historikerns roller utanför och inom universitetsvärlden.Ett svart bokomslag med mindre rektangulära bilder på gamla kartor och skrifter.Omslag till boken Historikern i samhället - roller och förändringsmönster.

– Vi som arbetar som historiker måste fråga oss själva vilka roller vi är redo att fylla, vilka relationer vi måste värna och utveckla och vad som egentligen är vårt ansvar i relation till samhället. Det finns ett stort behov av kritisk självreflektion, för att säkerställa att professionen fortsätter stå i dialog med olika delar av samhället, säger David Ludvigsson.

Boken

Historikern i samhället - roller och förändringsmönster. David Ludvigsson och Martin Åberg (red.). 2021. Gidlunds förlag.

Seminarium

Boken presenteras och diskuteras vid ett seminarium den 21 september kl. 18:30. Seminariet hålls via Zoom och riktar sig framför allt till historiker, men är öppet för alla. För frågor och anmälan, kontakta David Ludvigsson.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp människor står på ett trädäck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.