20 juli 2017

Sveriges första torrötningsanläggning ligger i Mörrum och här omvandlas matavfall i bruna påsar till nyttig biogas. Avfallet rötas i den konsistens det kommer in i. En påse matavfall räcker till 2,5 km fossilfri transport.

Inne i den ena reaktorn hos VMAB

Inne i den ena reaktorn, på väggarna finns värmeslingor och den stora omröraren som håller temperaturen jämn syns i bakgrunden.

Under våren 2013 invigdes Skandinaviens första torrötningsanläggning av VMAB, Västblekinge Miljö AB, i Mörrum. Tveksamheterna i branschen var stora till den nya tekniken, men enligt LiU-forskning står den sig väl i konkurrensen. Roozbeh Feiz, Avdelningen industriell miljöteknik, jämförde i sin doktorsavhandling torrötningsmetoden med de våta metoder som är vanligast i svenska biogasanläggningar. Han fann att den torra har flera fördelar, substratet kräver mindre förbehandling och processen är mer robust medan utbytet av biogas är ungefär det samma.

– Torrötning har flera fördelar, men osäkerheterna i jämförelserna är stora. Vilken metod man ska välja beror på många faktorer som man behöver räkna på, säger Roozbeh Feiz.

Avfall från tre kommuner

Hos VMAB omvandlas 15 000 ton matavfall per år från kommunerna Karlshamn, Sölvesborg och Olofström till 2,4 miljoner normalkubikmeter fordonsgas. Gasen säljs till Eon som har ett antal tankstationer i regionen, varav en invid VMAB för tankning av egna och kommunens biogasfordon.

MatavfallMatavfallet i de bruna påsarna lossas i en stor behållare där det lyfts upp på ett band för siktning och sortering. Det som inte är matavfall går vidare till förbränning medan matavfallet skruvas in i en av de två rötkamrarna, 800 kubikmeter stora. Värmeväxlare på väggarna ser till att hålla temperaturen i rötkammaren på mellan 37 och 40 grader och en stor omrörare mitt i kammaren fördelar värmen jämnt.
Se videon där biogasresenärerna också får kliva in i en tom rötkammare, medan metangasen bubblar upp mot taket i rötkammaren intill.

I det här fallet används inte rötresterna till gödsel utan som kompost för sluttäckning av deponier. Ska rötresten duga som gödsel behöver man övergå till en termofil process, där rötningen sker vid en betydligt högre temperatur som också hygieniserar rötresten.

– Vi undersöker möjligheterna att övergå till termofil behandling nu under sommaren. Idag tar det 27 dygn för avfallet att bli biogas, men en enstaka partikel kan gå igenom på 10-12 timmar, säger Robert Lundgren, som visar runt på VMAB.
Video


Biogasresan, tio stopp på tre dagar

Nationellt kompetenscentrum

Fler nyheter från LiU

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll.

En person sitter och ler.

LiU-alumner hjälper industrin att spara pengar och energi

Han lämnade ett högavlönat jobb i gas- och oljeindustrin i Indien för en masterutbildning i hållbarhet och energiteknik på LiU. Sajid Athikkay ångrar inte u-svängen. Nu driver han ett företag som hjälper industrier att spåra och spara energi.

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.