20 juli 2017

Sveriges första torrötningsanläggning ligger i Mörrum och här omvandlas matavfall i bruna påsar till nyttig biogas. Avfallet rötas i den konsistens det kommer in i. En påse matavfall räcker till 2,5 km fossilfri transport.

Inne i den ena reaktorn hos VMAB

Inne i den ena reaktorn, på väggarna finns värmeslingor och den stora omröraren som håller temperaturen jämn syns i bakgrunden.

Under våren 2013 invigdes Skandinaviens första torrötningsanläggning av VMAB, Västblekinge Miljö AB, i Mörrum. Tveksamheterna i branschen var stora till den nya tekniken, men enligt LiU-forskning står den sig väl i konkurrensen. Roozbeh Feiz, Avdelningen industriell miljöteknik, jämförde i sin doktorsavhandling torrötningsmetoden med de våta metoder som är vanligast i svenska biogasanläggningar. Han fann att den torra har flera fördelar, substratet kräver mindre förbehandling och processen är mer robust medan utbytet av biogas är ungefär det samma.

– Torrötning har flera fördelar, men osäkerheterna i jämförelserna är stora. Vilken metod man ska välja beror på många faktorer som man behöver räkna på, säger Roozbeh Feiz.

Avfall från tre kommuner

Hos VMAB omvandlas 15 000 ton matavfall per år från kommunerna Karlshamn, Sölvesborg och Olofström till 2,4 miljoner normalkubikmeter fordonsgas. Gasen säljs till Eon som har ett antal tankstationer i regionen, varav en invid VMAB för tankning av egna och kommunens biogasfordon.

MatavfallMatavfallet i de bruna påsarna lossas i en stor behållare där det lyfts upp på ett band för siktning och sortering. Det som inte är matavfall går vidare till förbränning medan matavfallet skruvas in i en av de två rötkamrarna, 800 kubikmeter stora. Värmeväxlare på väggarna ser till att hålla temperaturen i rötkammaren på mellan 37 och 40 grader och en stor omrörare mitt i kammaren fördelar värmen jämnt.
Se videon där biogasresenärerna också får kliva in i en tom rötkammare, medan metangasen bubblar upp mot taket i rötkammaren intill.

I det här fallet används inte rötresterna till gödsel utan som kompost för sluttäckning av deponier. Ska rötresten duga som gödsel behöver man övergå till en termofil process, där rötningen sker vid en betydligt högre temperatur som också hygieniserar rötresten.

– Vi undersöker möjligheterna att övergå till termofil behandling nu under sommaren. Idag tar det 27 dygn för avfallet att bli biogas, men en enstaka partikel kan gå igenom på 10-12 timmar, säger Robert Lundgren, som visar runt på VMAB.
Video


Biogasresan, tio stopp på tre dagar

Nationellt kompetenscentrum

Fler nyheter från LiU

Stor donation ger fem nya professorer vid LiU

En donation på 125 miljoner kronor möjliggör inrättandet av fem nya professurer inom Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet. Donationen riktas till ämnena nationalekonomi, statsvetenskap och historia.

Förmultnat löv.

En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

En gåta som gäckat forskarvärlden i 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat LiU har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning.

Flaggor vajar utanför Studenthuset.

LiU:s nya universitetsdirektör – en erfaren och driven chef

Anna Thörn blir ny universitetsdirektör vid LiU. Hon jobbar för närvarande som regiondirektör i Region Dalarna och har tidigare haft flera chefsbefattningar i Östergötland, bland annat som kommundirektör i både Norrköping och Söderköping.