Jag har i ett projekt om energieffektivisering av byggnader analyserat lobbying och annat påverkansarbete samt processerna för styrning och förändring gällande EU:s politik för att höja hushållens kunskap om sin energianvändning så att de kan bidra till energieffektivisering.
För närvarande genomförs studier av påverkansarbete och policyförändring gällande EU:s politik för energieffektivisering i industrin och i byggnader. Fokus ligger på meningen med energieffektiviseringspolitik, vilken information som används för beslutsfattande, aktörskoalitioner och deras kärnvärden samt vägar till policyförändring, t.ex. interna och externa chocker samt policy-orienterat lärande. Projektet Ökad kunskap – att påverka EU:s politik för resurs- och energieffektiva byggnader har beviljats finansiering av Energimyndigheten.
Utsläppshandel för minskad klimatpåverkan
Jag har analyserat svensk och brittisk klimatpolitik och företags klimatstrategier, med särskilt fokus på internationell utsläppshandel för växthusgaser. Jag har även studerat sektorsstrategier och internationellt tekniksamarbete inom ramen för FN:s klimatförhandlingar.
För att förstå utvecklingen, användningen och effektiviteten av handel med utsläppsrätter som ett styrmedel, ska marknader inte ses som en enkel abstrakt prissättningsmekanism, utan som en empirisk uppsättning sociala relationer placerade i ett specifikt sammanhang, som samordnar ekonomiska åtgärder och vägleder ekonomiskt utbyte. Olika politiska, institutionella och sociala sammanhang kommer att leda till olika resultat vid förverkligandet av marknadssystem för handel med utsläppsrätter. Vi hittar sannolikt avvikelser från förutsägelser från ekonomisk teori i de praktiska tillämpningarna av handel med utsläppsrätter för växthusgaser. Syftet med min forskning inom detta område var att utforska och förklara dessa avvikelser.
Perspektivet är dubbelt. Ur ett klimatpolitiskt perspektiv var jag intresserad av att analysera hur handeln med utsläppsrätter fungerar som ett ’nytt’ miljöpolitiskt styrmedel. Ur ett managementperspektiv var jag intresserad av att analysera hur företag beter sig strategiskt för att följa de begränsningar som ställs av system för handel med utsläppsrätter. Dessa två perspektiv korsades i analysen av företagens beteende på den då framväxande internationella marknaden för utsläppsrätter. Vad får företag att träda in på/dra sig från utsläppsrättsmarknaden? Vad får företag att investera/inte investera i internationella klimatreducerande projekt i omställningsekonomier och utvecklingsländer? Vad är det som gör att företag minskar/inte minskar sina utsläpp internt?
