05 december 2019

FN:s klimatkonferens är igång och har samlat världens länder. Bland nästan 30 000 delegater finns också två forskare från Linköpings universitet.

cop25
FN:s generalsekreterare Antonio Guterres och Patricia Espinosa chef för FNs klimatorgan UNFCCC. Foto:UNClimatechange

Den största frågan här i Madrid är den om internationellt marknadsbaserat samarbete. Frågan var uppe på bordet även under förra årets klimatmöte i Katowice i Polen, utan att någon lösning kom till stånd. Så under årets möte är frågan en av stötestenarna, säger Mathias Fridahl, miljöforskare vid Linköpings universitet.

Frågan om internationellt marknadsbaserat samarbete handlar om regler för hur länder ska få göra projektbaserade klimatåtgärder i andra länder och hur utsläppshandel ska bedrivas. Eller enklare uttryckt: om hur länder ska kunna samarbeta för att minska utsläpp utan att det samtidigt skapar kryphål i regelverket. Ett exempel är det om dubbelräkning. Om Sverige exempelvis bidrar till ett klimatprojekt i Brasilien så kan Sverige räkna in även dessa utsläppsminskningar i sina egna klimatmål. Det förutsätter då att Brasilien inte samtidigt också tillgodoräknar sig utsläppsminskningen.

I frågan om hur dubbelräkning ska undvikas, liksom många andra liknande frågor, råder fortfarande stor oenighet. Rika länder kritiseras också för att försöka köpa sig fria från ansvar och att inte agera på hemmaplan, säger Mathias Fridahl.

En annan stor fråga är den om tidsramarna för de klimatplaner som beskriver hur länderna arbetar för att följa Parisavtalet. Redan i Paris 2015 bestämdes att gemensamma tidsramar för ländernas klimatplaner behövs. I dag sträcker sig vissa klimatplaner över fem år, andra över tio. Nu diskuteras om det ska vara tillåtet eller inte.

Klimatmöten – viktiga för att höja ambitionsnivån

Mathias Fridahls uppgift som forskare under mötet är att under en vecka bevaka vissa av förhandlingarna.

Jag håller öronen öppna extra mycket för diskussionerna kring det som kallas för minusutsläpp, det vill säga hur man tänker sig att i efterhand ska ta bort växthusgaser ur atmosfären.COP25"Det är svårt att säga hur det påverkar mötet att det flyttades till Spanien. En möjlig följd kan vara att ursprungsbefolkningars närvaro säkert skulle vara större om mötet hölls i Chile", säger Mathias Fridahl.. På bilden: öppningen av LCIPP (Local Communities and Indigenous Peoples Platform). Foto: UNClimatechange

Frågan om minusutsläpp har Mathias Fridahl ägnat sig åt länge. I tidigare klimatförhandlingar har metoden betraktats som en lösning på utsläppsproblemen, men ännu har man inte kommit fram till hur detta skulle gå till. Mathias Fridahl undersöker hur olika grupper ställer sig till dessa tekniker.

Parallellt med detta försöker Mathias Fridahl hinna med att hjälpa den student och den forskningsassistent från Linköpings universitet som arbetar med att dela ut enkäter till olika typer av delegater. Enkäterna ska ge svar på hur olika gruppers attityder till det internationella klimatarbetet ser ut.

Trots att klimatarbetet i världen inte på långt när är tillräckligt ambitiöst och att länderna kanske inte alltid följer sina löften, tycker Mathias Fridahl att klimatmötena fyller en viktig funktion. Inte minst är det positivt att man genom åren ändå kommit långt med Parisavtalets regler.

Man ska nog inte se på mötet som att det löser klimatfrågor, men det skapar förutsättningar för att lösa klimatfrågor. Sedan är det en otrolig mötesplats! Ett riktigt klimatmecka där aktörer kan träffas informellt och utbyta erfarenheter och knyta kontakter.

 

 

Mathias Fridahl är i Madrid 1–7 december. Han ersätts sedan av professor Björn-Ola Linnér som är där 7–13 december. Masterstudenten Mathilde Lemaire och forskarassistenten Marie Francisco är på plats under hela mötesperioden. 

 

Kontakt

Relaterat innehåll

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Astronomen som vände blicken mot jorden

Magnus Gålfalk var tio år när han blev fascinerad av rymden. Doktorsavhandlingen handlade om hur stjärnor bildas. Men nu har han vänt blicken mot jorden och ägnar sig åt klimatforskning vid Linköpings universitet istället.

Foto på kvinnlig forskarstuderande i sitt kontor.

Biogas i Brasilien en resurs som inte används

Brasilien har en betydande kapacitet att producera biogas från organiskt avfall. Men den har ännu inte realiserats. Hanna Zanatta har studerat samhällspolitiska aspekter som påverkar införandet av biogassystem.

Senaste nytt från LiU

Porträtt av man (Carl Fredrik Graf)

Carl Fredrik Graf får LiU:s förtjänstmedalj

Avgående landshövding Carl Fredrik Graf tilldelas Linköpings universitets förtjänstmedalj för ”sin vilja och förmåga att samla regionens olika krafter i arbetet för en positiv samhällsutveckling”. Medaljen delas ut vid den akademiska högtiden 1 juni.

Kampanj mot droger blev Emmas genombrott

När Kårservice i samarbete med kårerna bestämde att tydligt ta avstånd från droger och droghandel gick uppdraget till GDK-studenten Emma Kunelius. Hennes kampanj fick stort genomslag på campus och nominerades i tävlingen Stora Kommunikationspriset.

Ola Larsmo.

En brygga mellan universitetet och samhället

Författaren Ola Larsmo sammanfattar sin tid som gästprofessor vid LiU som spännande, givande och viktig. Han menar att det i dag är viktigare än någonsin att känna till sin historia och att förstå den.