30 maj 2023

Som forskare är han van vid betydligt mindre forskningsanslag, men den här gången vann han kampen om de stora pengarna. Professor Christian Ståhl vid Avdelningen för pedagogik och sociologi vid Linköpings universitet får 24 miljoner kronor till forskning om klimatomställningens påverkan på arbetslivet.

Porträtt av professor Christian Ståhl in a park.
Christian Ståhl hoppas hitta positiva exempel på omställning under forskningstiden. Fotograf: Jonas Roslund

–Jag har en längre tid känt att jag verkligen skulle vilja forska om klimatfrågan för att det är mänsklighetens ödesfråga. Att då få göra det med ett så här stort programbidrag känns ju fantastiskt, säger Christian Ståhl som ska leda programmet.

Pengarna kommer från Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, och ska finansiera arbetet för tolv forskare, varav tre doktorander under hela sex år. Programmet, som har titeln På fabriksgolvet och i skogsmarken: Samhällsförändring och arbetslivets gröna omställning, genomförs i samarbete med Tema Miljöförändring.

Forskning på många nivåer

Två sektorer med stor miljöpåverkan ska studeras. Dels industrin på grund av sina stora utsläpp av växthusgaser. Dels skogsnäringen för att skogen å ena sidan kan bidra till att minska klimatpåverkan medan själva skogsbruket å andra sidan kan orsaka utsläpp. Inom båda sektorerna arbetas det hårt för att få verksamheten mer hållbar.

Forskningen riktar in sig på olika nivåer, från politikerna som sätter spelreglerna, till företagen och de enskilda anställda. Den ska innehålla både en stor enkätstudie över tid där tusentals personer ingår, och ett stort antal intervjuer med anställda, ledning, fack och politiska beslutsfattare. På så sätt vill man få en bild av effekterna av omställningen. Hur märks det för dem som är på väg att börja arbeta i de berörda sektorerna och dem som redan jobbar där? Hur förändras deras arbetsliv och hur påverkas deras hälsa och syn på sig själva? Hur jobbar företagen och hur resonerar politikerna?

–Vi hoppas förstås kunna identifiera en del goda exempel

för det här är ju en jättestor fråga inom till exempel industrin. Jag tror också att vi kan bidra till en kritisk diskussion och få fram väldigt mycket information som blir relevant även för beslutsfattare, säger Christian Ståhl.

I forskargruppen ingår bland annat sociologer, statsvetare, pedagoger och företagsekonomer. Just den tvärvetenskapliga inriktningen tror han var en av de saker som fällde avgörandet vid Forskningsrådets beslut att ge pengar.

Bara början

Han menar också att forskningsprogrammet ligger väl i linje med andra satsningar inom klimat som Linköpings universitet bedriver och han ser framför sig att det bara är starten på en forskningsinriktning som ska handla om klimatomställning och arbetsliv.

Att söka forskningsanslag är ett påfrestande arbete som nu plötsligt fått sin belöning. Ett kort meddelande på Twitter beskriver hans lättnad: ”Efter en lång period av torka på finansieringsfronten var detta enormt välkommet.”

Forskning

Senaste nytt från LiU

Person (Robert Forchheimer) med mobiltelefon.

Gratisapparnas dolda kostnader – mer än personliga data

Prokrastinering, minskad sömn och försämrat fokus är en del av priset vi betalar för kostnadsfria appar till mobilen. Det menar forskare vid LiU och Rise som undersökt vilka kostnader som egentligen döljer sig bakom gratisapparna.

Vatten framför en bro och en byggnad. Blå himmel och ett träd i höstfärger.

LiU klättrar i global rankning

Linköpings universitet tar sig upp till plats 201–250 när brittiska Times Higher Education släpper sin årliga rankning för världens lärosäten.

Poddsuccén gjorde historieläraren till folkkär folkbildare

Daniel Hermansson är gymnasieläraren som blev en stor folkbildare. Oavsett om det är i podd, tv eller bokform berättar Årets alumn om vår historia lika initierat som underhållande.