25 januari 2024

Alicia Nevriana är årets mottagare av Barnafridspriset. Inför en stor publik överlämnade Laura Korhonen, centrumchef på Barnafrid, priset under Barnafridskonferensen 2024.

Två kvinnor som står bredvid varandra, kvinnan till höger håller en blombukett och ett inramat dokument i famnen.Alicia Nevriana och Laura Korhonen vid utdelningen av Barnafridspriset 20024. — Det är en stor ära för mig att få ta emot Barnafridspriset. För mig personligen betyder det att någon sett att forskningsområdet är viktigt och att det jag och hela forskningsteamet gör kan ha betydelse för samhället, säger Alicia Nevriana.

Alicia Nevriana är kopplad till Karolinska Institutet och arbetar i dag som postdoktor på Institutet för miljömedicin. Hon har en bakgrund inom folkhälsovetenskap med inriktning på epidemiologi och biostatistik. Nevriana får Barnafridspriset för sin doktorsavhandling ”Psykisk ohälsa bland föräldrar och konsekvenserna för barns fysiska hälsa och sociala förhållande”. Avhandlingen belyser sambandet mellan sociala förhållanden och psykisk och fysisk hälsa i Sverige.

Juryns motivering

Så här motiverar juryn valet av pristagare:  
”Alicia Nevriana har med sin avhandling bidragit till och på ett förtjänstfullt sätt utvecklat vår kunskap om barn som riskerar att fara illa. Avhandlingen bidrar med kunskap om sambanden mellan föräldrarnas psykiska ohälsa och barns risk för fysisk ohälsa, skador, placering i samhällsvård och socioekonomisk utsatthet. Forskningen understryker behovet av att erbjuda stöd till föräldrar med psykisk ohälsa, särskilt under barns tidiga levnadsår.”

Juryn uppskattar hur Alica Nevriana har baserat studien på svenska hälso- och administrativa databaser för att undersöka prevalens, fysisk hälsa och sociala förhållanden hos barn och ungdomar som har föräldrar med psykisk ohälsa. 
 
— Alicia Nevrianas forskning visar vilken guldgruva de svenska registren är. Epidemiologiska studier ger oss kunskap och inspiration till andra typer av studier där faktorer som bidrar till att barn riskerar fara illa kan adresseras, säger Laura Korhonen.

Utökat stöd för föräldrar med psykisk ohälsa

Under åren 2006–2016 hade ungefär vart tionde barn (0–17 år) i Sverige minst en förälder som diagnostiserats med psykisk ohälsa inom specialistvård. I den här gruppen, cirka 300 000 barn, hade barn i åldern 0–1 år 30 procent högre risk för skador om de hade en förälder med psykisk ohälsa. Inom den här gruppen var risken störst för barn till föräldrar med relativt vanliga psykiska sjukdomar, som till exempel depression, ångest och stressrelaterade sjukdomar. Risken för barn att drabbas av skador minskade med stigande ålder.

Avhandlingen visar också att de här barnen var utsatta för flera socioekonomiska svårigheter, till exempel att leva i hushåll i den lägsta inkomstgruppen eller ha arbetslösa föräldrar.

— Att ha flera motgångar kan innebära utmaningar för familjer att tillhandahålla en stödjande miljö för barnen. För att säkerställa alla barns välmående behöver samhället förbättra sitt stöd till familjer där föräldrarna har psykisk ohälsa.

— Jag tror på vikten av att sätta in mer resurser för att möjliggöra ett tätare samarbete mellan hälso- och sjukvården, inklusive psykiatri- och barnkliniker, och socialtjänsten. Vi ser ju att barn kan påverkas både fysiskt och socialt, säger Alicia Nevriana.

Om Barnafridspriset

Utmärkelsen ”Barnafridspriset” är instiftad för att uppmärksamma och belöna insatser för barns rättigheter och välbefinnande. Det delas ut till personer eller organisationer som gjort betydande bidrag för att främja barns trygghet och hälsa liksom viktiga insatser för att skapa en bättre miljö och framtid för barn.

I juryn för Barnafridspriset ingår professor Laura Korhonen, doktor Gabriel Otterman, docent Ann-Charlotte Münger och doktor Rikard Tordön, samtliga medarbetare på Barnafrid.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Deras projekt måste hålla för en rymdfärd

Swedish space corporation gav LiU-studenterna drömuppdraget: Utveckla en trycksäker apparat. Som innehåller ett experiment. Och som ska skjutas ut i rymden.

Porträtt på professor Zoran Slavnic.

Bosniska flyktingar klarade sig trots ovisshet

Två grupper flydde i omgångar från kriget i Bosnien. Den ena fick snabbt permanent uppehållstillstånd i Sverige medan den andra fick leva i ovisshet. Nu har forskare vid LiU undersökt vad det fick för följder. Resultatet är oväntat.

ung man tar paus i löpningen.

Fysisk form i tonåren kopplat till åderförfettning i medelåldern

Män som var i god fysisk form som unga hade lägre risk för åderförfettning nära 40 år senare, enligt en studie ledd av LiU-forskare. Fynden pekar mot att åderförfettning är en av mekanismerna bakom sambandet mellan fysisk form och hjärt-kärlsjukdom.