24 februari 2021

Hur ska historia bedömas? Vad är målen med historieundervisningen och vad är det som behöver bedömas? Vilka utmaningar finns kring att bedöma i just historia? Det är frågor som diskuteras i en ny bok om bedömning i historieämnet. Länge har frågorna stått i skymundan men nu är det dags att de lyfts, menar forskare. 

Two rows of book shelves. In the background and in the space between the shelves, there is a reading student  seated at a table. Frågor om prov och bedömning har länge stått i skymundan, både inom diskussionen om historieundervisningen och i utbildningen av historielärare, menar forskare. Thor Balkhed

– Vi hoppas att boken ska ge nuvarande och blivande lärare en bättre förståelse för utmaningarna som det innebär att bedöma i historieämnet, men också göra dem bättre rustade att klara av de utmaningarna, säger David Ludvigsson, biträdande professor i historia vid Linköpings universitet. 

Tillsammans med Lars Andersson Hult, universitetslektor vid Högskolan Kristianstad, är han redaktör för boken Att bedöma i historieämnet: Perspektiv på historisk kunskap, bedömning och prov. I boken ger 14 författare perspektiv på bedömning inom historia och sammanfattar forskningen på ämnet.Omslag i grönt med bild på elever som skriver till boken Att bedöma i historieämnet.

Länge har frågor om prov och bedömning stått i skymundan, både inom diskussionen om historieundervisningen och i utbildningen av historielärare. Det har förstås funnits resonemang om hur elevernas kunskaper ska bedömas, men andra frågor har fått mer fokus, menar David Ludvigsson.

– I forskningen om historieundervisning har man intresserat sig mer för till exempel tolkningar av det förflutna, val av perspektiv och urval. Bedömning har nog betraktats mer som ett nödvändigt ont. Men under senare år har bedömningsfrågor blivit viktigare och något som både forskare och lärare helt enkelt är tvungna att ta på större allvar.

Flera orsaker till att bedömningsfrågan blivit viktigare

Det finns flera skäl till att bedömning har blivit en allt viktigare fråga. 

Dels de starka politiska önskemålen om att skolan ska mäta ämneskunskaper hela tiden. Bedömningen ska också vara framåtsyftande och stödja elevernas lärande, vilket innebär att lärare ska kommunicera med eleverna om vad de kan göra för att utveckla sina kunskaper. Att skolorna har infört digitala lärplattformar där lärarna ska ge återkoppling till eleverna spelar också in.

Men en grundläggande orsak är att ämnet historia har förändrats. Det är mer komplext idag än det var förr. Det har blivit allt viktigare att eleverna ska utveckla vissa förmågor eller kompetenser. Lärarna behöver också hjälpa eleverna att jobba med historiska texter och material.

– Historielärare måste designa uppgifter och bedömningsunderlag som de kan använda för att bedöma just dessa förmågor. En särskild utmaning är att historia bygger på historiska källor. Källorna innehåller ofta ovanliga ord, ovanlig stavning eller hänvisningar till sammanhang som eleverna tycker är svåra att förstå. Lärare behöver därför ha strategier för att hjälpa eleverna att jobba med sådant material, så att de sedan kan bedöma rätt förmåga, säger David Ludvigsson.

Boken har getts ut i samarbete med Historielärarnas förening och har spridits till 500 historielärare i Sverige.

Kontakt

Mer forskning om didaktik i samhällsämnena

Senaste nytt från LiU

Deras projekt måste hålla för en rymdfärd

Swedish space corporation gav LiU-studenterna drömuppdraget: Utveckla en trycksäker apparat. Som innehåller ett experiment. Och som ska skjutas ut i rymden.

Porträtt på professor Zoran Slavnic.

Bosniska flyktingar klarade sig trots ovisshet

Två grupper flydde i omgångar från kriget i Bosnien. Den ena fick snabbt permanent uppehållstillstånd i Sverige medan den andra fick leva i ovisshet. Nu har forskare vid LiU undersökt vad det fick för följder. Resultatet är oväntat.

ung man tar paus i löpningen.

Fysisk form i tonåren kopplat till åderförfettning i medelåldern

Män som var i god fysisk form som unga hade lägre risk för åderförfettning nära 40 år senare, enligt en studie ledd av LiU-forskare. Fynden pekar mot att åderförfettning är en av mekanismerna bakom sambandet mellan fysisk form och hjärt-kärlsjukdom.