24 februari 2021

Hur ska historia bedömas? Vad är målen med historieundervisningen och vad är det som behöver bedömas? Vilka utmaningar finns kring att bedöma i just historia? Det är frågor som diskuteras i en ny bok om bedömning i historieämnet. Länge har frågorna stått i skymundan men nu är det dags att de lyfts, menar forskare. 

Two rows of book shelves. In the background and in the space between the shelves, there is a reading student  seated at a table.
Frågor om prov och bedömning har länge stått i skymundan, både inom diskussionen om historieundervisningen och i utbildningen av historielärare, menar forskare. Fotograf: Thor Balkhed

– Vi hoppas att boken ska ge nuvarande och blivande lärare en bättre förståelse för utmaningarna som det innebär att bedöma i historieämnet, men också göra dem bättre rustade att klara av de utmaningarna, säger David Ludvigsson, biträdande professor i historia vid Linköpings universitet.

Tillsammans med Lars Andersson Hult, universitetslektor vid Högskolan Kristianstad, är han redaktör för boken Att bedöma i historieämnet: Perspektiv på historisk kunskap, bedömning och prov. I boken ger 14 författare perspektiv på bedömning inom historia och sammanfattar forskningen på ämnet.Omslag i grönt med bild på elever som skriver till boken Att bedöma i historieämnet.

Länge har frågor om prov och bedömning stått i skymundan, både inom diskussionen om historieundervisningen och i utbildningen av historielärare. Det har förstås funnits resonemang om hur elevernas kunskaper ska bedömas, men andra frågor har fått mer fokus, menar David Ludvigsson.

– I forskningen om historieundervisning har man intresserat sig mer för till exempel tolkningar av det förflutna, val av perspektiv och urval. Bedömning har nog betraktats mer som ett nödvändigt ont. Men under senare år har bedömningsfrågor blivit viktigare och något som både forskare och lärare helt enkelt är tvungna att ta på större allvar.

Flera orsaker till att bedömningsfrågan blivit viktigare

Det finns flera skäl till att bedömning har blivit en allt viktigare fråga.

Dels de starka politiska önskemålen om att skolan ska mäta ämneskunskaper hela tiden. Bedömningen ska också vara framåtsyftande och stödja elevernas lärande, vilket innebär att lärare ska kommunicera med eleverna om vad de kan göra för att utveckla sina kunskaper. Att skolorna har infört digitala lärplattformar där lärarna ska ge återkoppling till eleverna spelar också in.

Men en grundläggande orsak är att ämnet historia har förändrats. Det är mer komplext idag än det var förr. Det har blivit allt viktigare att eleverna ska utveckla vissa förmågor eller kompetenser. Lärarna behöver också hjälpa eleverna att jobba med historiska texter och material.

– Historielärare måste designa uppgifter och bedömningsunderlag som de kan använda för att bedöma just dessa förmågor. En särskild utmaning är att historia bygger på historiska källor. Källorna innehåller ofta ovanliga ord, ovanlig stavning eller hänvisningar till sammanhang som eleverna tycker är svåra att förstå. Lärare behöver därför ha strategier för att hjälpa eleverna att jobba med sådant material, så att de sedan kan bedöma rätt förmåga, säger David Ludvigsson.

Boken har getts ut i samarbete med Historielärarnas förening och har spridits till 500 historielärare i Sverige.

Kontakt

Mer forskning om didaktik i samhällsämnena

Senaste nytt från LiU

Män som besöker LiU.

De första M-teknologerna vet hur M:et kom på plats

De var några av de första studenterna på M-linjen vid Linköpings tekniska högskola, LiTH. Nu ordnar de ett jubileum för maskinteknologerna under åren 1969−1975. Och de får hjälp av dagens M-studenter.

Pristagaren: "Genetik är lite som Vilda västern"

Colm Nestor har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.

Claudia Tazreiter berättar om sitt arbete.

Den migrerande professorn

Som barn på 1970-talet emigrerade Claudia Tazreiter från Österrike till Australien tillsammans med sin familj. Sedan drygt tre år är hon tillbaka i Europa. Nu som professor vid LiU. Det är inte en slump att hennes område är migration.