16 november 2023

Att kunna läsa och skriva text är en förutsättning för att klara skolan och få ett jobb. Men det är inte längre tillräckligt. Utvecklingen i samhället kräver en ny och utvidgad syn på vad läs- och skrivkunskap är. Det menar forskaren Ulrika Bodén vid Linköpings universitet.

Frustrerad flicka framför dator.
Att skilja fakta från lögn kan vara en utmaning idag. AntonioGuillem

Åsikter, fakta, halvsanningar och lögner. På nätet blandas de friskt. Mängden information är oöverskådlig och ligger bara en knapptryckning bort. Det är nära nog övermäktigt för både barn och vuxna att hantera.

–Hur ska man kunna få en något så när korrekt världsbild? Det är ju något som är jätteviktigt för våra elever, det är ju de som ska ta över, säger Ulrika Bodén.

Observationer i klassrum

Hon jobbade som lärare i över 20 år innan hon blev forskare vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Doktorsavhandlingen blev klar under våren och handlar om Porträtt av Ulrika Bodén.Visualisering är en metod för att hantera stora datamängder, säger Ulrika Bodén. Foto Charlotte Perhammar hur komplex information kan göras begriplig för skolelever genom modern teknik för visualisering. Visualisering är ett sätt att ta sig an informationsöverflödet, menar hon. Men för att det ska bli bra krävs nytänkande av både lärare och elever.

Under forskningsarbetet har hon tillbringat mycket tid med observationer i klassrum. Hon lät elever mellan 13 och 15 år testa ett datorprogram för visualisering och med hjälp av en webbkamera kunde hon studera hur deras blickar rörde sig och vad som skedde på skärmen.

Läsningen är väldigt intensiv. Det är väldigt mycket WOW och OJ och ÅÅH!

Ungdomarna gick in för uppgiften med liv och lust. På skärmen hade de en världskarta med olika färger, den gick att klicka i och få fram mängder med diagram över allt från koldioxidutsläpp till utbildningsnivåer för olika länder. I programmet fanns också en del texter och länkar. Uppgifterna byggde på officiell statistik hämtad från FN:s Världsdatabank.

–Ögat ser ju blixtsnabbt var de högsta eller lägsta utsläppen är. Man kan snabbt få en överblick över hur till exempel Sverige ligger till, säger Ulrika Bodén.

"Vissa var nästan som Hans Rosling"

Utifrån sina observationer analyserade hon hur eleverna använder visualiseringarna och vad det kan innebära för utmaningar.

–Läsningen är väldigt intensiv. Det är väldigt mycket WOW och OJ och ÅÅH! Ögonen fastnar genast på färger och former medan skriven text blir nästan osynlig. Att de fastnar gör att de till en början missar saker.

Världskarta som används för visualisering av data.Visualiseringsprogrammet hämtar sina uppgifter från FN:s Världsdatabank. Foto Mikael Jern En annan utmaning är att det inte finns någon startpunkt eller tydlig läsriktning. En vanlig skriven text går från vänster till höger. Här tvingas eleverna istället leta efter någonstans att börja och olika personer hittar olika sätt.

–Vet då inte lärarna hur de ska stötta eleverna blir det ju extra svårt. När det handlade om att läsa ett visst antal sidor visste lärarna hur långt eleverna kommit. Det gör de inte på samma sätt här, säger Ulrika Bodén.

Elever som använder visualiseringsprogrammet.Att använda programmet var en utmaning för både elever och lärare. Foto Bild från projektet. Eleverna fick också använda programmet för att redovisa sina kunskaper. De uppmanades att använda så lite skriven text som möjligt och i stället fokusera på det visuella. Det väckte viss oro, men slutresultatet imponerade på lärarna.

–Annars är det vanligt att eleverna har sin Power Point och sedan står och läser sin text. Här fick de inte ha den, så nu pratade de mer fritt. Några av dem visade sina visualiseringar interaktivt. Vissa var nästan som Hans Rosling och enligt lärarna presterade många bättre än vanligt. 

Kunskap om visualisering krävs

Men det här sättet att inhämta och redovisa kunskap kräver att vi utvidgar innebörden av att kunna läsa och skriva, menar Ulrika Bodén. Även visualiseringar måste ingå, eftersom det är ett så kraftfullt verktyg för att förstå världen. Allt vilar förstås på att lärarna känner sig trygga med tekniken. De behöver få kunskaper om visualisering redan på lärarutbildningen och genom kompetensutveckling.

–Det har ju visat sig problematiskt att introducera en mängd digitala verktyg i skolan. Eleverna lämnas ofta ensamma för att lärarna inte fått tillräckligt med utbildning, säger Ulrika Bodén.

Lärarna behöver till exempel förstå var ögat fastnar i en visualisering, så att de kan påminna eleverna om att även läsa den text som finns. De måste acceptera att det inte har full kontroll och att eleverna upptäcker sådant de inte själva känner till. Det krävs ett levande samtal i klassrummet om vad fakta och kunskap egentligen är.

Samtidigt pågår som alltid den politiska debatten om hur skolan ska vara. En del vill ha en återgång till mer traditionell undervisning. Elever måste tränas i att läsa och skriva vanlig text på papper, framförs det.

-Kritiken är att det digitaliserats för mycket och för fort, och säkert med all rätt. Då hörs krav på att vi ska återgå till det traditionella, men jag tror inte det är lösningen. Det är viktigt att anamma det nya och lära sig det. Eleverna behöver kunskaper både i analogt och digitalt läsande och skrivande, säger Ulrika Bodén.

 

Forskning om informationsvisualisering

Två kvinnor framför en datorskärm.
Projektet har legat i framkant av teknikutvecklingen, säger forskningsledaren LinneaStenliden. Charlotte Perhammar

Sedan 2016 har Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid LiU haft två forskningsprojekt kring visualisering av information och kunskap. Båda är nu avslutade och Ulrika Bodéns disputation tidigare i år var en sorts final.

–Det här är projekt som legat i framkant av teknikutvecklingen, säger forskningsledaren, biträdande professor, Linnea Stenliden.

I det ena projektet har fokus legat på lärarnas undervisning, i det andra på elevernas lärande och visuella presentationer.

Till hjälp har forskarna haft applikationen Statistics eXplorer, som har utvecklats på Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet. Programvaran är nu kommersialiserad, men det finns flera liknande program på marknaden. Det är fortfarande inte så vanligt att de används i skolan, men på sikt är Linnea Stenliden övertygad om att det kommer att bli så.

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

Jontronisk pump i tunna blodkärl.

Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

När låga doser av cancerläkemedel tillförs kontinuerligt nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid LiU och det Medicinska universitetet i Graz visat.

Elektroniska mediciner - i skärningspunkten mellan teknik och medicin

Svenska forskare har utvecklat en gel som kan bilda en mjuk elektrod som leder ström. På sikt vill de kunna koppla elektronik till biologisk vävnad - till exempel hjärnan.

Gröna lampor på baksidan av en superdator.

Avtal signerat – superdatorn Arrhenius till Linköping

Värdavtalet mellan NAISS, vid Linköpings universitet, och EuroHPC är signerat. Det innebär att LiU nu officiellt är värd för den europeiska superdatorn Arrhenius som blir en av världens snabbaste datorer.