12 januari 2021

Pandemin har fått många svenskar att bege sig ut i skog och mark och inte minst nationalparkerna har varit välbesökta. LiU-forskare har studerat besöksinformation om svenska nationalparker och resultatet visar att materialet – kanske motsatt sitt syfte – späder på föreställningen om att människan inte är en del av naturen. Nationalparkerna framställs främst som isolerade tillflyktsorter dit man kan fly för att undkomma samhället.

skylt vid ingång till nationalpark
Forskarna har studerat besöksmaterial om svenska nationalparker

Sveriges 30 nationalparker är områden som är särskilt skyddade på grund av sina värdefulla natur– och kulturarv. Forskarna Emelie Fälton och Johan Hedrén vid Linköpings universitet har studerat vilken bild besöksinformation ger om de svenska nationalparkerna. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Northern Studies.

– Resultatet visar att naturen i parkerna framställs som en motpol till vårt samhälle – och framför allt till mänskligheten. Det skapar en distans mellan oss och naturen, som att vi inte är en del av den, vilket är problematiskt. Naturskydd och nationalparker är ju bra, men vilka föreställningar laddar vi de här platserna med och vilka konsekvenser får det för hur vi ser på oss själva och den värld vi kallar för natur?, säger Emelie Fälton, som är doktorand vid institutionen för Tema och studiens huvudförfattare.

Forskarna har studerat besöksmaterial om svenska nationalparker som producerats åren 2008–2018. Materialet bestod av böcker och hemsidor från både aktörer inom turism, som bland annat Visit Sweden och Svenska Turistföreningen (STF), samt aktörer inom naturvård, som exempelvis Naturvårdsverket.

Att det norra och Norrland framställs som främmande vildmark syns tydligt i både bildmaterial och text. Sådana föreställningar kan spåras tillbaka ända till romantiken (...)
Emelie Fälton

I arbetet med studien analyserade forskarna över 2000 bilder. Till sin hjälp har de haft Norrköpings beslutsarena som gjort det möjligt att studera ett stort bildmaterial på en 360° omslutande skärm. Forskarna analyserade också besöksinformationens text och slutligen text och bild tillsammans. Med hjälp av diskursanalys, kunde forskarna se vilka representationer som syns, eller inte syns, i materialet, men också vilken betydelse dessa kan ha för relationen mellan människa och natur.

Det exotiska och annorlunda Norrland möter det vardagliga och tillgängliga Sydsverige

Bilden som träder fram av nationalparken är i viss mån motstridig. Å ena sidan målas den vilda och oförstörda naturen upp som något extraordinärt, å andra sidan som något vardagligt, som är tillgängligt för alla.

Bilden av naturen som något vilt och exotiskt är särskilt framträdande i material som beskriver nationalparker i norra Sverige. Parkerna i Norrland beskrivs som mystiska och sublima, i stark kontrast till samhället, och de kan bara nås av erfarna vandrare.

Nationalparker i södra delen av Sverige beskrivs däremot som vanliga och tillgängliga för alla, trygga att vistas i och lätta att lära sig saker från.

– Att det norra och Norrland framställs som främmande vildmark syns tydligt i både bildmaterial och text. Sådana föreställningar kan spåras tillbaka ända till romantiken och nådde sin kulmen under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, men lever alltså i allra högsta grad vidare än idag, säger Emelie Fälton.

Men det finns även gemensamma drag i beskrivningarna av de svenska nationalparkerna. Det är att de alla framställs som förmer än annan natur, något unikt och värt att värna. I vissa fall blir bilden både elitistisk och förstärker uppdelningen mellan människa och natur: parkerna är äventyrliga, tillfälliga, platser för människan att lära sig i och att fly till, men som sedan går att lämna för den ”verkliga” världen.

Studien har finansierats med hjälp av The Seed Box: A Mistra-Formas Environmental Humanities Collaboration, som är ett forskningsprogram med fokus på miljöhumanistisk forskning. 

Artikel:
Emelie Fälton, Johan Hedrén, The Neverlands of Nature. Exploring Representations of the Non-Human in Visitor Information Publication Material on Swedish National Parks, Journal of Northern Studies, Vol 14, no 1, 2020.
http://www.jns.org.umu.se/JNS_1_2020_fulltext.pdf

Kontakt

Relaterat innehåll

Kvinnor klädda i toarullar

Festival avslutar sexårigt forskningsprogram

The Seed Box har hunnit in på sitt sista år. Under den här tiden har forskningsprogrammet hunnit gro från forskningsfrön till en livfull flora av forskningsprojekt. Resultatet av en del av dem presenteras under en digital festival 7–11 februari.

mirko nicolic

Konstnärlig forskning får närmare fyra miljoner kronor

Bidrag för konstnärlig forskning hör inte till vanligheterna för LiU. Men nu får forskaren och konstnären Mirko Nikolić närmare fyra miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Henrik Kylin

Forskningen tar honom världen över

Henrik Kylins miljöforskning innebär upplevelser utöver det vanliga. Under sina forskningsresor har han bland annat förväxlats med en imam på Zanzibar, samsats med isbjörnar på Wrangels ö och räknat flip flops i Indiska oceanen.

Senaste nytt från LiU

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

Kinga Barrafrem.

Ny forskning om hur sociala medier påverkar din privatekonomi

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.