22 maj 2023

Modern intensivvårdsteknik gör att allt fler barn som fötts för tidigt överlever. Mindre uppmärksamhet har ägnats åt hur det går för dem efteråt. Det är något som Ulrika Ådén vill ändra på genom ny forskning. Nu installeras hon på den nyinrättade Joanna Cocozza-professuren i barnmedicin vid Linköpings universitet.

Charlotte Perhammar

Ulrika Ådén kallar dem “barnmedicinens nya överlevare” - barn som förut skulle ha dött redan som nyfödda men som nu kan räddas till livet.

– Det är barn som fötts extremt för tidigt eller opererats för hjärtsjukdomar som nyfödda. Det är en hel generation barn som överlevt de senaste decennierna, men först nu börjar vi förstå att vi också måste följa upp hur de utvecklas, så att det går bra för dem, säger hon.

Baksidan av framstegen är nämligen att de här barnen löper större risk att drabbas av neurologiska funktionsnedsättningar, till exempel autism, ADHD och inlärningssvårigheter. Målet med forskningen Ulrika Ådén nu leder är att ta reda på hur barnen utvecklas efter födseln, särskilt med fokus på hjärnan, och vilka speciella insatser de behöver för att få ett bra liv.

En chans att bygga ny forskning

Ulrika Ådén har vid det här laget faktiskt redan jobbat ett år som professor i Linköping, men nu ska hon installeras officiellt också vid en högtidlig ceremoni. Tidigare var hon professor i barnmedicin vid Karolinska institutet, men erbjudandet från Östergötland gick inte att tacka nej till. Det var en chans att bygga upp helt ny forskning.

Professuren i barnmedicin som inrättades 2022 har kommit till med stöd från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Stiftelsens syfte är att stödja en mångfald av barnmedicinsk forskning vid Linköpings universitet och riktar sig till anställda vid LiU eller inom sjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen.

Det är ovanligt med en så stor donation till barnforskning.

Det tror jag inte hänt i Sverige förut. Därför var det för mig en unik möjlighet att kunna göra den forskning jag vill göra, säger Ulrika Ådén.

Begränsa hjärnskador

Det var när hon gjorde en studieresa till Polen som ung medicinstudent som intresset väcktes. Hon fick bland annat se habiliteringsträning för barn som drabbats av svår Foto Charlotte Perhammar syrebrist i samband med förlossningen. När hon kom hem blev hon uppmuntrad av sin handledare att fortsätta forska kring modeller för att begränsa hjärnskador hos nyfödda och på den vägen är det.

Under 2022 har Ulrika Ådén rekryterat en grupp forskarstudenter och forskare till arbetet. Utmaningen har varit att hitta lokaler i anslutning till kliniken men hon är mycket nöjd med hur hon blivit mottagen i Linköping. Forskningen är också mycket efterfrågad av föräldraföreningar och patientföreningar, berättar hon.

Fiol och körsång

Arbetet tar förstås mycket av hennes tid i anspråk. Fritiden ägnar hon åt familjen och sina tre barn. Men också åt musiken.

– Jag spelar kammarmusik i stråkkvartett och pianotrio. Sedan är det mycket körsång i familjen. Musiken betyder avkoppling, kräver mycket fokus på något helt annat som dessutom engagerar en emotionellt.

Joanna Cocozzas stiftelse

Sammanfattningar och intervjuer

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.