16 december 2020

Under deras nio år vid Fakultetsledningen på Medicinska fakulteten har mycket hunnit hända. Vilka har varit höjdpunkterna och utmaningarna under denna tid, och kan man egentligen leda akademiker? Möt dekanus Johan Dabrosin Söderholm och prodekanus Fredrik Elinder, som vid årsskiftet lämnar över till den nya ledningen.

Dekanus och prodekanus.
Johan Dabrosin Söderholm och Fredrik Elinder.

När Johan Dabrosin Söderholm skulle tillträda som dekanus 2012 intervjuades han om sin syn på framtiden och kommande ledarskap. En av de största utmaningarna som dekanus då befarade, var att kunna driva ett ledarskap och samtidigt vara öppen för alla goda idéer. Liknelsen ”att leda akademiker är som att valla en flock katter” kom på tal.

– Det stämmer väl fortfarande till viss del, säger Johan Dabrosin Söderholm och skrattar till. Akademiker är inte så lättstyrda och har sina egna idéer om vad som ska göras, många är dessutom ganska starka personligheter. Att leda akademin genom top-down är väldigt svårt, man måste lyssna in och ha en god dialog.Kurvig väg i höstlandskap.Kurvig väg i höstlandskap.

Dekanus liknar akademin vid ett vackert landskap med många kompetenta personer. Genom att ha koll på vad som händer, både i LiU:s ledning och nationellt, hjälper man till att hitta lite bättre vägar genom landskapet och kan på så vis utveckla verksamheten och föra den stora fåran framåt. Samtidigt händer det otroligt mycket vid universitetet, så till stor del gäller det att ”go with the flow” för att inte bromsa kreativiteten, menar dekanus. 

– Det finns en oerhörd fördel med akademikernas självständighet. Det finns en väldig kraft som inte behöver styras riktigt – Vi sätter ramarna, men fakultetens medlemmar hittar lösningar, tutar och kör på, och det blir ofta ganska bra, instämmer Fredrik Elinder prodekanus.

Goda råd till kommande ledning

Fredrik Elinder tillträdde som prodekanus samtidigt som dekanus 2012. Initialt uppskattades att rollen som prodekan skulle utgöra ungefär 30 procent av en heltidstjänst, idag upptar den cirka 70 procent. Jag tror att uppdraget både underskattades och sedan expanderade under tiden. Mitt arbete har möjligtvis inneburit att fakultetens forskare kunnat fokusera på kärnverksamheten, hoppas Fredrik Elinder. 

Foto Magnus JohanssonNågot som äter tid är mejlen. Till dags dato har dekanus 180 000 mejl i sin inkorg, vilket innebär ca 20 000 mejl om året eller 100 mejl om dagen, om man räknar med 40 aktiva veckor. Ett gott råd till kommande dekan är därför att blockera e-mejlen, säger Johan Dabrosin Söderholm och skrattar. Skämt åsido, mejlen är en enorm tidstjuv!

Ett annat klokt råd är att upprätthålla en bra dialog med verksamheten, genom exempelvis ämnesföreträdarna. Dekanus betonar också vikten av att arbeta tätt tillsammans med Region Östergötland och Sydöstra sjukvårdsregionen, bland annat inför kommande ALF-utvärdering. Fredrik Elinder vill mana den nya ledningen till en viss försiktighet med att genomföra stora förändringar utan att först noga tänka igenom saker och ting. ”Det kan låta trivialt, men innan man kastar om och förändrar, tänk en tanke till”.

 Fredrik Elinder. Fredrik Elinder. Foto Thor BalkhedMed tanke på dekanernas många olika uppdrag och vad som har åstadkommits, så är det kanske inte så konstigt att tiden expanderat. Mycket har hänt – något som också blir tydligt när dekanerna ombeds välja ut tre höjdpunkter av stor betydelse för fakulteten, det är inte helt lätt att begränsa. Se några av deras favoriter nedan.

Dekanernas topplistor

Ledning, utveckling och utbildning under corona

Det senaste året har pandemin påverkat hela vårt samhälle. Att leda fakulteten under en kris har för dekanerna inneburit större fokus på kortsiktiga operativa frågor med många avstämningar på olika nivåer under både snabba och pågående förändringar.

– Samtidigt har förändrings- och krisarbetet gått förvånansvärt bra. Det märks att vi har en väldigt kompetent medarbetarkår, som alla gör extrainsatser och försöker hitta olika lösningar under denna extraordinära situation. Tillsammans har vi en enorm kraft, säger Johan Dabrosin Söderholm.

Pandemin har även lett till en snabb digital transformation. Det som fakulteten påtalat under en längre tid, att man i större utsträckning måste använda digitala hjälpmedel i undervisningen och ha bättre lösningar för digitala möten, är nu verklighet. Medarbetarna har blivit så pass vana användare att de digitala instrumenten inte utgör något hinder.

– Framöver kommer vi kunna välja utifrån vad som lämpar sig bäst pedagogiskt. Den digitala omställningen öppnar även upp för smidigare samordning av utbildningar över regioner och även nationellt. Behovet av att träffas live finns ju ändå och är någonting som de flesta av oss nu saknar, säger Johan Dabrosin Söderholm. Foto Magnus Johansson

Hur kommer det att se ut om vi blickar fortsatt framåt? Fredrik Elinder tror på så kallade ”flipped classrooms”, dvs att man delar inspelat material med studenterna i förväg och sedan, istället för en klassisk föreläsning, diskuterar materialet med studenterna. Förutom att flera olika typer av inlärningsmoment höjer nivån på utbildningen så upplever jag som lärare att det är mycket roligare att göra. Jag tror vi får en bättre undervisning genom digitaliseringen, men de lärarledda momenten får inte försvinna, säger Fredrik Elinder.

Framgångsrika forskningsmiljöer vid LiU

Under åren har den medicinska forskningens utveckling vid Medicinska fakulteten analyserats genom att bland annat titta på publiceringar och anslagstilldelning. En av medarbetarna uppskattad analys är Fredrik Elinders årliga sammanställning, som brukar presenteras vid årets slut.
(bild på diagram)

– Det som sticker ut mest under åren är den vetenskapliga produktionen. Idag publiceras betydligt fler vetenskapliga artiklar i prestigetidskrifer, där förste- eller sisteförfattaren är från fakulteten. Den tydliga uppgången är troligtvis ett resultat av flera olika faktorer. En anledning kan vara att det skapats fler framgångsrika och fokuserade forskningsmiljöer vid LiU, som CSAN och WCMM, som adderats till strategiområdena och CMIV, men uppgången är inte begränsad till dessa miljöer utan spridd över många av fakultetens olika ämnen, menar Elinder.

Andra viktiga framgångsfaktorer är fakultetens forskningsinfrastruktur där kompetenta specialister hjälper forskarna med olika tekniker. Under dekanernas tid har t. ex ett nytt djurhus, Biobanks-faciliteten och Forum Östergötland tillkommit, och Core facility har utvecklats. Därutöver är det mycket annat som är på gång vid fakulteten. Att AI kommer bli en viktig del av det fakulteten gör och hur den används i många olika sammanhang framöver är dekanerna överens om.

– I samverkan med Tekfak och Filfak har vi stor potential att stärka AI och andra viktiga delar inom Life science. Likaså är uppbyggnaden av East Sweden Medtech och samarbeten med olika pågående nationella satsningar inom Life Science viktiga steg framåt, menar Johan Dabrosin Söderholm.

Vad händer nu, eller tiden efter fakultetsledningen…

Nio år vid fakultetsledningen är en betydande tid, så vad ser dekanerna nu fram emot och vad kommer de att sakna från tiden vid fakultetsledningen?

Foto Thor Balkhed– Det ska bli väldigt skönt att kunna fokusera mer och tänka klart tanken, att kunna läsa forskningsartiklarna som jag nu egentligen oftast bara har lagt på hög. Sedan tror jag att jag kommer sakna att delta vid olika sammanhang på universitetsnivå och nationellt, säger Fredrik Elinder.

– Jag ser fram emot liknande saker som Fredrik. Det ska även bli spännande att se om jag fortfarande är lika intresserade av det jag valde att satsa på i karriären från början, professor i kirurgi och forskning kring inflammatorisk tarmsjukdom. Kommer det fortfarande vara lika kul och stimulerande eller kommer jag sakna helikopterperspektivet för mycket?

Det nära samarbetet med Fakultetsledningen, de andra dekanerna på LiU och nationellt, alla medarbetare på kansliet och institutionsledningarna, samt rektorsgruppen och UF är något som jag kommer att sakna, säger Johan. Man har en nära arbetsrelation till väldigt många som ju kommer att försvinna, vilket nog kommer att kännas ganska tomt. Samtidigt, att inte vara så enormt fullbokad dagtid och kvällstid kommer nog att bli ganska bra för själen på något sätt. Det känns bra att lämna över till friska krafter – och extra roligt att få lämna över till Medicinska fakultetens första kvinnliga dekan.

… och avslutningsvis

– Vi är tacksamma mot verksamheten för att vi har fått förtroendet under en så lång tid. Det är ett fantastiskt jobb! Vi har hunnit vara med om en hel del och göra saker, som man tycker har fört verksamheten åt rätt håll på olika sätt. Det har ändå varit mestadels kul! säger Johan Dabrosin Söderholm.

– Absolut! Det håller jag med om, avslutar Fredrik Elinder.

Foto Thor Balkhed

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Orkester står utomhus med instrumenten i luften

Akademisk högtid med rymdfärd och Harry Potter

Årets akademiska högtid vid Linköpings universitet äger rum den 31 maj–1 juni. Den bjuder på hedersdoktorsföreläsningar med bland andra astronauten Marcus Wandt, en festkonsert med barnens värld som tema och en högtidlig ceremoni.

Porträtt av man (Carl Fredrik Graf)

Carl Fredrik Graf får LiU:s förtjänstmedalj

Avgående landshövding Carl Fredrik Graf tilldelas Linköpings universitets förtjänstmedalj för ”sin vilja och förmåga att samla regionens olika krafter i arbetet för en positiv samhällsutveckling”. Medaljen delas ut vid den akademiska högtiden 1 juni.

Jennifer Chepkorir

Från fattigdom till självständighet och självförsörjning

På uppdrag av regeringen tillsammans med Sida, skapar Matematiska institutionen och Linköping universitet möjlighet till livsavgörande förändringar för individer och världen. Jennifer från Kenya är en av dem.