15 december 2021

-Livslångt lärande är centralt för att individer och organisationer ska klara de omställningar och förändringar som samhället står inför. Det säger Erica Byström, universitetslektor i pedagogik vid Linköpings universitet. Tillsammans med Sabrina Thelander, enhetschef för LiU uppdragsutbildning, kommer Erica Byström att diskutera olika aspekter av livslångt lärande vid Lunchklubben den 20 december

Foto på personerna Erica Byström och Sabrina Thelander.
Erica Byström och Sabrina Thelander. Fotograf: Charlotte Perhammar

Till att börja med, vad är egentligen livslångt lärande och vad ingår i konceptet?

-Livslångt lärande kan både ta sig uttryck som formellt lärande i planerade utbildningssituationer och som icke-formellt lärande, det vill säga lärande som kan ske när vi arbetar i projekt eller deltar i jobbkonferenser. Det kan också vara informellt. Det är när vi lär oss i samband med att vi använder oss av ny teknik i vardagen, som till exempel en e-tjänst, något som blivit allt vanligare på senare tid, säger Erica Byström.

Är tankarna om behovet av livslångt lärande någonting nytt?

-Tanken på det livslånga lärandet har förstås funnits med länge, men betydelsen har varierat något över tid. På 1930-talet handlade det mest om bildning för den enskilde och lärandet var ofta styrt utifrån egenintresse. Sedan slutet av 1980-talet ses livslångt lärande främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling, och därmed också styrt av samhällets behov. I dag har livslångt lärande nästan kommit att bli en förutsättning för att hänga med i utvecklingen.

Vad är det som gör det livslånga lärandet så viktigt?

-För att kunna fungera i samhället, och på arbetsplatsen, behöver vi alla lära nytt, och även lära om. Ständiga förändringar i samhället och i vår omvärld ställer högre krav på kompetens och leder till nya arbetsuppgifter. Genom livslångt lärande rustas vi till att klara av olika förändringar i samhället, såväl i arbetslivet som i privatlivet.
Den som är yrkesverksam kan genom livslångt lärande öka sina chanser till avancemang och förbättra sin anställningsbarhet. Det har också visat sig att om vi får möjlighet att lära och utvecklas på jobbet brukar vi må bättre. Därför kan vi säga att det livslånga lärandet är bra för vår hälsa och vårt välmående.

Det livslånga lärandet är också viktigt för organisationer och arbetsgivare. De behöver anställa, och ha anställda, som har aktuell och rätt kompetens. Slutligen är det livslånga lärandet viktigt för samhället i stort. Vårt demokratiska samhälle bygger på att människor är utvecklingsbenägna och beredda att lära nytt och engagera sig i politiska, eller andra förtroendeuppdrag.

Har ni något tips till den som vill bli bättre på att anamma det livslånga lärandet?

-En nyckel till det livslånga lärande är att ta tillvara på de möjligheter till lärande som ges i olika sammanhang. I arbetslivet kan det exempelvis handla om att vara öppen för nya arbetsuppgifter, ingå i nya team och arbetskonstellationer, eller att anta olika typer av utmaningar, exempelvis att haka på en fortbildning. Det finns ofta goda möjligheter att lära nytt och utvecklas i jobbet - bara vi är beredda att tackar ja till de erbjudanden som ges

Avslutningsvis, hur kan LiU bidra till det livslånga lärandet?

-Vi vill gärna lyfta fram hur LiU kan bidra till samhällets livslånga lärande. Förutom de formella utbildningar som erbjuds har även LiU en rad andra verktyg såsom fristående kurser eller så kallad Moocar (öppna nätbaserade kurser). Som representanter för LiU Uppdragsutbildning, vill vi gärna slå ett slag för uppdragsutbildningar, det vill säga fortbildning för yrkesverksamma. Det är en typ av utbildning som arbetsgivare kan köpa från LiU för att kompetensutveckla sin personal, avslutar Erica Byström.

Vill du veta mer?

Läs mer om Lunchklubben och Uppdragsutbildning vid LiU

Senaste nytt från LiU

Porträtt (Erik Lindahl).

Sveriges infrastruktur för superdatorer får ny ledning

Professor Erik Lindahl blir ny föreståndare för Nationell akademisk infrastruktur för superdatorer i Sverige, NAISS, den mest använda forskningsinfrastrukturen i landet. Han betonar behovet av fortsatt utbyggnad av datakraften i Sverige och Europa.

Porträtt (Amy Loutfi).

Amy Loutfi ny programdirektör för WASP

Professor Amy Loutfi blir ny programdirektör för forskningsprogrammet Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – WASP. Hon efterträder LiU-professorn Anders Ynnerman som går in i rollen som styrelseordförande för WASP.

Byggnad från utsidan, skylt med

Tvärvetenskaplig forskning på IVA:s 100-lista

Fem forskningsprojekt från LiU finns med på 100-listan från IVA 2024. Listan samlar årligen projekt som har stor potential att komma till nytta i samhället. Årets lista har fokus på innovation genom tvärvetenskap.