31 mars 2025

Fem år efter att pandemin påverkade hela världen har forskning ökat vår förståelse för olika aspekter av covid-19. Här hittar du som journalist forskare som undersöker viruset, långtidseffekter av covid-19 och pandemins påverkan på samhället.

Maria Lerm, promoveringsporträtt 2019.
Fotograf: David Einar

Önskar du bild på någon av forskarna är du välkommen att höra av dig till press@liu.se, bildredaktör magnus.johansson@liu.se eller 013-28 28 00.

Medicinska aspekter av sars-cov-2, covid-19 och postcovid

Karel Duchén, adjungerad biträdande professor, och Maria Jenmalm, professor, forskar om postcovid hos barn
Kontakt: Karel.Duchen.Munoz@regionostergotland.se, respektive maria.jenmalm@liu.se, 013-28 24 18

Neil Lagali, professor, och Stina Gunnarsson, medicine doktor, forskar om postcovid i ögat, dess påverkan på synen och synrehabilitering.
Kontakt: 013-28 66 80; neil.lagali@liu.se, respektive Stina.a.gunnarsson@liu.se

Kristin Zeiler, professor, leder ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om postcovid från ett patientperspektiv och ur kliniska, biomedicinska, socio-politiska och filosofiska dimensioner, och Richard Levi, affilierad professor och specialist i neurologi och rehabiliteringsmedicin, som är involverad i samma tvärvetenskapliga projekt. Ledde den tidigare så kallade LinCOS-studien om symtom vid sjukhusvårdad covid-19 och postcovid.
Kontakt: kristin.zeiler@liu.se, 013-28 57 73, och richard.levi@regionostergotland.se

Maria Lerm, professor i medicinsk mikrobiologi, forskar om postcovid och covid-19 – epigenetiska förändringar i dna.
Kontakt: 013-28 46 54, maria.lerm@liu.se

Johanna Sjöwall, universitetslektor, och Marie Larsson, professor. Frågor om effekten av sars-cov-2 på immunsvaret under och efter infektion.
Kontakt: johanna.sjowall@liu.se, respektive 013-28 29 87, marie.larsson@liu.se

Toomas Timpka, professor, forskar om modellering av pandemiscenarier och vaccinationstäckning.
Kontakt: 013-28 27 98; toomas.timpka@liu.se

Jorma Hinkula, professor i molekylär virologi. Frågor om vacciner, experimentella vaccin och antivirala medel.
Kontakt: 013-28 28 46; jorma.hinkula@liu.se

Lennart Svensson, professor emeritus. Frågor om viruspandemier, virussjukdomars mekanismer och diagnostik av virus (däribland coronavirus).
Kontakt: 070–8384462; lennart.t.svensson@liu.se

Anders Rosén, professor emeritus, forskar om covid-19 och koppling till kroniskt trötthetssyndrom, eller ME/CFS.
Kontakt: anders.rosen@liu.se

Beredskap och lärdomar av pandemins effekter i samhället

Andreas Wladis, professor i katastrofmedicin och traumatologi. Frågor om katastrofmedicinsk beredskap och ledning.
Kontakt: 070–0017539; andreas.wladis@liu.se

Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap, forskar om hur kommuner i Norden styrde sin verksamhet under pandemin och hur digitala verktyg användes för offentlig förvaltning och service.
Kontakt: elin.wihlborg@liu.se (013-28 15 78)

Per Nilsen, professor och My Eklund Saksberg, universitetsadjunkt. Frågor om pandemins effekter på hälso- och sjukvårdens arbete och prioriteringar.
Kontakt: per.nilsen@liu.se (helst kontakt via mejl); och 013-28 67 82, my.eklund.saksberg@liu.se

Andreas Motel-Klingebiel, professor i äldre och åldrande. Frågor om pandemins effekter för äldre.
Kontakt: 011-36 33 94, andreas.motel-klingebiel@liu.se

Lina Söderman Lago, universitetslektor, och Helene Elvstrand, biträdande professor, forskar om situationen för barn med olika funktionsnedsättningar i skola och fritidshem under pandemin.
Kontakt: 013-28 14 13, lina.lago@liu.se, samt 011-36 33 55, helene.elvstrand@liu.se

Anna Martín Bylund, universitetslektor, och Linnéa Stenliden, professor, forskar om aspekter av digital undervisning i distans- och hybridläget under pandemin
Kontakt: 011-36 32 22, anna.martin.bylund@liu.se, samt 011-36 33 72, linnea.stenliden@liu.se

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En man och en kvinna skakar hand vid ett bord.

LiU och Microsoft tar gemensamma steg inom AI

Linköpings universitet och Microsoft har tecknat ett avtal om fortsatt samarbete inom AI. Samarbetet omfattar stöd inom både utbildning och forskning med målet att skapa bättre förutsättningar för att införa AI i samhället.

En trave med fyra böcker som ligger på ett vitt bord.

2025 – ett avstamp mot framtiden

Att fylla 50 år var stort med kungabesök och mycket uppmärksamhet men Linköpings universitet levererade också framgångar inom både utbildning och forskning. När LiU publicerar årsredovisningen för 2025 är det med positiva siffror och händelser.

En person i labbrock som håller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

Taggar