18 januari 2022

Ett långsiktigt samarbete med partneruniversiteten i Östersjöregionen ska etableras. Svenska institutet (SI) finansierar nu två olika LiU-projekt med två miljoner kronor med syfte att kunna erbjuda högkvalitativ utbildning, bedriva spjutspetsforskning och främja innovation för ett demokratiskt samhälle.

Porträtt på en man och en kvinna
Janerik Lundquist och Mariana Gustafsson ser fram mot intressanta och spännande samarbeten i sina projekt.

Mariana Gustafsson, biträdande lektor och forskare på Avdelningen för statsvetenskap och Janerik Lundquist, universitetslektor på Avdelningen för produktionsekonomi har tillsammans blivit beviljade två miljoner kronor för sina projekt. Mariana och Janerik arbetar båda på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI). Projekten pågår i 1,5 år från 1 december 2021 till 31 maj 2023. 


Hur känns det att ha blivit tilldelad finansieringen? 

- Det känns bra och kul att vi har fått vår ansökan beviljad av Svenska institutet. Detta ger oss och våra partners tydliga signaler att det vi gör och ämnar åstadkomma med projektet är aktuellt och viktigt, berättar Mariana Gustafsson.

- Visst känns det bra när en projektansökan blir beviljad. Bakom en ansökan ligger mycket arbete och stora förväntningar, inte minst hos de utländska universiteten som ingår i projektet. Att få en ansökan beviljad är ett bevis på att det vi vill uppnå med projektet uppskattas av såväl utvärderarna som av Svenska Institutet, säger Janerik Lundquist.

Några frågor och svar

Mariana, berätta lite kort om ditt projekt ”Embracing Digitalization in the Academia: International Collaboration for Capacity Building and Innovation (EMDIAC)”

Projektet är ett kapacitetsbyggande arbete för digitalisering inom akademin, inklusive undervisning, forskning och samverkan. Våra partner i projektet är: Johan Skytte Institut för statsvetenskap, vid Tartu universitet i Estland, Dnipro tekniska universitet i Ukraina, samt Human Constanta, en Belarusisk organisation från det civila samhället. Detta partnerskap är en konsekvens av vårt arbete i IEI sommarskola om digitalisering i Offentlig förvaltning (SeGRID) då två forskare blev intresserade av att fortsätta jobba med dessa frågor tillsammans med oss.

I EMDIAC utgår vi ifrån fyra breda utmaningar som akademin handskas med idag: kunskap om det avancerade digitala samhället, digitaliseringens effekter på organiseringen av undervisning och forskning inom högre utbildning, den digitala klyftan, samt digitala risker för demokratin.

Syftet med EMDIAC är att etablera ett långsiktigt och strategiskt samarbete med partnersuniversitet Östersjöregionen för att stärka våra förmågor att utforma och tillhandahålla högkvalitativ utbildning, bedriva spjutspetsforskning och främja innovation för ett demokratiskt samhälle. 

 

Janerik, berätta lite kort om ditt projekt ”Widening Opportunities for Research Collaborations”

Som namnet anger är syftet med projektet att skapa ökade möjligheter och förutsättningar för ett aktivt, internationellt forskningssamarbete för forskarna på de universitet som ingår i projektkonsortiet. Det handlar i första hand om att bygga upp kapacitet hos de medverkande universiteten för att de på lokal nivå ska kunna utforma en effektivare organisation, ledning och styrning av forskningsverksamheten och stödjandet av de egna forskarnas behov av internationell erfarenhet och samverkan.

Projektet leds av Linköpings universitet och i projektkonsortiet ingår följande universitet;

• Armenian State University of Economics, Yerevan, Armenien
• Armenian National University of Architecture and Construction, Yerevan, Armenien
• Comrat State University, Comrat, Moldavien

Att de två första universiteten ingår i projektet är en direkt konsekvens av att jag under de senast 8 åren har drivit stora kapacitetsuppbyggnadsprojekt i Armenien inom området högre utbildning finansierade av EU. Moldavien är dock ett nytt land för mig och jag ser fram emot att få lära känna hur de bedriver och organiserar utbildning och forskning inom

Syftet med projektet är att skapa en väl fungerande infrastruktur för att förstärka, organisera, leda och styra forskningens internationalisering hos de deltagande universiteten i Armenien och Moldavien. Vidare att öka kunskap, färdighet och förhållningssätt hos de beslutsfattare som ska leda forskningens internationaliseringsprocess och att utveckla ramar och verktyg för att åstadkomma detta. Slutligen ska projektet stimulera forskarna att öka sitt deltagande i internationella forskningsaktiviteter, medverka i internationella forskningsnätverk samt bredda sin internationella publicering till högrankade journaler. Genom att utbilda några nyckelpersoner, som sedan ska utbilda sina kollegor på hemmaplan, kommer projektets resultat att få en stor spridning. För de deltagande universiteten är detta projekt av stor strategisk betydelse och det gäller att skapa en infrastruktur, som är långsiktigt hållbar. Man ser Linköpings universitet som en förebild i detta avseende.  

 

Det främsta syftet med finansieringen är att öka internationella samarbeten med universitet och högskolor i Östersjöregionen. Hur ser du att ditt projekt kommer att utveckla samarbeten med länderna runt Östersjön?

 

Marianas projekt "Embracing Digitalization in the Academia: International Collaboration for Capacity Building and Innovation (EMDIAC)”

Via en rad studiebesök, internationella webinarer, samt pedagogiska verkstäder kommer vi att bygga kapacitet hos deltagande universitet att tillhandahålla högkvalitativ utbildning och forskning om ämnen relaterade till samhällets digitalisering. Vi kommer att dela idéer, erfarenheter och bästa praxis för kurs- och programplanutveckling som adresserar utmaningar och behov för samhällets digitalisering. Vi kommer att dela idéer, erfarenheter och bästa praxis för online undervisning och lärande. Vi kommer att dela bästa praxis och diskutera utmaningar och möjligheter med akademins digitalisering av interna processer, arbetsflöden, och informationssystem. 

Janeriks projekt ”Widening Opportunities for Research Collaborations”

Av egen erfarenhet vet jag denna typ av kapacitetsuppbyggnadsprojekt alltid kommer att utveckla olika typer av samarbeten mellan de inblandande parterna. Under projektets gång kommer alla varandra mycket nära och hela tiden lär man av varandra. För mig är det viktigt i denna typ av projekt att bara vara lyssnande och förevisande, men aldrig påtvingande och mästrande. Vi ska visa hur vi agerar och arbetar och finner man det intressant kommer partneruniversiteten att ta över och tillämpa det man sett och hört. Men det kan lika gärna vara så att det inte alls passar i deras kontext, och det är helt i sin ordning. Vi kommer genom olika praktikfall visa hur vi har gjort här på LiU och varför. Deltagarna får sedan utvärdera om och hur detta skulle kunna överföras till deras hemmiljö. Jag tror att detta projekt kan komma att utveckla och förstärka samarbetet mellan universiteten i Armenien och Moldavien, något som idag inte är så väl etablerat. Samarbetet mellan Armenien och Linköping är relativt väl utvecklat genom de stora EU projekt som jag har drivit i Armenien under lång tid. Vad som kommer att vara relativt nytt är samarbetet mellan Moldavien och Linköping. Genom att dela kunskap, erfarenheter och idéer kommer vi alla att utveckla en bestående gemenskap mellan oss.

Mariana, finns det några utmaningar i ditt projekt?

Ja, potentiellt kan Corona-restriktioner och andra relaterade effekter ställa till för studiebesök och andra aktiviteter med fysiskt deltagande. Därför har vi planerat en rad digitala webinarer i första delen av projektet och börjar med platsbaserade aktiviteter under hösten 2022. Det finns en del språkbarriärer då våra målgrupper i Ukraina och Belarus inte behärskar akademisk engelska. Men våra partners i Estland kommer att vara beredda att bistå med en del innehåll på ryska eller ukrainska. 

Janerik, ser du några utmaningar i ditt projekt?

Det finns alltid utmaningar, ibland oanade, i den här typen av projekt. Just idag är det pandemins effekter som oroar. Eftersom detta projekt mycket bygger på fysiska möten, utbildningar och tillämpningsövningar kommer genomförandet att hämmas om pandemin inte lättar inom de närmaste månaderna. För att inte tappa tempo måste vi börja med digitala möten och det är viktigt för att deltagarna ska känna tillhörighet redan från början. Deltagarna från Armenien och Moldavien kan kommunicera på ryska med varandra, men när det kommer till kommunikation på engelska kan det ibland finnas stora brister. Detta är inget ovanligt i dessa länder, men det gäller att finna pragmatiska lösningar. 

Mariana och Janerik ser båda fram mot intressanta och spännande samarbeten framöver i sina olika projekt.

Vad blir det allra roligaste med projekten?

Mariana Gustafsson
- Det allra roligaste i projektet blir att jobba tillsammans med kunniga och engagerade kollegor från olika universitet i Östersjöregionen; att få höra, se och dela med oss av kunskap, verktyg och erfarenheter för att bidra till att lösa konkreta utmaningar inom undervisning, forskning och samverkan i våra respektive universitet.

Janerik Lundquist
- Att över huvud taget få leda denna typ av kapacitetsuppbyggnadsprojekt i en internationell miljö är det roligaste som finns. Det ger så oerhört mycket tillbaka och att se vad det kan leda till i de olika partnerländerna är oerhört stimulerande. På det personliga planet får vi inte glömma den oförbehållsamma gästfrihet som man möts av i dessa länder. 

Finansiär

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Kvinnlig doktorand föreläser för masterstudenter i labbet.

Från skiss till robot med artificiell intelligens

Hur utvecklar man en produkt med så lite mänsklig inblandning som möjligt? LiU-studenterna byggde en robot med hjälp av generativ artificiell intelligens.

Jontronisk pump i tunna blodkärl.

Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

När låga doser av cancerläkemedel tillförs kontinuerligt nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid LiU och det Medicinska universitetet i Graz visat.

Elektroniska mediciner - i skärningspunkten mellan teknik och medicin

Svenska forskare har utvecklat en gel som kan bilda en mjuk elektrod som leder ström. På sikt vill de kunna koppla elektronik till biologisk vävnad - till exempel hjärnan.