26 januari 2021

Hur försvarar vi demokrati och människovärde? Och hur kan vi tillsammans arbeta för öppenhet och mångfald? Det står i centrum under demokrati- och människovärdesdagarna som arrangeras av Norrköpings kommun och Svenska kyrkan i samband med Förintelsens minnesdag. I år deltar en forskare och en lärare från Linköpings universitet med föreläsningar om Förintelsens berättelser.

Skulptur i brons föreställande en anteckningsbok, penna och ett par handskar. Fotograf: Mira Berglind och Thilda Berglind.
Skulpturen "Välkomnandet” (under produktion) är tillverkad i patinerad brons som placerats på ett sprucket fundament av granit. Ett par handskar, en penna och en anteckningsbok, liksom kvarglömda från historien, vilar på fundamentet. När snart inga förstahandsvittnen av Förintelsen kan berätta fungerar dessa föremål och fotografier som en viktig länk till det förflutna, berättar Anna Berglind. Föremålen representerar hennes mor.

– Hennes och Förintelsens miljontals offer och överlevande personers historier tillhör inte det förflutna, något som bara handlar om dom och då, det är högst brännande frågor som också handlar om oss här och nu, säger Anna Berglind, konstnär samt universitetslektor och lärare inom konstnärlig och rumslig gestaltning vid Linköpings universitet.Anna Berglind, lärare i gestaltning.Anna Berglind.

Anna Berglinds mor överlevde förintelsen. Länge var modern tyst om det hon varit med om, men med tiden kom hon att uttrycka sig genom att skriva och teckna. Hennes
historia har haft en stor inverkan på och varit en stark drivkraft i Anna Berglinds liv och konstnärskap. Under åren har Berglind gett historien uttryck i ett flertal, offentliga utställningar och performativa verk. Några av dem kommer hon att berätta om på demokrati- och människovärdesdagarna.

– När snart inga förstahandsvittnen från Förintelsen längre finns vid liv, är det av största vikt att fortsätta berätta. Mitt konstnärskap rör sig i spänningsfältet mellan det privata och offentliga; av hur personliga historier vi bär med oss också handlar om gemensamma kollektiva förhållningssätt till minne och glömska, berättar hon.

De överlevande: berättelser från det svenska kulturarvet

Berättelser från Förintelsen står i fokus för Kristin Wagrells forskning. Hon är kultur- och samhällsforskare vid Linköpings universitet och under demokrati- och människovärdesdagarna håller hon en digital föreläsning där olika perspektiv på Förintelsens överlevande presenteras.

Hur har deras liv i efterkrigstidens Sverige sett ut och hur har deras berättelser både varit en del av och tystats i den svenska offentligheten? Deras berättelse om erfarenheter innan, under och efter Förintelsen är en del av vårt svenska kulturarv. Ett omfattande arbete kvarstår i att samla in, bevara och arkivera överlevande personers historia.

– De överlevandes liv, gärningar och berättelser behöver bli en integrerad del av den stora historien om Sverige och Förintelsen, säger Kristin Wagrell.

Om demokrati- och människovärdesdagarna

Demokrati- och människovärdesdagarna anordnas årligen av Norrköpings kommun och Svenska kyrkan i samband med Förintelsens minnesdag den 27 januari. I år genomförs de digital och pågår från den 27 januari till 1 februari.

Genom 14 programpunkter, bestående av både föreläsningar och konserter, lyfts ämnen som rasism, antisemitism, mänskliga rättigheter, människovärde och demokrati.

Läs mer om demokrati- och människovärdesdagarna och ta del av programmet

Utställningen Motstånd på universitetsbiblioteket 

Linköpings universitetsbibliotek uppmärksammar också Förintelsens minnesdag genom utställningen Motstånd, producerad av Forum för levande historia.

Levande historias affischutställning Motstånd som lyfter fram personer som stod emot, gick emot strömmen och tog kampen mot nazismen visas på pandemisäkert sätt på universitetsbiblioteket på Campus Norrköping, i fönstren mot Bredgatan och på Medicinska biblioteket.

Visas 25 januari – 5 februari

Forskning om Förintelsens vittnesmål

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp människor står på ett trädäck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.