01 juli 2022

Sociala relationer är viktiga för människan. Men det innebär inte att ensamhet alltid är skadlig. Ny forskning visar att relativt få äldre personer är ensamma, och att en betydande del av dem är nöjda med sin ensamhet. Det kastar nytt ljus på vad exkludering från sociala relationer innebär.

Två kvinnor sitter på en bänk och tittar ut över vattnet.
Sociala relationer är viktiga för människan, men det innebär inte att ensamhet alltid är skadlig. Ny forskning visar att hälften av de äldre personer som uppger att de inte har några sociala relationer är tillfreds med det. Fotograf: Carina Andreasson

Ensamhet och social isolering bland äldre personer har studerats och diskuterats flitigt. Utgångspunkten är ofta att många äldre personer är ensamma, att ensamhet är skadlig och att ett socialt liv behövs för god hälsa och välbefinnande.

Porträtt av George Pavlidis.George Pavlidis, doktor i åldrande och social förändring. Foto Magnus Johansson

Men riktigt så enkelt är det inte, visar forskning.

– Sociala relationer har stor betydelse och är en av de starkaste faktorerna för hur länge vi lever och hur tillfreds vi är med våra liv. Men det betyder inte att ensamhet alltid är dålig, och det visar vår forskning tydligt. Långt ifrån alla som lever ett ensamt liv är olyckliga, säger George Pavlidis, postdoktor i åldrande och social förändring.

Han ingår i en forskargrupp som har studerat hur äldre personers exkludering från sociala relationer hänger ihop med psykisk hälsa och välmående. Materialet består av 2011 och 2015 års stora europeiska undersökning om äldre personers liv och hälsa, den så kallade Survey on Health, Ageing and Retirement in Europe. Omkring 70 000 äldre personer deltog och svarade på frågor om sina liv.

Hög livskvalitet hos de som är tillfreds med sin ensamhet

En del av studiens resultat går i linje med tidigare forskning: att vara olyckligt ensam eller att vara missnöjd med sina sociala relationer har en koppling till lägre livskvalitet och depressiva symtom.

Det intressanta är dock att en väldigt liten andel av äldre personer, fyra procent, uppger att de inte har några sociala relationer alls. Av dem är mer än hälften tillfreds med det, även om de känner sig ensamma. De ”lyckligt ensamma” har en hög livskvalitet som ligger i nivå med de personer som har ett socialt nätverk och är nöjda med sina relationer. Båda grupper har få depressiva symtom.

– Budskapet inom forskningen, i media och från politiker har varit att ensamhet bland äldre personer alltid får negativa konsekvenser. Men det kan alltså vara missvisande, säger Andreas Motel-Klingebiel, professor i åldrande och social förändring.

Bild på Andreas Motel-Klingebiel som sitter i en trappa.Andreas Motel-Klingebiel, professor i åldrande och social förändring. Foto Magnus Johansson Därför behöver vi tänka om kring vad äldre personers exkludering från sociala relationer innebär. Det finns olika typer av exkludering som kan ha olika konsekvenser.

– Att inte ha något socialt nätverk alls är en typ av exkludering, och den behöver inte vara dålig om man är nöjd med att ha det så, trots att man känner sig ensam ibland. Att ha sociala relationer men inte vara nöjd med dem är en annan typ av exkludering och den har koppling till en sämre livskvalitet, säger George Pavlidis.

Skillnader mellan kvinnor och män

Typerna av exkludering och vilken effekt de har på hälsan skiljer sig mellan kvinnor och män. Att ha ett fungerande socialt nätverk eller att vara nöjd med att vara ensam är extra viktigt för kvinnors psykiska hälsa.

– En förklaring är att män och kvinnor har haft olika förväntningar på sina sociala relationer, eftersom män och kvinnor haft olika könsroller i samhället och därmed olika typer av sociala nätverk, säger Andreas Motel-Klingebiel.

Just genus och livsmönster är utgångspunkten för det större projekt som forskargruppen från Linköpings universitet är en del av. I projektet, som går under namnet Genpath – A life course perspective on the gendered pathways of eclusion from social relations in later life, deltar forskare från flera universitet i Europa.

Viktig kunskap för att samhället ska kunna stötta

Den här kunskapen är viktigt på flera sätt, inte minst för att förstå hur samhället kan stötta äldre personer, menar George Pavlidis.

– Vi tänker ofta att samhället behöver skapa sociala sammanhang för alla som är ensamma. Men är det verkligen rätt väg att gå när vi vet att ensamhet inte alltid är skadlig?

Frågan är hur socialtjänsten kan stötta personer som är exkluderade på olika sätt.

Han ser också att det behövs kunskap om vad det är som gör att vissa personer inte är nöjda med sina sociala relationer eller med sin ensamhet. Det behövs också ett mindre stigmatiserande perspektiv på dessa frågor.

– Om vi ska förstå hur hälsa, välmående och livskvalitet påverkas av social isolering och ensamhet i äldre åldrar så måste vi undvika att homogenisera de här frågorna. Ja, social isolering och ensamhet kan vara skadligt för vissa äldre personer, precis som att det kan vara skadligt för personer i andra åldrar också. John Donne sa ”ingen människa är en ö”, men vi menar att vissa personer är okej med att leva själva på sin ö, säger George Pavlidis.

Fotnot: Artikeln är publicerad i LiU magasin nr 2/2022

Kontakt

Publicerade vetenskapliga artiklar

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Gravida kvinnor i ett rum.

Vikten spelar stor roll för gravidas hälsa oavsett födelseland

Övervikt bidrar väsentligt till komplikationer under graviditet och förlossning – det gäller både för kvinnor som fötts i Sverige och kvinnor som flyttat hit, något som det hittills inte forskats mycket på.

Två pipetter sprutar ut vätskor som blandas på en skiva.

Materialforskning för en hållbar framtid i tio nya projekt

Fotosyntetiska material, tvådimensionella ädelmetaller och hållbara halvledare är några av de projekt vid Linköpings universitet som beviljats bidrag från forskningsprogrammet Wallenberg initiative materials science for sustainability – Wise.

Cheerleaders på rad.

Cheerleaders utsatta för psykologiska övergrepp

Av aktiva och tidigare aktiva inom cheerleading uppger 29 procent att de utsatts för psykologiska övergrepp i sin sport. Det framgår av en ny studie från Linköpings universitet.