- Det är väldigt roligt att vi kan köra i år, efter två års uppehåll på grund av pandemin. 99 personer har vågat sig hit, det känns bra, vi är på banan igen! Säger Sofie Pilemalm Professor i Informatik och föreståndare för Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER).
I vanliga fall brukar Framtidens skadeplats arrangeras i februari. Men på grund av det osäkra pandemiläget, så sköt man fram det till april. Och man höll alla tummar att det skulle gå att köra live. Den första konferensen arrangerades 2017.
Huvudtalare från Skottland
Douglas Stirling i samtal med en besökare. Foto Thor Balkhed- Jag är extra nöjd med att vi fick hit Douglas Stirling som keynote. Storbritannien och Skottland har kommit långt när det gäller samverkan. Det är ju det som vi på CARER jobbar för, vi vill ha en ökad blåljus-samverkan, och även med frivilligorganisationer. Han tog upp flera utmaningar och hinder som vi känner igen oss i.
- När det gäller sådant samarbete så tror jag att vi behöver större nationell koordinering, att man trycker på uppifrån att samhället måste satsa på ett ökat blåljussamarbete.
Konferensen pågick den 27 april mellan 8:00 och 16:00 i KMC, i Linköping.
- I övrigt är programmet väldigt brett och det är vi stolta över. Och det är extra roligt att vi har så många doktorander i år, som ställer ut sina posters under eftermiddagen.
Forskar om frivilliga insatser
Sofie Pilemalm är glad över att årets konferens blev av. Foto Thor BalkhedSofie Pilemalm är föreståndare för CARER, centrumet som ligger bakom konferensen. Hon är även forskare och hennes huvudsakliga forskningsområde är ”community engagement” och frivilliga.
- I vår forskning kan vi se mycket samma sak som Douglas pratade om, nämligen vad som händer räddningstjänst och ambulans faktiskt har vågat börjat samarbeta med civila insatsperosner vid olyckor. Då fungerar det jättebra! Man räddar fler liv! Men ändå det är bara ca 10 räddningstjänster i Sverige som gjort det. Vi känner även de hinder som Douglas presenterade. Ett hinder vi stöter på i Sverige när det gäller att samarbeta med frivilliga, är exempelvis tolkningar av arbetsmiljölagen, vem bär ansvaret för de som arbetar frivilligt på en skadeplats?
Framtidens skadeplats, en konferens med bredd
På konferensen kunde man även lära sig mer om andra saker som är hett inom Hinner du bromsa om det plötsligt kommer en brandbil? Foto Thor Balkhedskadeplatsområdet. Exempelvis: drönare, AI, simuleringsverktyg för att öva, andra digitala möjligheter och hur man själv kan stärka civil beredskap genom lära sig att stoppa en större blödning – men också själva begreppet skadeplats. Vad är egentligen en skadeplats? Ett gränsfall är tillexempel när man söker efter försvunna.
- Jag är stolt över att få leda ett sådant här centrum och det är väldigt inspirerande att forska på ett sådant här område. Jag är väldigt glad över att vi lyckats få till det tvärvetenskapliga redan från början. Vi har personer som är ”open minded” och förstår att komplexa samhällsproblem kräver samarbete och olika perspektiv även i forskning. Och när läget är som det är just nu i världen, så känns det extra viktigt att få jobba med något som faktiskt räddar liv!
