08 november 2023

I Norrköpings skolor och förskolor har skönlitteratur börjat genomsyra undervisningen i naturvetenskap och teknik. ”Läsning främjar intresset för ämnena men även inlärningen”, säger Alma Jahic Pettersson, forskare på Linköpings universitet och den som står bakom initiativet.

Kvinnlig forskare i korridor.
Alma Jahic Pettersson vill hitta nya vägar för läsning i klassrummen. Anna Nilsen

Många lärare i förskolan och grundskolan känner en osäkerhet inför att undervisa i naturvetenskap och teknik. Samtidigt ökar motståndet hos eleverna mot de här ämnena ju högre upp i årskurserna de kommer. Det visar flera undersökningar. I den pedagogiska debatten hörs dessutom ofta en oro för att barn och unga läser allt mindre och att läsfrämjande insatser behövs. 

Men ett tvärvetenskapligt grepp där skönlitteratur integreras i undervisningen i naturvetenskap och teknik kan främja både intresset för och inlärningen av ämnena samtidigt som läs- och skrivförmågan utvecklas och lärarna får det stöd de behöver. Det menar Alma Jahic Pettersson, forskare och initiativtagare till ett läsprojekt i Norrköpings förskolor och grundskolor i årskurs F-6. 

Läsning ökar motivationen och ger en kontext

Alma Jahic Pettersson har disputerat i naturvetenskapernas didaktik och har nu en delad tjänst där hon både är forskare och projektledare för Skolsamverkan Öst vid Linköpings universitet och kommunlektor vid en forsknings- och utvecklingsavdelning på Utbildningskontoret i Norrköpings kommun.

I botten är hon gymnasielärare i kemi och biologi och jobbade som det i några år i Norrköping och Finspång innan hon valde att satsa på forskning och samverkan.

Från sin tid som lärare har Alma egna erfarenheter av hur viktigt det är med läsning i klassrummet.

– Elever som får läsa sådant de själva är intresserade av blir mer motiverade och lär sig lättare, säger hon. 

Barnen i läsprojektet håller med. 

Man får ett sammanhang i det man ska lära sig och det fastnar bättre i huvudet
Elev, årskurs 6

– Om man går igenom något i ett ämne utan skönlitteratur så får man bara en fakta utan bakgrund och man får inte veta hur det kan se ut i verkligheten. Men om man läser skönlitterära böcker om det så får man veta mycket mer, säger en elev i årskurs 6.

– Man får ett sammanhang i det man ska lära sig och det fastnar bättre i huvudet, säger en annan elev. 

Flera av barnen menar att de har lärt sig på ett roligare sätt när de fått läsa skönlitteratur och inte bara faktaböcker.

Kvinnlig forskare sitter vid skrivbord och håller ut händernaLäsning kan främja intresset för naturvetenskap och teknik men också underlätta lärandet av de här abstrakta ämnena, menar Alma Jahic Pettersson.Foto Anna Nilsen

– Det har gjort att det blir roligare och inte är som ett ämne utan mer som att det är en rast där man lär sig saker, menar en elev.

Att eleverna tycker det är kul att lära genom skönlitteratur är något som även lärarna i projektet märkt av. Särskilt märker de att eleverna reflekterar mer kring ämnesinnehållet. 

– De är frågvisa, när de lämnar NO-salen är de inte klara utan de fortsätter tänka och reflektera på ett annat sätt. När vi ses i korridoren mellan lektionerna kan det komma frågor, uppger en lärare.

Böckerna väcker intresse och just den här nyfikenheten är något Alma själv kan relatera till.

– Jag inspireras mycket av barn och barnasinnet. Den här viljan att lära nytt. Att känna en glädje och nyfikenhet i lärandet. Och alla dessa frågor ”Varför?, Varför då?”

En Norrköpingsmodell för alla

Läsprojektet finansieras av Norrköpings fond för forskning och utveckling. Målet är att utveckla en ”Norrköpingsmodell” för undervisning i teknik och naturvetenskap som sedan ska implementeras i hela kommunen. Förutom Alma Jahic Pettersson leds projektet av två andra forskare vid Linköpings universitet, Astrid Berg och Cecilia Axell, samt en utvecklingspedagog vid Norrköpings kommuns utbildningskontor, Johanna Persson. Tillsammans med pedagoger och bibliotekarier, såväl på skolbibliotek som stadsbiblioteket, arbetar de fram modellen.  

Bokhylla skolbibliotekPå Hagaskolan i Norrköping finns en särskild hylla med böcker som passar bra att läsa under NO- och tekniklektionerna. Susanne Köhler är skolbibliotekarie och tillsammans med lärarna på skolan har hon valt ut böckerna. Men det har även kommit elever och gett tips på böcker. I och med läsprojektet har de fått nya verktyg i sina egna ryggsäckar och kan numer själva bidra till hyllorna. Foto Privat – Vi har haft flera workshops där vi introducerat ett sätt att se på läsning och skönlitteratur ur ett naturvetenskapligt och tekniskt perspektiv. Vi pratar då om olika glasögon man kan ta på sig, som teknikglasögon, naturvetenskapsglasögon och genusglasögon, för att hitta rätt böcker till undervisningen. 

Böckerna samlas i listor som kommer att spridas till alla skolor och förskolor. De kommer även finnas tillgängliga i e- och ljudbokstjänster som Polylino och Polyglutt. Och tanken är att böckerna ska kunna användas tillsammans med lärarstödet NTA (naturvetenskap och teknik för alla).

– Vår samlade expertis har gett ett brett perspektiv på vilka böcker som kan funka i olika ämnen och för olika åldrar, säger Alma. 

Flera lärare uppger att böckerna är ett stöd i undervisningen som gör det lättare att verklighetsförankra och konkretisera innehållet. När sex och samlevnad stått på schemat har böckerna även varit avväpnande. 

– Det är skönt att inte behöva ta exempel från sitt eget liv eller hitta på exempel, säger en lärare.

Eleverna har fått en djupare förståelse som även visat sig på proven.

– Jag har aldrig sett så höga omdömen när det gäller biologin. Min känsla, jag har jobbat många år, är att de har en mycket djupare kunskap nu.

Ämnesintegreringen öppnar upp för samtal och höjer betygen

Fördelarna med bladvändare i klassrummen är många, inte bara för betygen. 

– Vi har märkt att de elever som inte brukar prata så mycket på NO-lektionerna har börjat göra det mer. De som tycker om att läsa men inte är så intresserade av NO får en annan chans och andra ingångar till ämnet nu. Och de elever som är mer intresserade av naturvetenskap och teknik och inte så mycket av läsning får det på köpet i en sådan här satsning. Det öppnar upp ögonen för att, ja men det var inte så tokigt att läsa. Så man fångar upp båda grupperna, menar Alma Jahic Pettersson. 

En kvinnlig forskare går i korridorFlera lärare i projektet uppger att eleverna har börjat reflektera mer kring ämnesinnehållet sedan de började använda skönlitteratur i undervisningen. De kan till och med höra dem i korridorerna mellan lektionerna, berättar Alma Jahic Pettersson. Foto Anna Nilsen 

Två snabba frågor om din egen läsning

Vad läste du själv som barn? 

– Jag brukar säga till min dotter som går i femman nu och som plöjer böcker att det gjorde dessvärre inte jag, skrattar Alma. Men en del Kitty-böcker blev det och någon hästserie.

Vad läser du just nu?

– Under perioden som forskarstuderande läste jag massvis med facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Så mycket att jag blev trött på att läsa när jag kom hem. I stället hittade jag till ljudböckerna. Nu har jag flera på gång samtidigt som jag lyssnar på beroende på humör. Färskt vatten till blommorna är en favorit. Men även Lektioner i kemi som nu också kommit ut som film. Den är helt underbar och handlar om en kvinnlig kemiforskare på 60-talet i USA. Efter lite om och men får hon sparken och hamnar i ett matlagningsprogram på TV där hon inte bara lär ut hur man lagar mat utan även om kemi. Jag ska inte avslöja hela boken men den är verkligen både rolig och smart. 

Ljubdboksläsare i mobilenNumer föredrar Alma Jahic Pettersson att lyssna på ljudböcker. Lektioner i kemi är en klar favorit. Foto Anna Nilsen

Faktaruta

Fakta om Alma Jahic Pettersson

Ålder: 37.

Titel: Projektledare för Skolsamverkan Öst (LiU skolsamverkan, kansliet för utbildningsvetenskap), Linköpings universitet samt kommunlektor på Norrköpings kommun.

Bor: Norsholm.

Familj: Två barn, man och en katt.

Bakgrund: Är född och bodde i Bosnien och Hercegovina fram till 6 års ålder, därefter i Nyköping.

Aktuell som: Projektledare för Meningsskapande i Naturvetenskap och Teknik genom Skönlitteratur (MNTS).

Fritidsintressen: Umgås med vänner och familj, vara i naturen, jogga och resa.

Bästa matlådan: Någon god soppa eller sallad tex. linssoppa.

Grundutbildning: Gymnasielärare i kemi och biologi från Linköpings universitet.

Doktorsavhandling: Topsar och cellmembran: Kroppens näringsupptag i undervisning och elevtexter på mellanstadiet (Linköpings universitet 2021).

Övrigt: Är medförfattare till boken Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan (Natur & Kultur 2018). 

Fakta om Meningsskapande i Naturvetenskap och Teknik genom Skönlitteratur (MNTS) 

Vad: Ett forsknings- utvecklings- och samverkansprojekt för att pröva och utvärdera olika vägar för att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik i förskolan och årskurserna förskoleklass till 6 i Norrköpings kommun.

Hur: Genom att knyta samman läsning av skönlitterära barnböcker med undervisning i naturvetenskap och teknik, i vissa fall med användning av lärarstödet NTA, ett material för undervisning i naturvetenskap och teknik som används i en majoritet av Norrköpings skolor samt vissa förskolor. Fokus är på hur meningsskapande och lärande i naturvetenskap och teknik kan främjas genom skönlitteratur.

När: Projektet genomförs mellan 2022 och 2024.

Mål: Att utveckla en ”Norrköpingsmodell” för undervisning i teknik och naturvetenskap som främjar både läsning av böcker och lärandet i dessa ämnen. Modellen ska sedan implementeras i hela kommunen. Ett mål är också att utveckla samarbeten mellan pedagoger och bibliotekarier så att verksamheterna integreras mer.

Finansiering: Projektet har tilldelats 2 033 535 kronor av Norrköpings kommuns forsknings- och utvecklingsfond.

Ledning: Projektet leds av kommunlektor Alma Jahic Petersson (Utbildningskontoret i Norrköping) tillsammans med universitetslektorerna Astrid Berg och Cecilia Axell, vid Linköpings universitet, samt Johanna Persson, utvecklingspedagog på Utbildningskontoret i Norrköping. Det genomförs i samverkan med Norrköpings Stadsbibliotek och forskningsmiljön Teknikens och Naturvetenskapernas didaktik (TekNaD) vid Linköpings universitet.

Läs mer om skolsamverkan och teknikens och naturvetenskapernas didaktik

Senaste nytt från LiU

Ola Larsmo.

En brygga mellan universitetet och samhället

Författaren Ola Larsmo sammanfattar sin tid som gästprofessor vid LiU som spännande, givande och viktig. Han menar att det i dag är viktigare än någonsin att känna till sin historia och att förstå den.

Glasskiva med droppe belyst underifrån.

Nästa generations hållbara elektronik dopas med luft

Forskare vid LiU har utvecklat en ny metod där organiska halvledare kan bli mer ledande med hjälp av luft som störämne. Enligt forskarna är det ett stort steg mot framtidens billiga och hållbara organiska halvledare.

läkare studerar undersökningsbilder.

Tolkar i vården viktiga för vård efter hjärtinfarkt

Efter en hjärtinfarkt är utlandsfödda mindre benägna att delta i återfallsförebyggande hjärtskola än inrikes födda patienter. Men med tillgång till en professionell tolk ökar deltagandet. Detta enligt en studie som letts av forskare vid LiU.