– Om man går igenom något i ett ämne utan skönlitteratur så får man bara en fakta utan bakgrund och man får inte veta hur det kan se ut i verkligheten. Men om man läser skönlitterära böcker om det så får man veta mycket mer, säger en elev i årskurs 6.
– Man får ett sammanhang i det man ska lära sig och det fastnar bättre i huvudet, säger en annan elev.
Flera av barnen menar att de har lärt sig på ett roligare sätt när de fått läsa skönlitteratur och inte bara faktaböcker.
Läsning kan främja intresset för naturvetenskap och teknik men också underlätta lärandet av de här abstrakta ämnena, menar Alma Jahic Pettersson.Foto Anna Nilsen
– Det har gjort att det blir roligare och inte är som ett ämne utan mer som att det är en rast där man lär sig saker, menar en elev.
Att eleverna tycker det är kul att lära genom skönlitteratur är något som även lärarna i projektet märkt av. Särskilt märker de att eleverna reflekterar mer kring ämnesinnehållet.
– De är frågvisa, när de lämnar NO-salen är de inte klara utan de fortsätter tänka och reflektera på ett annat sätt. När vi ses i korridoren mellan lektionerna kan det komma frågor, uppger en lärare.
Böckerna väcker intresse och just den här nyfikenheten är något Alma själv kan relatera till.
– Jag inspireras mycket av barn och barnasinnet. Den här viljan att lära nytt. Att känna en glädje och nyfikenhet i lärandet. Och alla dessa frågor ”Varför?, Varför då?”
En Norrköpingsmodell för alla
Läsprojektet finansieras av Norrköpings fond för forskning och utveckling. Målet är att utveckla en ”Norrköpingsmodell” för undervisning i teknik och naturvetenskap som sedan ska implementeras i hela kommunen. Förutom Alma Jahic Pettersson leds projektet av två andra forskare vid Linköpings universitet, Astrid Berg och Cecilia Axell, samt en utvecklingspedagog vid Norrköpings kommuns utbildningskontor, Johanna Persson. Tillsammans med pedagoger och bibliotekarier, såväl på skolbibliotek som stadsbiblioteket, arbetar de fram modellen.
På Hagaskolan i Norrköping finns en särskild hylla med böcker som passar bra att läsa under NO- och tekniklektionerna. Susanne Köhler är skolbibliotekarie och tillsammans med lärarna på skolan har hon valt ut böckerna. Men det har även kommit elever och gett tips på böcker. I och med läsprojektet har de fått nya verktyg i sina egna ryggsäckar och kan numer själva bidra till hyllorna. Foto Privat – Vi har haft flera workshops där vi introducerat ett sätt att se på läsning och skönlitteratur ur ett naturvetenskapligt och tekniskt perspektiv. Vi pratar då om olika glasögon man kan ta på sig, som teknikglasögon, naturvetenskapsglasögon och genusglasögon, för att hitta rätt böcker till undervisningen.
Böckerna samlas i listor som kommer att spridas till alla skolor och förskolor. De kommer även finnas tillgängliga i e- och ljudbokstjänster som Polylino och Polyglutt. Och tanken är att böckerna ska kunna användas tillsammans med lärarstödet NTA (naturvetenskap och teknik för alla).
– Vår samlade expertis har gett ett brett perspektiv på vilka böcker som kan funka i olika ämnen och för olika åldrar, säger Alma.
Flera lärare uppger att böckerna är ett stöd i undervisningen som gör det lättare att verklighetsförankra och konkretisera innehållet. När sex och samlevnad stått på schemat har böckerna även varit avväpnande.
– Det är skönt att inte behöva ta exempel från sitt eget liv eller hitta på exempel, säger en lärare.
Eleverna har fått en djupare förståelse som även visat sig på proven.
– Jag har aldrig sett så höga omdömen när det gäller biologin. Min känsla, jag har jobbat många år, är att de har en mycket djupare kunskap nu.
Ämnesintegreringen öppnar upp för samtal och höjer betygen
Fördelarna med bladvändare i klassrummen är många, inte bara för betygen.
– Vi har märkt att de elever som inte brukar prata så mycket på NO-lektionerna har börjat göra det mer. De som tycker om att läsa men inte är så intresserade av NO får en annan chans och andra ingångar till ämnet nu. Och de elever som är mer intresserade av naturvetenskap och teknik och inte så mycket av läsning får det på köpet i en sådan här satsning. Det öppnar upp ögonen för att, ja men det var inte så tokigt att läsa. Så man fångar upp båda grupperna, menar Alma Jahic Pettersson.
Flera lärare i projektet uppger att eleverna har börjat reflektera mer kring ämnesinnehållet sedan de började använda skönlitteratur i undervisningen. De kan till och med höra dem i korridorerna mellan lektionerna, berättar Alma Jahic Pettersson. Foto Anna Nilsen
Två snabba frågor om din egen läsning
Vad läste du själv som barn?
– Jag brukar säga till min dotter som går i femman nu och som plöjer böcker att det gjorde dessvärre inte jag, skrattar Alma. Men en del Kitty-böcker blev det och någon hästserie.
Vad läser du just nu?
– Under perioden som forskarstuderande läste jag massvis med facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Så mycket att jag blev trött på att läsa när jag kom hem. I stället hittade jag till ljudböckerna. Nu har jag flera på gång samtidigt som jag lyssnar på beroende på humör. Färskt vatten till blommorna är en favorit. Men även Lektioner i kemi som nu också kommit ut som film. Den är helt underbar och handlar om en kvinnlig kemiforskare på 60-talet i USA. Efter lite om och men får hon sparken och hamnar i ett matlagningsprogram på TV där hon inte bara lär ut hur man lagar mat utan även om kemi. Jag ska inte avslöja hela boken men den är verkligen både rolig och smart.
Numer föredrar Alma Jahic Pettersson att lyssna på ljudböcker. Lektioner i kemi är en klar favorit. Foto Anna Nilsen