23 mars 2021

Helene Lidestam, biträdande professor vid avdelningen för Produktionsekonomi, har beviljats 4,1 miljoner kronor för ett forskningsprojekt om resande med buss och tåg i rusningstrafik. Målet är att sprida resandet och därmed minska kostnaderna för kollektivtrafiken.

Helene Lidestam på sitt arbetsrum.
Helene Lidestam.

Kostsam trängsel

Projektet Kapa topparna i kollektivtrafiken genom styrmedel på olika nivåer sträcker sig fram till utgången av 2023 och finansieras av Energimyndigheten och, till en mindre del, det nationella kunskapscentrumet för kollektivtrafik, K2, i Lund. En doktorand kommer att anställas med Helene Lidestam som huvudhandledare och Lena Winslott Hiselius, professor vid Lunds universitet, som bihandledare.

Projektet ska undersöka hur resandet kan spridas ut under morgnar och eftermiddagar för att minska belastningen på kollektivtrafiken. Idag är resandeströmmarna som allra störst mellan 7.30 och 8.15 respektive 16.00 och 16.30.

- De stora topparna ställer till en rad problem. För resenärerna uppstår trängsel och risk för förseningar, för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna extra kostnader när man tvingas sätta in extrabussar. Alla skulle vinna på att resandet sprids ut mera jämnt, säger Helene Lidestam.

Strategi och nudging

Framför allt ska forskarna undersöka två olika sätt att skapa jämnare trafikflöden. Dels övergripande med samarbete och överenskommelser om starttider mellan kollektivtrafikmyndigheterna och skolor och stora arbetsgivare, dels på individnivå där så kallad nudging kan få enskilda resenärer att stegvis ändra beteende.

I det första fallet är det viktigt att båda parter tjänar något på förändrade arbetstider, till exempel att skolor kan få bättre tillgång till idrottssalar. I det andra fallet är en huvudfråga om ökad medvetenhet hos individen också leder till förändrat resande. Spelar det någon roll för resenären att hen vet att trängseln i rusningstrafik leder till ökade kostnader och i förlängningen kanske högre biljettpriser?

Modern teknik i form av appar kan också användas för att visa antalet upptagna platser och varna för trängsel.

- Av erfarenhet vet vi att det är svårt att få individer att ändra beteende. Men kanske kan ökad kunskap leda till förändringar på lång sikt, säger Helene Lidestam.

Pandemin påverkar

Forskarna kommer också att ta hänsyn till att resandet förändrats under coronapandemin och att en del av förändringarna kan bli bestående.

- Ja, vi ser till exempel att en del skolor har ändrat sina tider för att sprida ut resandet. De erfarenheterna kommer vi att ta del av.

Förutom forskarna finns också en referensgrupp knuten till projektet. Den består av representanter för Skånetrafiken, Östgötatrafiken, Motala kommun, bussoperatören Nobina och Trafikverket.

Läs mer

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll.

En person sitter och ler.

LiU-alumner hjälper industrin att spara pengar och energi

Han lämnade ett högavlönat jobb i gas- och oljeindustrin i Indien för en masterutbildning i hållbarhet och energiteknik på LiU. Sajid Athikkay ångrar inte u-svängen. Nu driver han ett företag som hjälper industrier att spåra och spara energi.

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.