Forskarna vid Linköpings universitet och Lunds universitet har i ett forskningsprojekt undersökt vilken roll de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) kan ha gällande omställning från en fossilberoende till en miljömässigt hållbar bussflotta genom att ställa miljökrav i upphandlingar.
– Vi studerade hur kraven ställts över tid samt hur de påverkats av storleken på upphandlingarna och vilken typ av trafik (stadstrafik, regionaltrafik eller lokaltrafik) som upphandlades. Målet var dels att få en bra överblick men framför allt att förstå sambanden, berättar Helene Lidestam, biträdande professor i produktionsekonomi.
Idag finns det inga gemensamma nationella miljökrav för kollektivtrafik, trots att det finns stor potential att förändra kollektivtrafiken genom att ställa miljökrav i upphandlingar. I stället är det upp till branschorganisation Svensk Kollektivtrafik och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att driva omställning till en mer miljömässigt hållbar bussflotta.
Helene Lidestam, biträdande professor i produktionsekonomi Foto Teiksma Buseva– Studien visar att det finns stor potential att förändra kollektivtrafiken genom att ställa miljökrav i upphandlingar och att miljökraven blivit hårdare med åren. I dagsläget är RKM mest aktiva i att driva på för en omställning i stora upphandlingar av stadstrafik, då de ställer både högre och mer specifika krav. Vilket lyfter frågan om mer stöd behövs för upphandling av regional trafik, säger Helene Lidestam.
Resultatet är baserat på upphandlingsunderlag från olika RKM tio år bakåt i tiden. Det är ett bra underlag för beslut om framtida upphandlingar av kollektivtrafik, både vad det gäller miljöval, såsom val av bränsle, och gällande hur krav i upphandlingsunderlag påverkar beteendet hos operatörerna och därmed även kollektivtrafiken i sig.
Hållbar kollektivtrafik inte enbart bränsle
Hållbar kollektivtrafik förknippas ofta med omställning till förnybar energi och det visar även diskussionerna bland kollektivtrafikaktörerna. Helene Lidestam berättar att det vanligaste i upphandlingar är att miljökraven uttryckts som funktionella tekniska specifikationer, till exempel krav på hur stor andel av trafiken som ska köras på förnybara bränslen. Men i en del upphandlingar har RKM valt att ställa specifika krav på vilket bränsle som ska användas.– Vissa aktörer anser att specifika krav bör undvikas helt då det hämmar konkurrens och ger en inlåsningseffekt till ett specifikt bränsle i en tid då teknikutvecklingen går väldigt snabbt. Å andra sidan argumenterade andra aktörer att specifika krav är nödvändiga om man vill ha ett annat förnybart bränsle än det billigaste. Till exempel om man vill bygga upp ny infrastruktur för el- eller biogasbussar eller nå närliggande mål för regionen såsom minskade lokala luftföroreningar eller att man vill stödja uppbyggnad av en regional marknad för biogas, förklarar forskaren Helene Lidestam.
Svensk kollektivtrafik banar väg för grön upphandling
Den pågående omställningen av transportsektorn, samt forskning om grön offentlig upphandling visar att det är viktigt att dela med sig av erfarenheter. Den offentliga upphandlingen kan i många fall användas som styrmedel för att nå långsiktiga mål.– Svensk kollektivtrafik har kommit långt i omställningen till förnybara bränslen jämfört med många andra sektorer och länder och det finns många lärdomar att dra från erfarenheter över tid. Då majoriteten av kollektivtrafiken i Sverige är upphandlad är det dessutom intressant att dra lärdomar av hur miljökraven i upphandlingarna ställts för att främja denna omställning, avslutar biträdande professorn.