05 mars 2019

Upphandlingar av kollektivtrafik ska öka konkurrensen och pressa priserna. Men mycket talar för att de i själva verket gör precis tvärt om – det vill säga ökar kostnaderna. Det visar forskning vid Linköpings universitet.

Buss i vinterlandskap.
En vanlig syn i Östergötland. Flera faktorer gör att busstrafikens kostnader ökar. Fotograf: Göran Billeson

Blir dyrare och dyrare

Kostnaderna för kollektivtrafik i allmänhet och busstrafik i synnerhet har ökat mer än utbudet under en lång följd av år. I tidigare forskning har forskare identifierat nio faktorer som driver upp kostnaderna för busstrafiken (se nedan).

Nu har Helene Lidestam, biträdande professor i produktionsekonomi, tillsammans med två andra forskare identifierat vilka faktorer som betyder mest. Artikeln Evaluation of costdrivers within public bus transports in Sweden bygger på en enkät till 114 regionala kollektivtrafikmyndigheter och bussbolag i landet.

Allra viktigast anses trafikflödet under rusningstid vara. Enkelt uttryckt är det mycket dyrt att dimensionera verksamheten efter de allra mest trafiktäta perioderna på dygnet.

Helene Lidestam in her office.Helene Lidestam på sitt arbetsrum på LiU.

- Framför allt är det en kort period på morgnarna, kanske en halvtimme, som är väldigt intensiv. Konsekvensen blir att stora bussar går halvtomma under resten av dagen. På eftermiddagarna ser man att resandet är betydligt mer utspritt, säger Helena Lidestam.

Upphandling driver kostnad

Den näst viktigaste kostnadsfaktorn är ålderskrav på fordonen, medan miljöanpassning, särkrav från olika myndigheter och kontraktstidernas längd alla bedöms som tredje viktigast. Samtliga dessa faktorer hänger på ett eller annat sätt ihop med upphandlingen av trafiken.

Särkrav innebär till exempel att olika huvudmän vill ha olika färg och olika speciallösningar på bussarna. Det är kanske trevligt för resenärerna, men det gör det också dyrare för bussbolagen att flytta fordon mellan olika delar av landet.

- Mycket av kostnadsökningen bottnar onekligen i upphandlingen, och en lösning kunde vara att göra den mer enhetlig. Som tankeexperiment kan man tänka sig att alla regionbussar är gula och alla stadsbussar gröna, över hela landet, säger Helene Lidestam.

Hela idén med upphandlingar är väl att pressa kostnader? Det verkar paradoxalt att de skulle få motsatt effekt.

- Jo, men det är svårt att få till upphandlingar som blir helt igenom lyckade. Å andra sidan skulle trafik i egen regi kanske också öka kostnaderna, men av andra orsaker. Vi går inte så långt som att säga att upphandlingar är helt fel.

Forskningen fortsätter

Ett alternativt sätt att bromsa kostnaderna är att tvärt om göra upphandlingarna mer flexibla och överlåta mer ansvar åt operatörerna. I stället för att detaljreglera olika områden kan huvudmännen sätta upp vissa krav och sedan låta anbudsgivarna lösa dessa som de själva vill. Ålderskrav på fordonen kan till exempel ersättas med funktionskrav, som gör det möjligt att använda äldre – men säkra och funktionsdugliga – bussar.

I kommande forskning vill Helene Lidestam angripa också det svåraste problemet: rusningstrafiken.

- Jag hoppas få igång ett gemensamt projekt med Östgötatrafiken. Då ska vi titta exempelvis på vad senare skolstart skulle innebära, säger hon.

Läs mer

Samtliga nio kostnadsdrivande faktorer:

Miljöanpassning, Ålderskrav på fordon, Kontraktstidens längd, Tillgänglighetsanpassning, Särkrav på bussarna, Kollektivavtal/ arbetstider, Upphandling/ avtalsprocessen, Trafik under peak-perioder samt Oklar politisk styrning

Länk till tidigare artikel om projektet: Busstrafikens kostnader nagelfars

Länk till presentation av artikeln: Busstrafikens kostnader

Kontakt

Läs artikeln här

Omslag för publikation ''
Helene Lidestam, Carolina Camen, Björn Lidestam (2018)

Research in Transportation Economics , Vol.69 , s.157-164 Vidare till DOI

Senaste nytt från LiU

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.