05 mars 2019

Upphandlingar av kollektivtrafik ska öka konkurrensen och pressa priserna. Men mycket talar för att de i själva verket gör precis tvärt om – det vill säga ökar kostnaderna. Det visar forskning vid Linköpings universitet.

Buss i vinterlandskap. Fotograf: Göran Billeson
En vanlig syn i Östergötland. Flera faktorer gör att busstrafikens kostnader ökar.

Blir dyrare och dyrare

Kostnaderna för kollektivtrafik i allmänhet och busstrafik i synnerhet har ökat mer än utbudet under en lång följd av år. I tidigare forskning har forskare identifierat nio faktorer som driver upp kostnaderna för busstrafiken (se nedan).

Nu har Helene Lidestam, biträdande professor i produktionsekonomi, tillsammans med två andra forskare identifierat vilka faktorer som betyder mest. Artikeln Evaluation of costdrivers within public bus transports in Sweden bygger på en enkät till 114 regionala kollektivtrafikmyndigheter och bussbolag i landet.

Allra viktigast anses trafikflödet under rusningstid vara. Enkelt uttryckt är det mycket dyrt att dimensionera verksamheten efter de allra mest trafiktäta perioderna på dygnet.

Helene Lidestam in her office.Helene Lidestam på sitt arbetsrum på LiU.

- Framför allt är det en kort period på morgnarna, kanske en halvtimme, som är väldigt intensiv. Konsekvensen blir att stora bussar går halvtomma under resten av dagen. På eftermiddagarna ser man att resandet är betydligt mer utspritt, säger Helena Lidestam.

Upphandling driver kostnad

Den näst viktigaste kostnadsfaktorn är ålderskrav på fordonen, medan miljöanpassning, särkrav från olika myndigheter och kontraktstidernas längd alla bedöms som tredje viktigast. Samtliga dessa faktorer hänger på ett eller annat sätt ihop med upphandlingen av trafiken.

Särkrav innebär till exempel att olika huvudmän vill ha olika färg och olika speciallösningar på bussarna. Det är kanske trevligt för resenärerna, men det gör det också dyrare för bussbolagen att flytta fordon mellan olika delar av landet.

- Mycket av kostnadsökningen bottnar onekligen i upphandlingen, och en lösning kunde vara att göra den mer enhetlig. Som tankeexperiment kan man tänka sig att alla regionbussar är gula och alla stadsbussar gröna, över hela landet, säger Helene Lidestam.

Hela idén med upphandlingar är väl att pressa kostnader? Det verkar paradoxalt att de skulle få motsatt effekt.

- Jo, men det är svårt att få till upphandlingar som blir helt igenom lyckade. Å andra sidan skulle trafik i egen regi kanske också öka kostnaderna, men av andra orsaker. Vi går inte så långt som att säga att upphandlingar är helt fel.

Forskningen fortsätter

Ett alternativt sätt att bromsa kostnaderna är att tvärt om göra upphandlingarna mer flexibla och överlåta mer ansvar åt operatörerna. I stället för att detaljreglera olika områden kan huvudmännen sätta upp vissa krav och sedan låta anbudsgivarna lösa dessa som de själva vill. Ålderskrav på fordonen kan till exempel ersättas med funktionskrav, som gör det möjligt att använda äldre – men säkra och funktionsdugliga – bussar.

I kommande forskning vill Helene Lidestam angripa också det svåraste problemet: rusningstrafiken.

- Jag hoppas få igång ett gemensamt projekt med Östgötatrafiken. Då ska vi titta exempelvis på vad senare skolstart skulle innebära, säger hon.

Läs mer

Samtliga nio kostnadsdrivande faktorer:

Miljöanpassning, Ålderskrav på fordon, Kontraktstidens längd, Tillgänglighetsanpassning, Särkrav på bussarna, Kollektivavtal/ arbetstider, Upphandling/ avtalsprocessen, Trafik under peak-perioder samt Oklar politisk styrning

Kontakt

Läs artikeln här

Helene Lidestam, Carolina Camen, Björn Lidestam (2018)

Research in Transportation Economics , Vol.69 , s.157-164 Vidare till DOI

Senaste nytt från LiU

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp människor står på ett trädäck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.