08 januari 2024

Lysekil, Luleå och Slite. Tre orter där kraven på omställning till ett fossilfritt samhälle ställer tillvaron på ända. Under flera år har forskare från Linköpings universitet tagit del av invånarnas berättelser och sökt svaret på frågan vad som krävs för att omställningen bättre ska kunna förankras i samhället.

Preems raffinaderi i Lysekil.
Preems raffinaderi i Lysekil. Sandra Hummelgren

Förr i tiden användes kanariefåglar i engelska gruvor. Om de små djuren tuppade av visste arbetarna att luften började bli farlig att andas. Fåglarna var första varningstecknet.

Professor Eva Lövbrand vid Tema Miljöförändring kallar de tre orterna, Lysekil, Luleå och Slite, för ”klimatomställningens kanariefåglar”. Här finns tung industri som står för stora delar av Sveriges samlade koldioxidutsläpp. Kraven på omställning är därför stora och de som bor här är intensivt medvetna om det.

–Vi har ibland pratat om de här platserna som att de ligger i frontlinjen av omställningen. De är lite som kanariefåglarna. Här ser vi vad omställningen innebär, säger Eva Lövbrand.

Eva Lövbrand och Anna Bohman.Eva Lövbrand och Anna Bohman. Foto Charlotte Perhammar I ett treårigt forskningsprojekt har de intervjuat kommunpolitiker, näringsliv, fackföreningsfolk och vanliga ortsbor. Tanken har varit att fånga in medborgarnas tankar om vad omställningen betyder på dessa orter och hur klimatpolitiken påverkar dem. Det är lokala röster som annars saknas i debatten, menar forskarna.

Tre orter - tre perspektiv

Det visar sig att även om orterna har mycket gemensamt finns det också skillnader.

I Lysekil är Preems raffinaderi en del av stadens själ. Kraven på omställning skapar en sorts identitetskris, visar forskarnas intervjuer. Folk ställer sig frågan vad de och orten blir utan oljeindustrin. Kraven på förändring väcker nostalgi och osäkerhet.

I Luleå är stämningen delvis en annan. SSAB och stålindustrin är redan på gång med omställningen. Tillverkningen ska bli fossilfri. Det finns mycket stolthet kring det på orten, men också viss oro. Vad händer med de norrländska älvarna när SSAB tredubblar sin elkonsumtion?

De är lite som kanariefåglarna. Här ser vi vad omställningen innebär

 

I Slite på Gotland står cementfabriken mitt i byn och kalkbrotten omgärdar platsen. Miljöeffekterna är mycket påtagliga. Det finns en ängslan över kalkbrytningens påverkan på grundvatten och biologisk mångfald, lika mycket som en oro för vad som händer när produktionen måste ställa om.

–Det är en tematik som återkommer i Slite. Att den gotländska naturen offras för att den klimatneutrala cementen ska bygga det fossilfria samhället på fastlandet. I Slite är det fråga om ekologisk överlevnad här och nu. I Luleå har man redan börjat resan mot framtiden och i Lysekil handlar det fortfarande mycket om historien, säger Eva Lövbrand.

Dialog efterlyses

I intervjuerna framkommer även gemensamma drag hos orterna. Oron för att jobb ska försvinna förstås, men även motsättningen mellan land och stad. Känslan av att villkoren för klimatomställningen bestäms någon annanstans och att bördorna inte blir rättvist fördelade.

Forskarnas slutsats är att det saknas forum för dialog mellan politikerna på den nationella nivån och medborgarna lokalt. Folk på alla tre orterna efterlyser samtal om framtiden där de får vara en del.

–Om man vill erkänna att medborgarnas röster också spelar roll är det viktigt att skapa plats för dialog och aktivt visa intresse för att lyssna, säger Anna Bohman, universitetslektor på Tema Miljöförändring.

Forskningsstudien kan sägas bli en del av det samtal som invånarna saknat, men omställningen kan också var svår att prata om. Det är inte helt självklart att man som Lysekilsbo talar öppet om att man är kritisk mot den industri som så många är beroende av.

Ett konstverk från projektet.Forskarna använde konst som forskningsmetod.

Konst i forskningens tjänst

För att komma lite djupare har forskarna använt sig av konst som metod. Ortsbor har bjudits in till att skapa exempelvis textilkonst, foton eller ljudinspelningar. Resultatet blev en utställning som fick avsluta hela projektet.

– Konsten skriver en ju inte på näsan. Den öppnar upp för samtal som blir ganska tillåtande. Det var ett fint sätt att bjuda in fler till samtal och höra andra saker än bara det som sägs i en intervjusituation, säger Eva Lövbrand.

Studien har finansierats av Formas och gjorts i samarbete mellan Linköpings universitet och University of Newcastle.

Publikationer: Catalyzing industrial decarbonization: the promissory legitimacy of fossil-free Sweden, V Brodén Gyberg, E Lövbrand. Oxford Open Climate Change, Volume 2, Issue 1, 2022, doi: 10.1093/oxfclm/kgac004
Transitioning unions: what constitutes a just transition for Swedish trade unions? J Gärdebo. Oxford Open Climate Change, Volume 3, Issue 1, 2023, doi: 10.1093/oxfclm/kgac006
In the Shadow of an Oil Refinery: Narrating Just Transitions in the City of Lysekil, E Lövbrand, V Brodén Gyberg. Ingår i: Governing toward a green decarbonized state: The interplay between state and non-state actors in Sweden, [ed] Bäckstrand, K., Marquardt, J., Nasiritousi, N., and Widerberg, O. (eds), Cambridge: Cambridge University Press, 2023, 1 
More than one story: remaking community and place in Sweden’s transition to a fossil free society, A Bohman, C Evers, E Lövbrand. Ingår i Local Environment: the International Journal of Justice and Sustainability, 2024, doi: 10.1080/13549839.2023.2300959

Kontakt

Om projektet

Forskning och organisation

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.