16 april 2024

Doktoranden Elinor Särner studerar hur artificiell intelligens påverkar planering av energisystem och människors roll i det arbetet. AI i systemet kan försvåra möjligheten att se vad som orsakar olika beteenden.

porträtt kvinnlig forskare.
Elinor Särner. Fotograf: Ulrik Svedin
Ett energibolag, en kommun och flera teknikbolag som levererar AI-applikationer. Det är aktörer i projektet som Elinor Särner har studerat. Det handlar om kommunala energibolaget MälarEnergi i Västerås och Västerås kommun som i ett projekt tog fram ett AI-verktyg för att planera framtidens energisystem i Mälarporten, ett nytt bostadsområde i centrala Västerås.

Kvinnlig doktorand.
Elinor Särner.Fotograf: Ulrik Svedin

− AI kan hjälpa oss att förstå hur saker kan se ut och utveckla sig i framtiden. När man bygger ett nytt område vill man ha koll på en rad olika saker. Energiförsörjningen är en mycket viktig del som kräver stor utbyggnad och mycket planering, säger Elinor Särner.


Kommunen och energibolaget ville kunna förutse olika behov och lösningar för att försörja en kommande stadsdel med energi. Det var orsaken till att man valde att vara med i projektet för att ta fram ett AI-verktyg. Elinor Särner har med hjälp av intervjuer och observationer följt med i processen och i mötena mellan aktörerna. Hon har analyserat samtalen och letat efter olika mönster.

Syftet var bland annat att se hur de kommunicerar med varandra, hur de löser olika problem när de designar ett komplext system och hur de hjälper varandra att förstå tekniken och förutsättningarna.

Sensemaking-perspektiv

porträtt kvinnlig forskare.
Elinor Särner. Fotograf: Ulrik Svedin
− Jag har tittat på det här specifika projektet, men även det tekniska och sociala systemet runt som de försöker att påverka med det här AI-verktyget. För att kunna göra bättre val.

Elinor Särner har använt sig av ett så kallat sensemaking-perspektiv. Det handlar om hur man förstår en situation vilket påverkas av den kunskap man har och hur aktörerna kommunicerar och agerar inom gruppen. Elinor Särner noterar flera saker som händer när AI-verktyget ska diskuteras. Det är inte helt lätt för en teknik-leverantör att beskriva en produkt, eller att kunna se helheten i hur den ska tillämpas.

Svårigheter

− Det kan till exempel vara svårt för en kommersiell aktör att förstå hur en kommun arbetar med offentliga upphandlingar. I den andra riktningen har kommunens och i viss mån även energibolagets aktörer ytliga kunskaper i tekniken runt ett AI-verktyg, säger Elinor Särner.

Då behövs ett samarbete
mellan människa och AI

− Det fanns en frustration mellan aktörerna där de inte hade insyn och förståelse kring vad som hände i den tekniska utvecklingen. Aktörerna hade svårt att visualisera det.
Elinor Särner beskriver att kommunen och energibolaget även hade vissa svårigheter att förstå hur man använder data för att bygga annan data. Och hur man sedan använder den informationen. Alltså, hur man kan förutse framtiden med historiska data.

Kan man förutse framtiden?

− Till viss del. Särskilt så länge ingenting ändrar sig i jämförelsen mellan dåtiden och framtiden. Om allt skulle fungera på samma sätt och man kan se en trend, då kan man förutse hur något ska bli. Men oftast händer mycket som förändrar förutsättningarna.

Hur gör man då?
− Då behövs ett samarbete mellan människa och AI. Människor kan ha inverkan på vad som händer i framtiden. Till exempel genom framtida politiska beslut och genom att påverka eller anpassa sig till olika miljö- och klimatfaktorer.

Under våren 2024 lägger hon fram sin licentiat-avhandling om detta.

Det är många aktörer som är med.
Och massor av intressenter
− Det har varit jätteintressant. Det är många aktörer som är med. Och massor av intressenter. Därför känns det relevant att forska på. Det finns ett behov av att veta mer om hur AI fungerar ihop med samhällets utveckling, säger Elinor Särner.

porträtt kvinnlig forskare.
Elinor Särner. Fotograf: Ulrik Svedin
Hennes forskning är en del av forskningsgruppen NICER som fokuserar på framväxandet
av komplexa intelligenta system och är en del av WASP-HS eller The Wallenberg AI, ’Autonomous Systems and Software Program – Humanity and Society’ som främjar skapandet av interdisciplinär forskning om hur AI och autonoma system påverkar mänskan och samhället.

Läs mer om forskning inom AI

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.