10 oktober 2022

Patent kan påverka människors tillgång till läkemedel eller medicinsk utrustning, vilket får konsekvenser för folkhälsan världen över. Vid en konferens samlades forskare, studenter och organisationer för att dela kunskap om de problem som uppstår i skärningspunkten mellan läkemedelspatent och global hälsa.

– Det här är ett brådskande problem för internationell politik och mänskliga rättigheter, säger Marc Stuhldreier, postdoktor vid Linköpings universitet och en av organisatörerna.

Vid konferensen, som hölls 12–13 september i Norrköping, lyftes olika frågor kopplade till immateriella rättigheter, global hälsa och mänskliga rättigheter. Hur påverkar patent och reglering läkemedels tillgänglighet? Får de samhällen som är i störst behov ta del av den medicinska utvecklingen? Och hur kan FN agera globalt för att skydda mänskliga rättigheter kopplat till hälsa?En man står vid ett podium och talar. Bakom honom syns en presentationsbild på en stor skärm.Emmanuel Kolawole Oke, Edinburgh Law School, var en av konferensens talare. Han fokuserade på lokal produktion av medicin.

Hur patent påverkar människors tillgång till medicin har diskuterats länge, men framför allt hamnat i fokus sedan 1995 och Trips-överenskommelsen, som reglerar handelsfrågor vad gäller immaterialrätt. Den innebar att det blev svårare för speciellt utvecklingsländer att få tillgång till läkemedel, säger Marc Stuhldreier.

– Det här problemet har tagits upp i otaliga debatter inom akademin och olika internationella forum under åren. Under coronapandemin har det dock blivit tydligt att de här debatterna varit fruktlösa. Till och med i en global pandemi har industrialiserade länder hindrat försöken att förbättra situationen för utvecklingsländer.

Just coronapandemin var i fokus för en av talarna. Fatima Hassan, från sydafrikanska Health Justice Initiative, lyfte hur immaterialrätt kan hindra att liv räddas under en pandemi.

Även i krig blir frågan om immaterialrätt central, där civilsamhället tillgång till sjukvård hindras. Olga Gurgula, vid Brunel University, talade om Rysslands krig i Ukraina och hur tillgången på livsviktig medicin påverkas.

Huvudtalaren, Graham Dutfield från University of Leeds, talade om hur den internationella debatten om ursprungsbefolkningars rättigheter ofta handlar om immaterialrätt, och därmed skymmer andra viktiga frågor som rör ursprungsbefolkningar.

Vid konferensen deltog forskare från olika universitet, internationella och nationella organisationer och studenter från kandidatprogrammet i Globala studier vid Linköpings universitet.

Ett av målen var att skapa ett tvärvetenskapligt forum där forskare, aktivister inom området och studenter fick möjlighet att mötas, menar Marc Stuhldreier.

Konferensen organiserades av Marc Stuhldreier och Martin Fredriksson i samarbete med projektet Passim (Patents as Scientific Information) och Institutionen för kultur och samhälle. Det finansierades av Riksbankens Jubileumsfond.

Läs mer om konferensen på Passims blogg.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man och en kvinna i en park.

Så kan fastighetsägare jobba för att förebygga översvämningar

Risken för kraftiga skyfall och stora översvämningar ökar i takt med klimatförändringarna. Men fastighetsägare – oavsett storlek – underskattar ofta sitt eget ansvar. Forskare vid LiU kan nu visa hur man kan gripa sig an det förebyggande arbetet.

Porträtt (Gustaf Hendeby).

När forskning och försvar flyter samman

Spänt politiskt läge i världen, krig i Europa och ett vardagsliv med allt fler hot mot vår säkerhet – vad gör då forskningen? Mer än vad du kanske tror och det kommer att bli mer. Försvarsforskningen är mer aktiv än någonsin.

Män som besöker LiU.

De första M-teknologerna vet hur M:et kom på plats

De var några av de första studenterna på M-linjen vid Linköpings tekniska högskola, LiTH. Nu ordnar de ett jubileum för maskinteknologerna under åren 1969−1975. Och de får hjälp av dagens M-studenter.