27 september 2023

Regeringen har tillsatt en utredning av det svenska socionomprogrammet. Syftet är en politisk vilja att göra ungdomskriminalitet till ett obligatoriskt ämne i grundutbildningen för att komma till rätta med gängkriminalitet. Orealistiskt menar LiU-företrädare.

En kvinna i röd topp och en man i svart pike som står bredvid varandra på en balkong
Magnus Nilsson berättar att många av socionomstudenterna får jobberbjudanden innan de tagit examen. ”Alla stannar inte kvar inom yrket, men många gör det. Vissa arbetar i privat sektor,” säger han, här tillsammans med Marie Gustavsson, chef på Avdelningen för socialt arbete på LiU.  Ida Norrström

Regeringen tillsatte under augusti 2023 en utredning av den svenska socionomutbildningen för att undersöka möjligheten att göra ungdomskriminalitet till ett obligatoriskt ämne i grundutbildningen. Bakgrunden är en politisk vilja om att komma till rätta med gängkriminalitet och skjutningar.

Magnus Nilsson är programansvarig för socionomprogrammet vid LiU och beskriver socionomprogrammet som en bred professionsutbildning och att ungdomskriminalitet redan ingår som en del i grundutbildningen, även om det inte är ett eget ämne.

– Det finns många olika problem som unga både kan ha och drabbas av, som till exempel funktionsnedsättningar, fattigdom och missbruk. Vi kan inte ta bort eller förminska delar av utbildningen som berör sådana komplexa områden, säger Magnus Nilsson.

En stor del av utbildningen handlar också om myndighetsutövning eftersom många kommer att arbeta inom socialtjänst och ett annat viktigt område för studenterna är äldreomsorg.

Magnus Nilsson skulle hellre se en satsning på vidareutbildning för socionomer och tar som exempel att LiU sjösätter ett masterprogram i socialt arbete höstterminen 2024. Han ser utredningen av socionomprogrammet som politisk detaljstyrning av en akademisk utbildning som går stick i stäv med lärosätenas självständighet och uppdrag att kritiskt söka ny kunskap, inklusive obekväm kunskap.

– Med ena mungipan talar man sig varm om akademisk frihet och med den andra motsatsen, säger Magnus Nilsson.

I mars gjordes en europeisk jämförelse av graden av akademisk frihet i olika länder på uppdrag av EU-parlamentet och där Sverige hamnar på plats 25 av 29.

Socionomprogrammet jubilerade

Ryggar på människor som står i en foaje och lyssnar på en kvinna som pratarJubileumsdagen började med öppnandet av socionomprogrammets utställning i lobbyn i Kåkenhus på Campus Norrköping. Foto Ida Norrström

Nyligen firade socionomprogrammet 20 år på LiU. Även om socionomprogrammet är en pigg 20-åring på LiU så har utbildningen som sådan funnits i Sverige de senaste hundra åren. Jubileumsdagen bjöd på diskussioner om socionomutbildningen nu och i framtiden.

– I Sverige är socionomer ganska dåliga på att organisera sig i professionsföreningar, säger Kerstin Svensson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.

Hon tar engelsktalande länder som exempel där det finns en tradition där professioner byggts med stöd i sina organisationer som sedan ställt krav på staten.

– I Sverige har traditionen varit den motsatta, staten har skapat både förutsättningar för och ställt krav på professionerna. Sverige styrs uppifrån, vilket också möjliggjorde välfärdsstaten och de professioner som då utvecklades.

Samtidigt kan det vara svårt för socionomer att organisera sig. Kerstin Svensson berättar om en enkät som hon skickat till yrkesarbetande socionomer där den första frågan var ’vad har du för yrkestitel?’ och hon fick över hundra olika svar från 500 svarande. Hon frågade också: ”Vem bestämmer vad en socionom behöver kunna? Vem har makten över kunskapen?”

Framtidens utmaningar

– Jag är stolt socionom, sa Helena Wiklund från Sveriges kommuner och regioner, SKR, med närmare 30 års erfarenhet i ryggen.

Hon var inbjuden till 20-årsjubileet för att tala om SKR:s pågående undersökning kring socionomutbildningen på grundutbildningsnivå som görs på uppdrag av SKR:s socialchefsnätverk.

En av diskussionspunkterna var hur socionomstudenterna kan få fler praktiska färdigheter inför arbetet på en socialtjänst. Förslagen från publiken var flera, till exempel en motsvarande AT-tjänstgöring för socionomer, ett bastjänstgöringsår, legitimation eller att göra grundutbildningen en termin längre.

– Det finns många bra förslag, men det är svårmanövrerat, säger Helena Wiklund och pekar på att flera alternativ skulle göra utbildningen dyrare att bedriva. Samtidigt är socionomprogrammet en bred generalistutbildning som innehåller mycket kunskap studenterna kommer att behöva i sin yrkesutövning.

– Med tanke på komplexiteten i arbetsuppgifterna så är tre och ett halvt år att se som en kort utbildning. Det skulle vara rimligt med längre utbildning eller krav på specialisering för att få arbeta med vissa uppgifter, säger Marie Gustavsson, chef för avdelningen för socialt arbete på LiU.

 

Snabba fakta

Socionomprogrammet

  • Är en yrkesförberedande utbildning på tre och ett halvt år.
  • Innehåller bland annat socialt arbete, samhällsvetenskap, juridik och psykologi. Praktikförlagda studier ingår och fördjupande studier med valbar inriktning.
  • Leder fram till yrken inom socialt arbete, tex socialsekreterare, kurator eller biståndshandläggare inom äldre- och handikappomsorg, behandlingsassistent, LSS-handläggare, frivårdsinspektör inom kriminalvård eller vidareutbildning till psykoterapeut.

Läs också

Ett populistiskt ingrepp i socionom­utbildningen - Ett inlägg på Svenska Dagbladets debattsida om de politiska ambitionerna kring socionomutbildningen. Magnus Dahlstedt vid LiU är en av forskarna som skrivit under inlägget. 

State of play of academic freedom in the EU Member States - en undersökning om akademisk frihet från EU-parlamentet.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Elektroniska mediciner - i skärningspunkten mellan teknik och medicin

Svenska forskare har utvecklat en gel som kan bilda en mjuk elektrod som leder ström. På sikt vill de kunna koppla elektronik till biologisk vävnad - till exempel hjärnan.

Gröna lampor på baksidan av en superdator.

Avtal signerat – superdatorn Arrhenius till Linköping

Värdavtalet mellan NAISS, vid Linköpings universitet, och EuroHPC är signerat. Det innebär att LiU nu officiellt är värd för den europeiska superdatorn Arrhenius som blir en av världens snabbaste datorer.

Hand på säng med dropp.

Canceröverlevare har ökad risk för sjukdomar livet ut

En studie, som letts av forskare vid LiU och Region Östergötland, visar att canceröverlevare har större risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, nya cancerformer och andra diagnoser senare i livet.