15 mars 2022

Byggbranschen är i ett stort behov av ny kunskap och kompetens inom digitalisering för att driva på utvecklingen. I höst startar LiU ett nytt masterprogam i digitaliserat byggande.

Personer på en byggarbetsplats.
I höst startar LiU en unik masterutbildning i digitaliserat byggande. Fotograf: ljubaphoto

Viktig kompetens

- Efter att ha varit lite som en sovande björn händer det nu mycket inom byggbranschen när det handlar om digitalisering och den här typen av kompetens kommer att bli väldigt viktig framöver.

Martin Rudberg är professor i bygglogistik vid LiU och kontaktansvarig för det nya masterprogrammet i digitaliserat byggande. En tvåårig utbildning, med start hösten 2022, som är sprunget ur det stora forskningsprojektet Uppkopplad Byggplats.En person kommer gående. "Att vi får till det masterprogram vid LiU inom ett område som ligger så rätt i tiden känns mycket bra", säger professor Martin Rudberg . Foto Anna Nilsen

LiU har drivit Uppkopplad byggplats, som är det största testbäddsprojektet i Sverige inom digitalisering av byggbranschen, i fem år. Med totalt 66 organisationer och 85 miljoner har allt från stora bygg- och teknikföretag till mindre startups varit med och testat digitala tekniker ute i pågående byggprojekt.

- Det har handlat om allt från att gjuta in sensorer i betong till att använda AI-baserade säkerhetssystem i lyftkranar för att effektivisera byggandet. Det bubblar i hela branschen, nya företag poppar upp och det finns en allt större insikt om att företagen måste hoppa på det här tåget innan man blir ifrånsprungen av någon annan. Från branschhåll finns ett jättestort intresse för den här utbildningen.

Breda kunskaper

Utbildningen, som är på helfart vid Campus Norrköping, kommer att ge breda kunskaper om digitalisering och hur den kan användas i byggandets planering, produktion och försörjning.

- Byggutbildningarna som vi har i Sverige har inte riktigt hängt med att leverera den kunskap som behövs redan nu i övergången från analogt och traditionellt till mer digitalt och modernt.

- Vi har länge velat ha ett masterprogram inom bygg, då byggingenjör är ett av få treåriga program vid LiU där det inte funnits ett naturligt steg att läsa vidare på avancerad nivå, och att vi nu får till det inom ett område som ligger så rätt i tiden känns mycket bra.

Uppgraderad verktygslåda

Byggsektorn behöver personer som kan leda och driva den pågående förändringen. Och efter avslutad utbildning talar mycket för en mycket god arbetsmarknad – såväl inom byggindustrin som hos teknikföretag. En person sitter och pratar. Foto Anna Nilsen

- Det kommer inte att vara något problem för studenterna att få jobb och göra nytta efter studierna. Vi uppgraderar befintliga yrkesroller som platschefer, projektörer eller entreprenadingenjörer. De kommer att behövas även i framtiden, men rollerna behöver en ny verktygslåda.

- Sen växer det fram nya tjänster som digital coach, data scientist och digitaliseringsledare när digitaliseringen får allt större genomslag.
Med ett nytt program, som är först i sitt slag, kommer också förväntningar. Något Martin Rudberg, som hoppas på många sökande, välkomnar.

- Vi behöver leverera den kompetens som branschen efterfrågar, och det tror jag absolut vi kommer att göra. Jag hoppas verkligen att fler universitet tar efter vår utbildning i framtiden, då är det ett tecken på att vi har gjort rätt.

Läs mer om Uppkopplad Byggplats.

Kontakt

Mer om utbildningen

Forskningsnyheter

Senaste nytt från LiU

Kvinna föreläser

AI förändrar forskning och forskarutbildning

Artificiell intelligens, AI, har blivit ett stöd i forskning och forskarutbildning med verktyg som ständigt utvecklas. Den öppnar möjligheter men väcker också frågor om integritet, hur AI hanterar data och forskarens ansvar.

LiU startar hälsovetenskapligt basår

Med ett hälsovetenskapligt basår hoppas Linköpings universitet kunna sänka tröskeln att söka till vårdutbildningar, öka möjligheten att fullfölja fortsatta studier och bidra till rekrytering till bristyrken så som sjuksköterska.

Lina Lago tittar upp mot kameran.

Pandemin gjorde det omöjliga möjligt i skolan

Även om coronapandemin innebar stora utmaningar för skolbarn med bland annat autism och ADHD fanns det även positiva sidor. Många föräldrar märkte att skolan plötsligt gjorde anpassningar som förut ansetts omöjliga. Det visar en ny studie från LiU.