– Maskininlärning är ett av de viktigaste verktygen vi har för att föra klimatforskningen framåt, säger Michael Felsberg, professor i datorseende.
– Vi pratar mycket om AI i dag och maskininlärning är den drivande teknologin bakom AI. Det handlar om att lära datorer lösa komplexa uppgifter och dra slutsatser utifrån stora datamängder, säger Fredrik Lindsten, biträdande professor i maskininlärning.
De båda LiU-forskarna ansvarar tillsammans med två klimatforskare från Lund för höstens så kallade fokusperiod, då forskare med olika ingångar inom klimat och maskininlärning får mötas. Fokusperioden arrangeras inom ramen för den strategiska forskningsmiljön inom IT och mobil kommunikation, ELLIIT, som drivs av fyra lärosäten i nära samarbete med industrin.
Övervakning från rymden
För global klimatforskning spelar fjärranalys – mätningar från satellit- och flygbilder – en nyckelroll. Hyperspektrala kameror på satelliter (en kraftfull teknik som gör det möjligt att samla in ytterst detaljerad information) används för att dra slutsatser om miljöpåverkan. Det kan också handla om drönare som tar luftbilder.
Fredrik Lindstens forskning är inriktad på väder- och klimatprognoser. En fråga som han är intresserad av är hur vi kan bygga maskininlärningsmodeller som är mycket bättre än dagens på att hantera osäkerhet i prognoser.
– Hur stor är till exempel sannolikheten att det kommer ett skyfall? När det gäller extremväder är det viktigt att kunna hantera osäkerhet för att fatta rätt beslut och förbereda samhället.
En sådan öppen forskningsfråga kan presenteras för de gästforskare som deltar i fokusperioden. De tar sig an den tvärvetenskapligt. Ett av syftena med fokusperioderna är att samla olika kompetenser under samma tak.
– Maskininlärning inom klimatforskning är väldigt brett. Vår fokusperiod samlar ett ovanligt stort spektrum av kompetenser och problemområden jämfört med liknande initiativ på andra platser i världen, säger Fredrik Lindsten.
Tvärvetenskapliga möten
Tove Kvarnström är koordinator för fokusperioderna:
Symposiet är inte som vilken vetenskaplig konferens som helst, förklarar Tove Kvarnström.
– Vi har inte fler deltagare än att det är möjligt att prata med alla och vi ser till att det finns tid för det. Du kan prata med någon supersenior inom området på lunchen. De informella mötena är viktiga och den återkoppling vi får är att deltagarna verkligen är nöjda. Vi följer också upp fokusperioderna på längre sikt och vet att de har lett till nya samarbeten.
AI har viktig roll
Michael Felsberg är en högt rankad AI-forskare och menar att artificiell intelligens är otroligt viktigt inom klimatforskningen.
– AI får en hel del negativa rubriker, men inom klimatforskningen är AI kanske den enda chans vi har att verkligen få grepp om problemet. Jag hoppas att fokusperioden ska leda till nya samarbeten som sträcker sig över lång tid, säger han.
– Min forskning kan användas inom många områden där det finns starkt intresse från industrin, till exempel autonoma fordon. Inom klimatforskning finns inte många kommersiella aktörer och därför känns det extra viktigt att engagera sig i den här typen av tillämpning.
