16 april 2024

I ett samarbete mellan Linköpings universitet och Midsummer, en svensk tillverkare av tunnfilmssolceller, har solceller donerats för att driva fram studentprojekt inom avancerad flygteknik.

Autonom el-flygplan med solcellerna på flygplanets vingar.
Flygplanet är autonomt och kontrolleras från en bärbar dator. Den nya vingen representerade en betydande förbättring i effekt jämfört med en tidigare version med kiselceller.

En person står och ler, modellflygplan i bakgrund
David Lundström, universitetslektor vid avdelningen Fluida och mekatroniska system, LiU.
 – Jag letade efter ett svenskt företag som tillverkar solceller och som skulle passa för vårt studentprojekt. Midsummer nappade på min idé och valde att stödja oss, berättar universitetslektor David Lundström vid Linköpings universitet.

Med Midsummers donation av solceller har studenterna fått möjligheten att testa och integrera denna teknik i sina prototyper. Genom att integrera solcellerna på flygplanets vingar har man kunnat utforska potentialen av solenergi som en energikälla för autonomt flyg.

 

Erik Olsson.
Erik Olsson, affärsutvecklingschef på Midsummer.
– Vi är väldigt glada att kunna samverka med en ledande forskningsmiljö som Linköpings universitet. Vi vill både bidra till den viktiga forskningen kring framtidens el-flyg samtidigt som vi kan påvisa nya tillämpningar för våra solcellers där dess unika egenskaper i form av låg vikt, hållbarhet samt flexibilitet kommer till användning. Företag och akademi kan gemensamt driva utvecklingen av ny teknik och att studenter på riktigt får jobba med framtidens hållbara lösningar, säger Erik Olsson, affärsutvecklingschef på Midsummer.

 Provflygningen ägde rum på hösten, så det kommer att krävas ytterligare tester under sommaren för att fastställa den exakta flygtiden. Vid idealiska förhållanden bör solcellerna leverera en laddningseffekt ungefär motsvarande förbrukningen. 

Autonom el-flygplan med solcellerna på flygplanets vingar.

Tunnfilmspanelerna har visat sig vara effektiva och robusta, vilket är viktiga egenskaper för flygplansapplikationer.

– Den nya vingen med solpaneler från Midsummer var betydligt effektivare än tidigare tester vi gjort med kiselpaneler. De är också mycket robusta och deras flexibilitet gjorde att de elegant kunde integreras längs med vingens välvda ovansida, säger David Lundström. 

Denna donation har inte bara möjliggjort för studenterna att arbeta med den senaste tekniken, utan också bidragit till förstudier för autonomt flygplan med solpaneler. 

– Den här typen av farkoster är intressanta för att exempelvis upptäcka skogsbränder sommartid, vilket ansluter till forskningsprojekt vi har inom området. Den praktiska nyttan av solcellerna blir då som en ’range extender’ som möjliggör en längre flygtid/flygsträcka än ren batteridrift, säger David Lundström, universitetslektor, Linköpings universitet.

Detta samarbete mellan akademin och näringslivet är viktigt för att främja innovation och forskning. Genom att ge studenterna tillgång till avancerad teknik och resurser, som i fallet med Midsummers donation av solceller, skapas en miljö där nya idéer kan utvecklas och där nästa generations forskare och ingenjörer kan utveckla nyskapande lösningar för framtidens utmaningar.

Kontakt

Forskning inom flygteknik på LiU

Samverka för en hållbar framtid

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.