16 april 2024

I ett samarbete mellan Linköpings universitet och Midsummer, en svensk tillverkare av tunnfilmssolceller, har solceller donerats för att driva fram studentprojekt inom avancerad flygteknik.

Autonom el-flygplan med solcellerna på flygplanets vingar.
Flygplanet är autonomt och kontrolleras från en bärbar dator. Den nya vingen representerade en betydande förbättring i effekt jämfört med en tidigare version med kiselceller.

En person står och ler, modellflygplan i bakgrund
David Lundström, universitetslektor vid avdelningen Fluida och mekatroniska system, LiU.
– Jag letade efter ett svenskt företag som tillverkar solceller och som skulle passa för vårt studentprojekt. Midsummer nappade på min idé och valde att stödja oss, berättar universitetslektor David Lundström vid Linköpings universitet.

Med Midsummers donation av solceller har studenterna fått möjligheten att testa och integrera denna teknik i sina prototyper. Genom att integrera solcellerna på flygplanets vingar har man kunnat utforska potentialen av solenergi som en energikälla för autonomt flyg.

Erik Olsson.
Erik Olsson, affärsutvecklingschef på Midsummer.
– Vi är väldigt glada att kunna samverka med en ledande forskningsmiljö som Linköpings universitet. Vi vill både bidra till den viktiga forskningen kring framtidens el-flyg samtidigt som vi kan påvisa nya tillämpningar för våra solcellers där dess unika egenskaper i form av låg vikt, hållbarhet samt flexibilitet kommer till användning. Företag och akademi kan gemensamt driva utvecklingen av ny teknik och att studenter på riktigt får jobba med framtidens hållbara lösningar, säger Erik Olsson, affärsutvecklingschef på Midsummer.

Provflygningen ägde rum på hösten, så det kommer att krävas ytterligare tester under sommaren för att fastställa den exakta flygtiden. Vid idealiska förhållanden bör solcellerna leverera en laddningseffekt ungefär motsvarande förbrukningen.

Autonom el-flygplan med solcellerna på flygplanets vingar.

Tunnfilmspanelerna har visat sig vara effektiva och robusta, vilket är viktiga egenskaper för flygplansapplikationer.

– Den nya vingen med solpaneler från Midsummer var betydligt effektivare än tidigare tester vi gjort med kiselpaneler. De är också mycket robusta och deras flexibilitet gjorde att de elegant kunde integreras längs med vingens välvda ovansida, säger David Lundström.

Denna donation har inte bara möjliggjort för studenterna att arbeta med den senaste tekniken, utan också bidragit till förstudier för autonomt flygplan med solpaneler.

Den här typen av farkoster är intressanta för att exempelvis upptäcka skogsbränder sommartid, vilket ansluter till forskningsprojekt vi har inom området. Den praktiska nyttan av solcellerna blir då som en ’range extender’ som möjliggör en längre flygtid/flygsträcka än ren batteridrift, säger David Lundström, universitetslektor, Linköpings universitet.

Detta samarbete mellan akademin och näringslivet är viktigt för att främja innovation och forskning. Genom att ge studenterna tillgång till avancerad teknik och resurser, som i fallet med Midsummers donation av solceller, skapas en miljö där nya idéer kan utvecklas och där nästa generations forskare och ingenjörer kan utveckla nyskapande lösningar för framtidens utmaningar.

Kontakt

Forskning inom flygteknik på LiU

Samverka för en hållbar framtid

Senaste nytt från LiU

Kvinnliga ingenjörsstudenter

Amanda Sternberg från LiU är Årets Tech-tjej 2025

Vinnare av Årets Tech-tjej 2025 är LiU-studenten Amanda Sternberg. Hon studerar fjärde året på civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi och brinner för att få fler kvinnor att välja en karriär inom tech. Priset delades ut av Microsoft.

Eiko Yasui.

Japan möter Sverige i forskning om språk

Under ett år har Eiko Yasui forskat om språk, grammatik och kroppsrörelser vid LiU. Hennes arbete har inspirerat och gett nya insikter i hur vi kommunicerar och interagerar. Hon har trivts bra och lovordar den svenska arbetskulturen.

Två män i en båt tar prover från havsbottnen.

Radioaktivt arv på Östersjöns botten

LiU-forskare har kartlagt radioaktiviteten i havsmiljön vid forskningsanläggningen Studsvik. Forskningen har resulterat i spridningskartor som kan användas för att bedöma riskerna vid utsläpp av radioaktiva ämnen i naturen.