22 augusti 2022

Med rådande klimathot, höga elpriser och gasbrist i Europa har alternativa lösningar för el och uppvärmning blivit högaktuellt. Att hushålla med el genom lokala energigemenskaper kan bli en viktig pusselbit för framtiden. Nu har forskare vid Linköpings universitet och Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en enkel och bred introduktion till konceptet i form av en broschyr.

Tecknade figurer illustrerar hur en lokal solelgemenskap kan se ut.

I projektet ”Lokala solelgemenskaper – en väg mot stärkt energidemokrati?” undersöker forskare vid Linköpings universitet (LiU) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) vilka drivkrafter som finns för lokala aktörer att starta och driva lokala så kallade solelgemenskaper och vilka hinder som kan uppstå. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Lokala energigemenskaper innebär att lokala aktörer tillsammans producerar, lagrar och delar förnyelsebar energi, exempelvis el från solen. Aktörerna kan vara hushåll, små företag, föreningar eller kommuner i olika konstellationer. Energigemenskaper har potential att bidra till miljömässiga och sociala hållbarhetsmål, exempelvis genom att göra energisystemet mer demokratiskt, minska motståndet mot förnyelsebar energiproduktion och stärka den sociala sammanhållningen.

– Lokala energigemenskaper får inte vara vinstdrivande utan syftar till att nå andra värden än ekonomiska, såsom att ge enskilda medborgare större inflytande i energisystemet och en större roll i energiomställningen, säger Fredrik Envall, postdoktor vid Tema Miljöförändring.

Trots dessa fördelar finns det tydliga tecken på att lokala energigemenskaper marginaliseras, något som EU nu vill ändra på. I det så kallade “Ren energipaketet”, som antogs av Europaparlamentet våren 2019, åläggs medlemsstaterna att aktivt undanröja hinder för lokala energigemenskaper att framgångsrikt producera, lagra och dela förnyelsebar energi.

I forskningsprojektet som ska pågå till 2023 så är forskarna är särskilt intresserade av att studera olika sätt att organisera lokala solelgemenskaper. För att den kunskap som produceras inom projektet ska bli användbar i praktiken görs mycket av forskningen i samverkan med lokala & regionala aktörer runtom i landet.

– Ur ett större perspektiv kräver den eskalerande klimatkrisen, stigande energipriser och beroende av fossil energi från odemokratiska stater att energisystemet på ett snabbt och genomgripande sätt ställs om. Här kan energigemenskaper bli ett viktigt verktyg för att säkerställa att denna omställning blir rättvis och inkluderande.

Ni har nyligen satt samman en broschyr som förklarar konceptet. Varför gjorde ni det?

– I forskningsprojektet har vi arrangerat en serie workshops för att identifiera hinder för energigemenskaper samt hur dessa kan undanröjas eller navigeras. I det nätverket såg flera personer behov av en enkel text att använda under Almedalsveckan, i andra kontakter och aktiviteter. Vi sammanställde insikterna från workshopserien i broschyren, tillsammans med avsnitt som enkelt beskriver energigemenskaper så att alla kan förstå.

Ladda ner broschyren "Lokala energigemenskaper"

Kontakt

Om forskningsprojektet

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.