11 februari 2022

Den 17 december 2021 försvarade Maria Jernnäs framgångsrikt sin avhandling "Governing Climate Change under the Paris Regime: Meeting Urgency with Voluntarism". "Jag hoppas att min forskning kan bidra till en större medvetenhet och debatt om vilka effekter olika sätt att styra har", säger Jernnäs.

Maria Jernnäs tillsammans med opponenten professor Michele Betsill.
Maria Jernnäs tillsammans med opponenten professor Michele Betsill.

I sin forskning vid Tema Miljöförändring undersöker Maria Jernnäs hur klimatstyrning sker under Parisavtalet. Hon har länge varit intresserad av kopplingar mellan miljöproblem och samhällsutmaningar.

– Att klimatförändringar är ett svårt problem att lösa är nog ingen överraskning för någon och lägg då till potentialen och problemen i att hitta ett samarbete mellan alla världens länder så blir det inte lättare. För mig är den globala politiska styrningen av klimatförändringar ett fantastiskt komplext problem där det inte finns några lätta lösningar så när jag fick chansen att forska inom detta område var svaret självklart ja, säger Maria Jernnäs.

Vilka utmaningar fokuserar du på i din avhandling?

Maria Jernnäs firar med ett glas bubbel efter disputationen.Maria Jernnäs firar efter disputationen.
– Min avhandling studerar hur styrning genom frivillighet tar sig i uttryck i Parisregimen. En nyckel i Parisavtalet är att det ger stater rätt att bestämma vad de ska göra och hur de ska göra det för att adressera klimatförändringarna. Stater ska periodvis lämna in sina nationella klimatplaner (så kallade Nationally Determined Contributions, NDC:er) där de beskriver vad de ämnar göra. Parisavtalet uppmuntrar också andra aktörer, såsom industri, städer, organisationer och civilsamhälle, att skicka in sina frivilliga klimatplaner. I min avhandling undersöker jag hur denna styrning genom frivillighet är tänkt att fungera, vilka idéer som ligger till grund för den och hur den formar idén om vad som är lämpligt klimatbeteende.

Vilka är de viktigaste resultaten du kommit fram till?

– Min avhandling visar att styrning genom frivillighet under Parisregimen karaktäriseras av ett uppenbart behov av att koordinera de många klimatåtgärderna genom att kvantifiera, jämföra och aggregera. I min avhandling visar jag att denna koordinering framställer klimatåtgärder som kompatibla vilket i sin tur riskerar att osynliggöra konflikter kring lämpliga mål och verktyg för klimatarbetet. Samtidigt visar avhandlingen att Parisavtalets design gör det möjligt för radikalt olika idéer att samexistera – det finns både uttryck för utökade marknadsmekanismer och för ett omstörtande av den kapitalistiska världsordningen.

Vad hoppas du att din forskning kan leda bidra till?

– Jag hoppas att min forskning kan bidra till en större medvetenhet och debatt om vilka effekter olika sätt att styra har. Det går inte att leta efter lösningen med stort L som alla överallt kommer att vara nöjda med, utan politisk styrning handlar om avvägningar och prioriteringar. Jag hoppas att min forskning kan bidra till att belysa hur sådana avvägningar görs och vilka konsekvenser de får för hur olika grupper i samhället värderas.

Vad har du för planer framåt?

– Jag vill gärna stanna inom akademin och hoppas att jag får fortsatta möjligheter till forskning framöver. Jag gillar att få vrida och vända på problem och fundera över för- och nackdelar med olika styrningsidéer och -praktiker och inom forskningen ser jag möjlighet att få göra det.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.