19 juli 2022

Kan frukt hjälpa till att sänka blodtrycket? Ja, en ny studie från Fredrik Nyström med flera forskare vid Linköpings universitet tyder på det. Men undersökningen är begränsad och fler studier kommer att behövas i framtiden.

Två apelsiner framför en mörk bakgrund.
Sambandet mellan fruktkonsumtion och blodtryck undersöks i en ny LiU-studie.  Teiksma Buseva

Stor studie

Undersökningen omfattar 2 283 kvinnor och män i åldrarna 50 till 65 år ur befolkningsstudien SCAPIS, en stor forskningssatsning finansierad av Hjärt-Lungfonden. Deltagarna har fått svara på frågor om sin fruktkonsumtion, där vissa frukter var specificerade, och under en veckas tid mäta sitt blodtryck i hemmiljö. 

Fredrik Nyström.Fredrik Nyström. Foto Privat bild

Svarsalternativen rörande fruktintaget omfattade allt från fem gånger om dagen eller mer till 1-3 gånger i månaden eller mindre. Alternativen kategoriserades sedan i fyra grupper: Inte varje vecka, 1-2 gånger i veckan, 3-4 gånger i veckan och minst 5 gånger i veckan. Mängden frukt vid varje tillfälle har dock inte uppgivits.

Resultatet visar en tydlig koppling mellan stort fruktintag och lågt blodtryck. Fredrik Nyström, professor i internmedicin, beskriver det som ett ”signifikant samband”.

— Det systoliska trycket var tre millimeter lägre, vilket är en ganska stor skillnad och något som minskar risken för stroke, säger han och tillägger att resultaten till viss förvånar honom.

— Ja, det måste jag säga. Jag brukar vara ganska skeptiskt till frukt på grund av det stora sockerinnehållet, men här är det tydligen andra ämnen som kan ha positiva effekter på blodtrycket. Ur den här aspekten tycker jag att Livsmedelsverkets rekommendationer ligger ganska rätt.

Ett mysterium

Vilka de ämnena är vet forskarna ännu inte. Fredrik Nyström hade gissat på kalium, som det finns mycket av i bananer, och som har en bevisat blodtryckssänkande effekt. Men i studien är det i stället äpplen, päron och citrusfrukter som ger tydligast effekt. För de frukterna kvarstod sambandet också sedan resultaten justerats för olika livsstilsfaktorer.

— Skillnaderna är lite konstiga. Det är svårt att hitta en gemensam komponent som får den här effekten, säger Fredrik Nyström.

Studien är begränsad i den meningen att den endast mäter hur ofta deltagarna äter frukt och inte mängden frukt. En svårighet är också att helt skilja ut just fruktkonsumtionen från andra faktorer som kön och motionsvanor, som också påverkar blodtrycket. Forskarna har gjort det så långt det går och Nyström beskriver det statistiska sambandet som starkt.

Bland undersökningens styrkor finns det slumpmässiga urvalet av deltagare och att blodtrycksmätningen utförts i hemmet. Sådan mätning ger mer rättvisa resultat än blodtryckskontroller på vårdmottagningar, då den speciella situationen ofta bidrar till att blodtrycket ökar.

"En guldgruva"

I framtiden behövs ytterligare studier – både för att undersöka specifika frukter och mängden frukt samt sambandet mellan fruktkonsumtion och stroke.

— SCAPIS är en guldgruva som kommer att generera många rapporter i framtiden. Jag är ganska säker på att det finns ett samband med stroke, men sådana studier bör komma om några år, säger Fredrik Nyström.

Huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln är Edvin Ström, doktorand vid Institutionen för medicin, hälsa och vård (HMV). Förutom Fredrik Nyström är även Carl Johan Östgren, professor, och Magnus O Wijkman, docent, medförfattare.

  • Läs mer om forskningsprojektet SCAPIS

Fotnot: Livsmedelsverkets rekommendation är att vuxna ska äta 500 gram frukt och grönsaker om dagen. Med systoliskt blodtryck (övertryck) menas det högsta trycket som uppstår i de centrala kärlen när hjärtat pumpar ut blod.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.