25 mars 2024

Vi tjänar på att tänka efter innan ny teknik installeras i våra bostäder. Det noterar LiU-forskarna efter att ha studerat de smarta hem som visades under den stora bostadsmässan i Vallastaden 2017.

Kvinnlig och manlig forskare.
Karin Axelsson och Ulf Melin. Ulrik Svedin
− Vi har studerat olika spänningar som kan uppstå när tekniken introduceras för användarna, alltså de boende. Har man som beslutsfattare eller teknikutvecklare kännedom om detta så kan man göra medvetna val och kanske undvika oönskade bieffekter. Man kan vara uppmärksam på teknikens baksidor utan att vara emot ny teknik, säger Karin Axelsson, professor i informatik.

Personer sätter upp saker på en vägg.
Många faktorer bidrar till trivsel i ett bostadsområde. Bild på besökare under utställningen 2017. Thor Balkhed

Byggherrar, arkitekter och inredare spände bågarna till sitt yttersta inför den stora bostadsutställningen i Vallastaden i Linköping, 2017. Tekniklösningarna låg i framkant när utställningen slog upp dörrarna till lägenheter och villor i området. Forskarna kunde då dokumentera digitala lösningar som var installerade i 53 olika bostäder.

− Det var alltså lösningar baserade på tänkta behov relaterade till miljö- och klimatfrågor, energieffektivisering, återvinning, sophantering och så vidare, säger Ulf Melin, professor i informatik.

Förstå helheten

foto av kvinna med stadsutsikt bakom sig.
Malin Granath.
Tillsammans med universitetslektor Malin Granath har de studerat den smarta stadens utveckling. Forskningsprojektet låg till grund för Malin Granaths doktorsavhandling och flera andra publikationer. De avrundar nu projektet, med en studie av de idéer och framtidstankar för hemmen som presenterades på bostadsmässan.
− Vårt fokus har tidigare legat på stadsnivå. Men för att förstå den smarta staden behöver vi även studera smarta hem. Vallastaden gav oss ett bra tillfälle, säger Ulf Melin.  

Studien som är publicerad i den välrenommerade vetenskapliga tidskriften Government Information Quarterly utgår från ett antal socio-tekniska designprinciper från tidigare forskning. Designprinciperna har hjälpt forskarna att se spänningarna som kan uppstå när ny teknik möter människorna i praktiken. Till exempel spänningen mellan att ha kontroll och att vara kontrollerad samt mellan avsedd och oönskad hantering av personuppgifter.

Stadsdel med varierad bebyggelse
Ofta handlar digital smarthet i hemmet om att kunna följa eller kontrollera till exempel energiförbrukning eller att på distans styra till exempel värme, hushållsmaskiner och lampor. Och på så vis kanske också effektivisera förbrukningen.

Kontrollera eller kontrolleras?

Bland de smarta IT-lösningar som presenterades på bostadsmässan så handlade en stor del om att boende själva kan kontrollera olika hemfunktioner via sina mobiltelefoner.

− Det gör att boende kan designa sina personliga lösningar genom att till exempel bestämma när och var belysningen i hemmet ska tändas eller släckas. Eller att man kan kontrollera värmen på distans via applikationer.

Det kommer med ett pris,
att någon annan vet vad du gör 

Men lösningarna kan också leda till att andra får mycket information om de boendes levnadsmönster. Det kan till exempel handla om olika bokningssystem, för tvättstugor och olika utrymmen i fastigheten.

Digitalt och analogt

− Det kommer med ett pris, att någon annan vet vad du gör och kanske till och med exakt var du befinner dig rent fysiskt. Då ökar risken för att vi också blir kontrollerade. Vi är ju väldigt vana vid att Facebook och Google samlar information om oss. Men vi kanske inte är lika medvetna om att till exempel kylskåpet och ugnen i köket också skulle kunna göra det, säger Karin Axelsson.
Spänningen mellan digital och analog smarthet handlar om hur den boende tolkar in smarthet i annat än just digitala lösningar.
− En del tar till sig tekniken direkt och vill kontrollera den. Andra vill bara att den funkar. Den boende kan också se ”smarthet” i lösningar som är helt analoga, till exempel en smart planlösning eller liknande, säger Karin Axelsson.

Andra krav

Men teknik och hållbarhet är inte allt. Forskarna ser att smarta hem samtidigt måste upplevas som bekväma att bo i.

− Detta är ett exempel på motstridiga designprinciper och behovet av en design som fungerar över dessa gränser. Målen för miljömässig och social hållbarhet behöver balanseras, säger Karin Axelsson.

Framtiden

Smarta städer har många olika intressenter. Men det smarta hemmet har en huvudsaklig, nämligen den boende. Som i sin tur har en unik uppsättning av behov, värderingar, val och förutsättningar. Forskarnas slutsats är att det finns spänningar mellan teknisk design i hemmet och den boende. Därför är det socio-tekniska perspektivet användbart också i detta sammanhang.

− Det behövs mer forskning här. Alla som är inblandade när nya hem utformas behöver kunskap om de här spänningarna mellan människor och teknik i våra bostäder, säger Karin Axelsson och Ulf Melin.

Läs hela studien:

Axelsson K. Melin U. Granath M (2024) Exploring services in a smart city through socio-technical design principles: Revealing five tensions in a smart living context
 (Government Information Quarterly, vol 41, 2024)
DOI: 10.1016/j.giq.2024.101915

 

Kontakt

Mer om Vallastaden

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Elever och lärare i ett klassrum.

Enkla metoder gjorde lärare bättre på att undervisa

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från LiU som sammanställt observationer från 30 grundskolor.

Cellodlingsflaska under ett mikroskop i labb.

De odlar näsvävnad på labbet

LiU-forskare är bland de första i världen att odla mänsklig näsvävnad från stamceller. I den studerar de hur olika virus infekterar luftvägarna. Modellen använder de nu för att undersöka hur en särskild sorts antikroppar kan skydda oss mot infektion.

WASP utökas med initiativet AI for Science

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljar WASP 70 miljoner kronor till ett nytt initiativ som ska främja användandet av AI-baserade metoder inom akademisk forskning i Sverige.