05 december 2017

Metanutsläppen via träd som växer i Amazonas är lika stora som utsläppen från världens alla hav eller den arktiska tundran, enligt en ny studie av forskare från bland annat Linköpings universitet. Fynden presenteras i den ansedda tidskriften Nature.

Metan är en viktig växthusgas och det saknas fortfarande kunskap om var, när, och hur metan avges eller tas upp i många miljöer. Tropiska miljöer är viktiga, och i Amazonas pekade tidigare studier på en stor okänd källa av metangas. Nu har forskare löst mysteriet med den saknade metankällan i regnskogen. Den aktuella studien visar att träd som växer i de stora översvämmade områdena längs Amazonfloden, fungerar som utsläppskanaler för metan som bildas i sedimenten. Utsläppen från trädstammarna bidrar med mellan 15,1 och 21,2 miljoner ton metangas (CH4) till atmosfären varje år. Det är jämförbart med de 18 miljoner ton metan som kommer från världshaven, eller de 16–27 miljoner ton från våtmarkerna i den arktiska tundran.

Forskningen är resultatet av ett samarbete mellan forskare vid bland annat Linköpings universitet (LiU), Open University i Storbritannien, University Federal of Rio de Janeiro i Brasilien, University of Leeds i Storbritannien, University of British Columbia i Kanada och andra medverkande. I studien mätte forskarna hur mycket gas som sipprade ut från trädstammarna på mer än 2 300 träd i Amazonas. De fann att träden är källan till de största metanutsläppen som någonsin uppmätts i våtmarker.

LiU-forskaren Alex Enrich-Prast koordinerade studiens expeditioner i Amazonas.

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.
Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

– Det var överraskande att hitta en så viktig och stor global, naturlig metankälla, särskilt med tanke på att metan är en kraftfull växthusgas. Resultatet visar hur viktigt det är att vi förstår utsläpp av växthusgaser från ekosystem i naturen och från människans aktiviteter. Våra fynd pekar på att det är viktigt att öka forskningen i tropiska områden, särskilt Amazonasbäckenet. Stora områden i Amazonas blir översvämmad skog under stor del av året, vilket ger ideala förhållanden för bildningen av metangas, säger Alex Enrich-Prast, universitetslektor vid Institutionen för Tema.

Gasen som släpps ut via träden bidrar visserligen till det globala klimatet, men forskarna bakom studien är tydliga med att träden inte är dåliga för miljön på något sätt. Det är helt enkelt så här naturliga våtmarksskogar fungerar. Upptäckten i studien bidrar till en mer fullständig bild av vilka miljöer som bidrar med växthusgaser och den kunskapen kan öka vår förståelse för hur miljöförändringar kan påverka framtida växthusgasutsläpp.

– Insatser för att minska utsläpp av växthusgaser måste främst vara inriktade på att minska användningen av fossila bränslen och andra källor som påverkas av människan, inte de naturliga flödena. Men det är viktigt att känna till alla källor som bidrar med växthusgaser på planeten och förstå hur de regleras, för att bättre kunna förutse hur klimatet blir i framtiden. Den här studien lägger en viktig bit till det pusslet, säger David Bastviken, professor vid Institutionen för Tema och en av forskarna bakom studien.

Forskningen har finansierats med stöd av ett stort antal forskningsfinansiärer, bland annat Vetenskapsrådet och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT).

Artikeln: Large emissions from floodplain trees close the Amazon methane budget, Sunitha R. Pangala, Alex Enrich-Prast, Luana S. Basso, Roberta Bittencourt Peixoto, David Bastviken, Edward R. C. Hornibrook, Luciana V. Gatti, Humberto Marotta Ribeiro, Luana Silva Braucks Calazans, Cassia Mônica Sakuragui, Wanderley Rodrigues Bastos, Olaf Malm, Emanuel Gloor, John Bharat Miller and Vincent Gauci, (2017) Nature, publicerad online 4 december 2017, doi: 10.1038/nature24639

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Porträtt (Amy Loutfi).

WASP går in i en ny fas med säkrad långsiktig finansiering

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse förlänger sitt engagemang i WASP till och med 2034. Samtidigt gör WASP strategiska prioriteringar inför programmets nästa fas.

En kvinna med ett förvånat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp människor som sitter på en träbänk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från Linköpings universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.