Genom intervjuer med beslutsfattare har forskare undersökt hur en regional politisk beredning skulle kunna verka som ett mellanled för att hantera svåra beslut som gäller prioriteringar i hälso- och sjukvård. Resultaten visar att systematiskt prioriteringsarbete i politisk styrning skulle kunna främja bland annat samarbete och demokratisering.
"Demokratisk styrning lyftes som centralt, eftersom det handlar om svåra frågor som rör värderingar." säger Emma Bergstedt, doktorand och en av forskarna bakom studien. Fotograf: Orbon Alija, iStockphoto.
Politiker har en central roll i prioriteringsarbete inom hälso- och sjukvården. Hur sådant arbete kan gå till är något som intresserar forskare vid bland annat Prioriteringscentrum, Linköpings universitet. När en tillfällig politisk beredning som skulle handla om just prioriteringar i vården tillsattes under hälso- och sjukvårdsstyrelsen i en svensk region såg forskarna chansen att undersöka området vidare.
Under våren 2021, när beredningen var i en förberedelsefas, intervjuades alla tio ledamöter i den politiska beredningen och även sex tjänstemän i regionens prioriteringsråd som den politiska beredningen skulle samarbeta med. Något som förvånande forskaren Emma Bergstedt var intervjusvarens fokus gällande arbetet med prioriteringar.Emma Bergstedt.
– Något som jag inte riktigt hade trott innan var att svaren inte direkt fokuserade på hur politiker ska göra prioriteringar utan mer varför det kan vara bra för politisk styrning av en organisation att göra öppna prioriteringar, säger Emma Bergstedt, doktorand knuten till Prioriteringscentrum och en av forskarna bakom studien.
Långsiktiga mål som prioriteringsarbete kan bidra till
Utifrån intervjumaterialet identifierade forskarna ett antal teman. De kategoriserade dem som långsiktiga mål som öppna prioriteringar i den politiska styrningen skulle kunna bidra till att nå, så kallade ”mediating purposes”. Ett långsiktigt mål handlade om att öppna prioriteringar skulle kunna öka samarbetet i organisationen.
– Intervjupersoner pratade om att alla aktörer i organisationen påverkar varandra och därför måste de vara överens om de prioriteringar som görs, både när beslut fattas och när arbetet genomförs i organisationen. Arbetet med öppna prioriteringar kan därmed skapa ökad förståelse för varandra och komplexiteten i hälso- och sjukvårdsstyrning, säger Emma Bergstedt.
Ett annat långsiktigt mål handlade om att demokratisera resursfördelningen.
– Demokratisk styrning lyftes som centralt, eftersom det handlar om svåra frågor som rör värderingar. Å ena sidan fanns önskemål om att tydligare lyfta skilda värderingar och ideologier. Samtidigt var det mycket viktigt att komma överens för att komma framåt. Så det var en svår balansgång, säger Emma Bergstedt.
Forskarna identifierade även två ytterligare teman kring långsiktiga mål. Ett handlade om att få ökad systematik i styrningen och en tydligare helhetsbild genom att öppna prioriteringar skulle kunna synliggöra allt som görs i regionen. Det andra handlade om att öka beslutskraften bland politikerna i att sätta gränser eller omfördela resurser.
Uppgifter att arbeta med för att nå de långsiktiga målen
Forskarna identifierade även teman kring mer konkreta uppgifter för beredningen att arbeta med för att nå de långsiktiga målen, så kallade ”mediating functions”. Fokus låg vid att utveckla och förespråka samtal om olika områden i den politiska organisationen. Det handlade bland annat om att prata mer om hur organisationslösningar påverkar möjligheterna att göra tydliga prioriteringar, om politiska mål och hur man kan nå dem, och om alternativkostnader och målkonflikter.
– Intervjupersoner pratade om att när man ger utrymme till diskussion och beslut om ett område ställs det inte i relation till andra områden, som då inte får samma utrymme. Detta önskade man skulle belysas tydligare, säger Emma Bergstedt.
Även mer öppna samtal om olika intressemotsättningar och hur man skulle kunna hantera dem uppmuntrades.
– Det kunde till exempel handla om lokalt jämfört med regionalt uppdrag. Eller att föra fram intressen för patientgrupper, eller en viss teknologi. Intervjupersoner sa att detta på ett outsagt sätt kan påverka vad som prioriteras och därmed vad som inte prioriteras i regionen, säger Emma Bergstedt.
Avslutningsvis menar Emma Bergstedt att studien visar vilket komplext uppdrag politiker har i hälso- och sjukvården, och hur krävande det är att styra genom systematiska, öppna prioriteringar.
– De behöver navigera avgörande och känsliga frågor som berör liv och död bland medborgarna, olika nivåer av styrning och inflytelserika aktörer, och deras demokratiska uppdrag som inte bara handlar om konsensus utan också konflikt, säger Emma Bergstedt.
Mer om forskningsprojektet
Studien, som genomförts av forskare vid Linköpings universitet, är den första studien i ett avhandlingsprojekt som undersöker politik och politikers roll i prioriteringssammanhang. Andra studier som ingår i avhandlingen handlar bland annat om nationell kunskapsstyrning och avpolitisering av resursfördelning i hälso- och sjukvård. Läs forskningsstudien nedan.
