22 april 2024

Tino Ebbers, professor i fysiologisk mätteknik, är 2024 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Hans forskning befinner sig i gränslandet mellan medicin och teknik och fokuserar på sjukdomar i hjärtat och blodkärlen.

En man som håller händerna runt en illustration av ett hjärta.
Tino Ebbers, professor i fysiologisk mätteknik. Fotograf: Magnus Johansson

I motiveringen nämns bland annat att Tino Ebbers tilldelas Onkel Adams pris för att han ”bedriver banbrytande och världsledande forskning om hur man kan kvantifiera och visualisera fysiologiska skeenden i hjärt-kärlsystemet. Han är enligt kollegorna en ”kreativ vildhjärna” som levererar och omsätter en strid ström av nytänkande forskningsidéer.”

Ingenjör med intresse för medicin

Tino Ebbers har många gånger fått frågan hur han – som i grunden är civilingenjör i elektroteknik – hamnat vid Medicinska fakulteten vid LiU.

– Jag kommer från teknikhållet, men tycker det är extremt intressant att jobba med människokroppen. Jag vill lära mig så mycket som möjligt om hur kroppen fungerar, både när vi är friska och när vi blir sjuka. För mig innebär det att jobba nära patienten och nära läkarna som har kunskapen, säger Tino Ebbers, professor vid Institutionen för medicin, hälsa och vård, HMV, vid LiU.

Man vid magnetkamera.
Tino Ebbers. Fotograf: Magnus Johansson

Han har doktorerat i medicinsk teknik och i dag är han verksam vid Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV). Förutom att stilla sin nyfikenhet om vad som händer i kroppen vill han att forskningen ska bidra till bättre sjukvård och behandlingar. En viktig del i hans forskning är att utveckla tekniker som kan användas för att förstå människokroppen.

Några av teknikerna som han varit drivande i att utveckla används nu i vården. Ett exempel är det som kallas 4D-flödes-MR, som gör det möjligt att mäta och visualisera tryck och blodflödet i hjärtat i alla riktningar samt över tid. Mättekniken finns idag tillgänglig i alla magnetkameror och används kliniskt exempelvis för att undersöka barn med medfödda hjärtfel.

Digitala tvillingar nästa steg

Tino Ebbers arbetar redan på nästa teknik. Med hjälp av bland annat magnetkamera eller datortomograf skapas digitala kopior av en persons hjärt-kärl system, en digital tvilling. Med tekniken kan forskarna ta fram information om hjärt-kärl systemet som inte går att mäta, och förutse sjukdomsutveckling eller effekt av en behandling på ett sätt som är mer specifikt för varje individ. Det långsiktiga målet är att förbättra diagnostik och behandling av hjärtsjukdomar.

– Det är så roligt att Tino Ebbers föräras Onkel Adams pris 2024. Han är en viktig förebild för yngre forskare och ett lysande exempel på hur medicin och teknik kan förenas på vårt universitet, säger Lena Jonasson, dekan vid Medicinska fakulteten vid LiU, som har lett priskommitténs nomineringsarbete.

Tino Ebbers får en prissumma om 300 000 kronor och kommer att ta emot priset vid Linköpings universitets akademiska högtid den 1 juni.

Det var Onkel Adams ättling Bengt Normann som år 2020 gav en generös donation till Jubileumsstiftelsen vid Linköpings universitet och grundade Onkel Adams pris. Syftet med priset är att främja medicinsk forskning vid LiU och samtidigt hedra minnet av Onkel Adam. Onkel Adam var en välkänd signatur för läkaren, författaren, publicisten och politikern Carl Anton Wetterbergh som bodde i Linköping på 1800-talet.

Kontakt

Mer om Tino Ebbers forskning

Mer om Onkel Adams pris och tidigare pristagare

Senaste nytt från LiU

Kvinnlig forskare och buss.

Forskning ska spara pengar och miljö i kollektivtrafiken

Är bussbiljetten för dyr? Det kan bero på att de offentliga upphandlingarna inom kollektivtrafiken ställer allt högre krav på entreprenörerna. I ett fyraårigt projekt ska LiU-forskare studera hur upphandlingen kan bli mer cirkulär.

Två kvinnor inomhus

Dold marknad för barnavård i nytt ljus

Under 1900-talet fanns en marknad i Sverige där barn föddes och vårdades mot betalning. Forskarna Johanna Sköld och Johanna Sjöberg avslöjar hur kommersiella förlossningshem och barnpensionat fungerade parallellt med välfärdsstatens framväxt.

Två män i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.