Regionerna vill ha lokal nytta med biogas

Nancy Brett har gjort sina undersökningar både genom intervjuer och genom analyser av debatten i medier. Hon har särskilt granskat regionerna Gotland, Kalmar och Jönköping utifrån marknaden och hur de värdesätter biogasen som en lösning på de stora frågorna om klimatet och målen att nå fossilfrihet.

− Det är tre regioner som alla har varit tidiga med biogasen och intresserade av biogas, understryker hon.

En sak som de har gemensamt är att de gör om de stora narrativen, sätten att berätta, på nationell nivå till något lokalt. Där tar de också en annan form. De nationella målen beskriver Nancy Brett som mer kvalitativa, medan de lokala målen görs mer kvantitativa, och handlar mer om lokal nytta.

− För regionerna verkar det inte räcka med att man på nationell nivå säger att biogas ska införas för att det är fossilfritt. Man vill ha ett närmare perspektiv, en lokal nytta. Som att det gynnar det lokala näringslivet.

Regionala skillnader

I sina undersökningar ser Nancy Brett några skillnader mellan regionerna, även om likheterna är fler. Kalmarregionen som ligger vid kusten har både mycket lantbruk och mycket avrinning i form vattendrag som mynnar ut i Östersjön. Här lyfter man fram gödseln från djurhållning som ett bra sätt att utvinna energi. Därtill handlar mycket av diskussionerna om att ta hand om resterna som fortfarande har ett starkt näringsvärde och är utmärkt gödning.

I längden gör det att man
kan minska mängden konstgödsel 

− I längden gör det att man kan minska mängden konstgödsel och även minska både försurning och övergödning av Östersjön, säger Nancy Brett.

På Gotland har Nancy Brett noterat en speciell situation eftersom regionen är en stor ö.

− Den här geografiska avgränsningen verkar göra att man har andra känslor för biogasen. Man lyfter fram argument om att skapa sin egen energi i större utsträckning här. Det finns en stark koppling till ön, säger Nancy Brett.

Och hur ser det ut i Jönköping?
− Där är man mer fokuserad på entreprenörskap. Man ser biogasen som något som kan gynna företagandet. Och man ser det som ytterligare en pusselbit i en strategi för näringslivet.

Vad kan den här kunskapen om skillnader leda till?
− Argumenten finns i olika utsträckning i samtliga regioner. Men jag tror att den här kunskapen om skillnader, och särskilt kunskapen om hur man väljer att berätta om biogasens fördelar, kan vara till gagn när man tittar på framtida energilösningar, säger Nancy Brett.

"Avgörande"

När biogastekniken introducerades i flytande form, LBG, kunde den likställas med naturgasen och därmed också transporteras i mycket större mängder. Den här förändringen gjorde att den stundtals likställs med fossil gas.

− Flytande biogas är avgörande, eftersom den är lättare att transportera och lättare att argumentera för. Men det har funnits diskussioner om att det blir svårare att avgöra om det verkligen är biogas, eller om det är naturgas i ledningarna. Särskilt i Skåne, och kanske för att det finns en del naturgas-infrastruktur där sedan tidigare.

Nancy Brett menar att det finns flera sidor av detta. Dels att naturgasbolagen kan framställa sig som mer intresserade av biogas, dels att biogasen kan få en smutsig stämpel om det är svårt att avgöra skillnaden.

I sin fjärde studie har Nancy Brett studerat diskussionen biogödseln som blir kvar efter produktionen av biogas.

Värdefull

− Den är egentligen ganska värdefull, men än så länge är det få som vill betala för den. Man ser den fortfarande som en restprodukt. Det har ännu inte skapats en marknad för den. Biogödseln behöver göra samma resa som biogasen och förädlas, så att den blir lätt att transportera och sprida.

Att ta ut en del av energin ur gödsel och göra den till biogas ses i dag som det minst dåliga alternativet, i takt med att det behövs förnybara drivmedel. Men Nancy Brett argumenterar för att biogas och biogödsel kan bli lika viktiga i framtiden.

Varför då?
− Jag drar den slutsatsen eftersom biogasen fortfarande är en växthusgas. Men biogödsel är material och energi som kan bindas i marken och i grödorna man odlar. Den ger oss ett naturligt kretslopp. I dag importerar Sverige till exempel fosfor och nitrat till gödning. Med biogödsel kanske vi kan bli mer självförsörjande, säger Nancy Brett.