15 oktober 2024

Det pågående forskningsprojektet i Den långa resan undersöker hur resiliens kan stärkas hos barn och unga som tvingas utstå våld i samband med flykt.

Texten

Våld innan, under och efter flykt kan bidra till utveckling av psykisk ohälsa, till exempel posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Motståndskraften att klara av utmaningarna med en flykt och att kunna anpassa sig till nya förhållanden i ett nytt land kan kallas för resiliens.

Genom att genomföra workshops och intervjua barn och unga som har erfarenhet av flykt till Sverige samt yrkesverksamma som jobbar med personer på flykt eller med migrationsrelaterade frågor, hoppas man bättre kunna förstå vad som påverkar en individs resiliens och hur det kan stärkas.

– Vi vill förbättra förståelsen för resiliens, förstå vilka risk- och skyddsfaktorer som finns och vilka barn som kan behöva extra stöd för att må bra, säger Johan Andersson, doktorand på Barnafrid.

Samskapandet är värdefullt

Tre workshops har genomförts där unga och professionella har bjudits in att tillsammans arbeta kring området resiliens hos unga som flytt till Sverige. Syftet med workshoparna var att ta fram underlag för att skapa en intervjuguide som kommer att användas i studiens andra del.

– Samskapandet är viktigt och värdefullt för att inkludera barn och unga i arbetet och det ger också två olika perspektiv, och båda perspektiven är viktiga när man tänker på resiliens. Både de unga och de yrkesverksamma bidrar till ett inifrån-perspektiv och ett utifrån-perspektiv som är viktiga för att få en större förståelse, säger Isabel Lindbom som är forskningskoordinator för Den långa resan på Barnafrid.

Eftersom Barnafrids uppdrag handlar om barn och unga är det både viktigt och en stor fördel att inkludera dem i arbetet. Därför arbetar man aktivt med att inkludera barn och unga genom samskapande i forskningsprojekt och genom Barnafrids egna ungdomsråd. Ungdomsråden är delaktiga i Barnafrids arbete och diskuterar aktuella och relevanta frågor och bidrar med deras synvinkel och perspektiv. Samskapandet med målgruppen är ett sätt att inkludera målgruppen i forskningsprocessen.

Studiens fortsättning

Nästa steg i arbetet är att påbörja analysarbetet av det material som samlats in under workshoparna. Analysarbetet kommer att ligga till grund för framtagningen av intervjuguiden. I den andra delen av studien kommer gruppen att rekrytera unga mellan 15 och 25 år med flyktingbakgrund för intervjuer om resiliens.

Kommande publikationer

Utifrån det sedan tidigare insamlade materialet i Den långa resan skrivs nu ett antal artiklar där man bland annat tittar på förekomsten av psykisk ohälsa och våldsutsatthet.

 

Resiliensstudien är en förlängning av Den långa resan-projektet som startade 2017. Projektet är ett samarbete mellan Barnafrid, Flyktingmedicinskt Centrum, Rädda Barnen, Flyktinggruppernas riksråd (FARR) och Åbo universitet, och finansieras av statliga medel från FORTE och Joanna Cocozzas stiftelse. Forskningen på materialet som samlas in i Den långa resan är pågående och Resiliensstudien beräknas vara klar 2026.

Läs mer om projektet

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Konstnären Alessandra Di Pisa utanför Malmstens Linköpings universitet.

Nytt konstnärligt forskningsprojekt vill ta AI från tech-bolagen

För att tech-bolagen inte ensidigt ska styra AI-utvecklingen måste även konstnärer gripa sig an frågan. Det menar Alessandra Di Pisa vid Malmstens Linköpings universitet. Nu har hon fått 4,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för ett nytt projekt.

Invigning av LCCC den fjärde september 2024 på US i Linköping.

Stärkt forskning och vård efter ackreditering

Linköping är nu Sveriges fjärde ackrediterade cancercenter vilket bekräftar att sjukhuset såväl som universitetet uppfyller de höga kraven som ställs på både cancervårdens och forskningens kvalitet.

Studenter och en tekniker står ute på driving rangen på Linköpings golfklubb.

LiU:s studenter slår ett slag för nya material

2030 ska alla golfbollar ha ersatts av nya. Orsaken? De nuvarande går för långt. Studenter vid LiU undersöker möjligheten att göra en ny typ av golfboll – delvis tillverkad av träfiber.