15 oktober 2024

Det pågående forskningsprojektet i Den långa resan undersöker hur resiliens kan stärkas hos barn och unga som tvingas utstå våld i samband med flykt.

Texten

Våld innan, under och efter flykt kan bidra till utveckling av psykisk ohälsa, till exempel posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Motståndskraften att klara av utmaningarna med en flykt och att kunna anpassa sig till nya förhållanden i ett nytt land kan kallas för resiliens.

Genom att genomföra workshops och intervjua barn och unga som har erfarenhet av flykt till Sverige samt yrkesverksamma som jobbar med personer på flykt eller med migrationsrelaterade frågor, hoppas man bättre kunna förstå vad som påverkar en individs resiliens och hur det kan stärkas.

– Vi vill förbättra förståelsen för resiliens, förstå vilka risk- och skyddsfaktorer som finns och vilka barn som kan behöva extra stöd för att må bra, säger Johan Andersson, doktorand på Barnafrid.

Samskapandet är värdefullt

Tre workshops har genomförts där unga och professionella har bjudits in att tillsammans arbeta kring området resiliens hos unga som flytt till Sverige. Syftet med workshoparna var att ta fram underlag för att skapa en intervjuguide som kommer att användas i studiens andra del.

– Samskapandet är viktigt och värdefullt för att inkludera barn och unga i arbetet och det ger också två olika perspektiv, och båda perspektiven är viktiga när man tänker på resiliens. Både de unga och de yrkesverksamma bidrar till ett inifrån-perspektiv och ett utifrån-perspektiv som är viktiga för att få en större förståelse, säger Isabel Lindbom som är forskningskoordinator för Den långa resan på Barnafrid.

Eftersom Barnafrids uppdrag handlar om barn och unga är det både viktigt och en stor fördel att inkludera dem i arbetet. Därför arbetar man aktivt med att inkludera barn och unga genom samskapande i forskningsprojekt och genom Barnafrids egna ungdomsråd. Ungdomsråden är delaktiga i Barnafrids arbete och diskuterar aktuella och relevanta frågor och bidrar med deras synvinkel och perspektiv. Samskapandet med målgruppen är ett sätt att inkludera målgruppen i forskningsprocessen.

Studiens fortsättning

Nästa steg i arbetet är att påbörja analysarbetet av det material som samlats in under workshoparna. Analysarbetet kommer att ligga till grund för framtagningen av intervjuguiden. I den andra delen av studien kommer gruppen att rekrytera unga mellan 15 och 25 år med flyktingbakgrund för intervjuer om resiliens.

Kommande publikationer

Utifrån det sedan tidigare insamlade materialet i Den långa resan skrivs nu ett antal artiklar där man bland annat tittar på förekomsten av psykisk ohälsa och våldsutsatthet.

 

Resiliensstudien är en förlängning av Den långa resan-projektet som startade 2017. Projektet är ett samarbete mellan Barnafrid, Flyktingmedicinskt Centrum, Rädda Barnen, Flyktinggruppernas riksråd (FARR) och Åbo universitet, och finansieras av statliga medel från FORTE och Joanna Cocozzas stiftelse. Forskningen på materialet som samlas in i Den långa resan är pågående och Resiliensstudien beräknas vara klar 2026.

Läs mer om projektet

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.