Robert Thornberg vill bidra med forskning som kan förebygga mobbning

Robert Thornberg, professor vid Linköpings universitet, har fortfarande starka minnen av en klasskompis som blev utsatt. I dag inser han att det var då han fick den första insikten om att barn mobbas och att barn mobbar. I dag är han rankad som en av världens främsta experter på forskning som rör mobbning.

Robert Thornberg sitter i en stor trappa. Robert Thornberg är en av de mest citerade forskarna inom forskningsfältet om mobbning.  Annica Hesser

Alla vet att det är fel – ändå blir barn mobbade varje dag i skolor runtom i Sverige. Och ett fåtal elever ingriper för att ta parti för den som utsätts. För att motverka mobbning behövs mer kunskap. Det är en vetskap som blivit en drivkraft för Robert Thornberg, professor i pedagogik på institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

– Ända sedan jag kom in på den pedagogiska banan har jag haft intresse för värdefrågor och sociala relationer, säger han.

Han har över 100 vetenskapliga artiklar i databasen Web of Science och flera av artiklarna handlar om mobbning i skolan. Han är en av de mest citerade forskarna inom forskningsfältet om mobbning och hans forskning uppmärksammas både nationellt och internationellt.

Vi ses i hans kontor på Campus Valla där han haft sin arbetsplats sedan 2001. Väggarna som omger skrivbordet består av välfyllda bokhyllor. Han har ett system berättar han. De är ordnade utifrån olika teman eller kunskapsområden. På den ena sidan samsas böcker med tidsslitna tidskriftssamlare som han ursäktar sig lite för eftersom de inte är särskilt moderna.

Skolskjutningar och mobbning

När vi ses har några dagar tidigare ytterligare en skolskjutning skett på en lågstadieskola i den amerikanska delstaten Texas. 19 barn och två lärare dödades av en ensam gärningsman. I efterhand visade det sig att gärningsmannen var en 18-årig man som levt i utanförskap och hamnat i missbruk. Den typen av händelser väcker extra känslor hos Robert Thornberg:

– Jag har inte koll på alla fall, men en del fall handlar om elever som har en lång historik av utsatthet och utanförskap. Det går väldigt långt när det går till skolskjutningar. Men det finns andra studier som pekar på vad det innebär att vara utsatt för mobbning. Det ger en ökad risk för psykisk ohälsa, självmordsproblematik, skolfrånvaro, försämrade skolresultat, psykosomatiska besvär, droganvändning och missbruk. Det finns även en risk för aggressionsproblematik och våldshandlingar.

Intresset väcktes

Från början studerade han till förskollärare men efter 1,5 år i yrket kände han att han ville lära sig mer och studerade därför pedagogik, psykologi och sociologi. Några år senare hade han en magister i pedagogik. I sin doktorsavhandling satte han extra fokus på lärares arbete med värden och normer i det vardagliga skolarbetet.

– Under den tiden så började jag intressera mig för det som är en av de största utmaningarna i det värdepedagogiska arbetet, och det är just elevers utsatthet för mobbning. Det sådde nog första fröet till att forska om mobbning. Under avhandlingsarbetet mötte jag elever och även mobbningsfall.

Sedan dess har han gjort ett flertal studier för att öka kunskapen om mobbning utifrån sociala och moraliska processer. Han använder sig både av kvalitativa och kvantitativa metoder, vilket går lite mot forskartraditionen att antingen välja det ena eller andra. Men han ser det som en verktygslåda av metoder som kan användas vid olika tillfällen.

Klimatet i klassen påverkar

I senare studier, som Robert Thornberg gjort tillsammans med kollegor, har han undersökt varför mobbning är vanligare i vissa klasser än andra. Resultatet visar att mobbning är mer vanligt i klasser där skolelever är mer benägna att rättfärdiga mobbning , och tycka att det är mest på skoj. Andra faktorer som inverkar är att eleverna avhumaniserar och skyller på den som är utsatt, eller resonerar på sätt som förminskar kränkningar och det enskilda ansvaret som förövare eller vittne. I Robert Thornbergs forskning kallas fenomenet ”moral disengagement” - på svenska: moraliskt disengagemang eller moralisk frikoppling.

– Det har att göra med att man anser att det som sker inte är allvarligt eller fel. Det kan vara att rättfärdiga en taskig handling. Det kan även vara att man resonerar som att det är okej att ge sig på en person för att skydda stämningen i gruppen eller att ansvaret läggs på någon annan eller späs ut i gruppen, säger han och tillägger:

– Det kan också vara att man använder en förskönande omskrivning och kallar den negativa handlingen för något som låter mer acceptabelt, till exempel att det som sker mest görs på skämt. Om man tror på de här sakerna så finns det ingen anledning att reagera på det som sker.

Vidare kan det handla om ”victim blaming”, vilket innebär att man lägger skulden på den utsatta, och att avhumanisera den som utsätts, att personen inte anses likvärdig med de andra eller att man anser att den utsatte väljer att hålla sig för sig själv.

– Men det är sällan som människor vill vara helt ensamma. Porträttbild på Robert Thornberg. Foto Annica Hesser

Så här i efterhand inser jag att tjejen fortfarande var utsatt, men mer indirekt och subtilt.

Robert Thornbergs forskning går hand i hand med händelser från hans egen barndom hemma Uddevalla. De första tre åren i skolan hade han inte hört talas om mobbning. Men i årskurs fyra när han började i ny skola fick han veta att en tjej och en kille i klassen hade mobbats under lång tid.

– Jag fick veta att det hade hanterats. Men så här i efterhand inser jag att tjejen fortfarande var utsatt, men mer indirekt och subtilt.

En specifik händelse

Han berättar om ett tillfälle där de hade klassfest och lekte det som då kallades Ryska posten. Det är en lek där en person alias brevbärare ska knacka på dörren och dela ut ”post” till personer som finns på andra sidan dörren. Posten bestod i praktiken av att ta i hand, krama, pussa eller kyssa någon av de andra deltagarna som någon pekar på. I det här fallet pekade en kille bara på den utsatta tjejen.

– När killen kom in och såg vem han skulle kyssa så sa han ”fy fan” och vägrade medan alla skrattade. Hon sprang ut ur rummet och vi vara några få som följde efter. Det såg ut som att hon hade gråtit när vi kom fram till henne men hon sade att hon var glad att hon blev vald, vilket jag trodde på då, men som jag nu förstår bara var något hon sade. Som liten kille så insåg jag inte vidden av det då utan tänkte mest att det här var lite på skämt. Men det där är en incident som har satt sig i mig efteråt och som jag tänkt en del på.

Mobbningen ökar i Sverige

I flera tidigare internationella jämförelser har Sverige legat lågt med mobbning i skolor. Men de senaste tio åren har trenden vänt och mobbningen ökar i stället, berättar Robert Thornberg:

– Vi ser inga förklaringar till vad det kan bero på utan kan bara konstatera att mobbningen är på väg upp i svenska skolor, vilket är bekymmersamt.

För att förebygga, upptäcka och hantera mobbning gäller det att skolorna regelbundet kartlägger elevers utsatthet. Mobbning hamnar i hög grad under de vuxnas radar eftersom den ofta sker när vuxna inte ser och eftersom de inblandade inte är så benägna att berätta för skolpersonalen.

– Ett sätt är att använda sig av beteendeformulär med konkreta frågor där eleverna anonymt får skatta om man har utsatts eller har utsatt andra för dessa negativa handlingar. Elever bör besvara en sådan enkät en gång per termin. För att undvika underrapportering kan man använda ett formulär som inte nämner ordet mobbning eftersom det är ett sådant värdeladdat ord.

Varför är mobbning så starkt ord?

– Därför att de flesta vet att det är fel och man kanske inte vill se sig själv som ”mobboffer” eller ”mobbare”.

Kan lärare jobba förebyggande på något mer sätt?

– Om man tittar på den forskning som finns hitintills så visar den att lärare som lyckas skapa och bibehålla varma, positiva och stöttande relationer med eleverna ger en skyddande faktor som både är främjande och förebyggande. De lärarna tenderar att lyckas bättre med både värdeuppdraget och kunskapsuppdraget. Det är också en viktig komponent i ett tydligt ledarskap där det också ingår att kunna skapa ordning och studiero, arbeta med regler och normer samt påverka grupputvecklingen i klassen. Klasser som har ett bättre socialt klimat tenderar att ha lägre förekomst av mobbning.

Det stärks bland annat av stora amerikanska studier där man jämfört lärares ledaregenskaper på olika skolor. Nu jobbar Robert Thornberg tillsammans med en doktorand och andra forskare för att göra en liknande jämförelse mellan lärare i olika klasser i Sverige.

– Även i vårt datamaterial kan vi se att förekomsten av mobbning är lägre klasser där elever skattar att deras lärare är varma, stöttande, lyhörda mot dem och samtidigt bra på att skapa ordning och studiero i klassrummet. Och det är intressant och spännande, för det ger riktlinjer för hur man kan jobba förebyggande och samtidigt främjande.


Robert Thornberg sitter på ett staket utomhus på universitetsområdet. Foto Annica Hesser

Fakta om Robert Thornberg

Ålder: 53
Titel: Professor i pedagogik vid Linköpings universitet.
Bor: I hus i bostadsområdet Malmslätt utanför Linköping med två barn och hustru.
Uppmärksammad för: Sin fleråriga forskning om mobbning och kräkningar i skolan. 
Bakgrund: Uppfödd i Uddevalla, studerade till förskollärare i Karlstad universitet som då var en högskola, och senare till beteendevetare med en magisterexamen i pedagogik vid Linköpings universitet. 
Saknar: Havet från barndomsorten nu på sommaren.
På fritiden: Hjälpts vi bland annat åt med logistiken att skjutsa barn till träningar, annars gillar jag att vara med familjen, se på film, gärna på bio, och skriva.
Som liten: Älskade jag att teckna och under låg- och mellanstadiet trodde jag att jag antingen skulle bli konstnär eller rymdforskare som stor. Fysik var mitt favoritämne under högstadiet. Rymden och atomer fortsatte att fascinera mig. 
Första publikationen: Är kanske kanske lite otippad - det är en skämtserie på två och en halvsida i ett nummer av den svenska serietidningen Lilla Fridolf från 1983.

Robert Thornberg om sina andra projekt Visa/dölj innehåll

Robert Thornberg sitter vid sitt skrivbord.
Robert Thornberg började jobba på LiU år 2001. Annica Hesser
Robert Thornberg står och håller i en bok i arbetsrummet.
Han har redan gett ut en bok och hoppas kunna slutföra sin andra idé. Annica Hesser
Robert Thornberg har prisats för sina insatser som forskare inom mobbningsfältet. Annica Hesser

Tre saker få vet om mig:

– Som barn var jag en stor serietidningsfantast, och framför allt av alla superhjältetidningar som Spiderman, Batman och Superman. På den tiden hette de förstås Spindelmannen, Läderlappen och Stålmannen här i Sverige.
– Jag var synthare under första halvan av 80-talet och gör nu även lite egen elektronisk musik med en digital studio på datorn, för nyfikna kan man lyssna på ”Wayne’s Destiny” (namnet är en lekfull blinkning till min egen barndom: Batmans riktiga namn är ju Bruce Wayne) på Spotify.
– Jag gillar också att skriva annat än vetenskapliga artiklar och har tidigare gett ut ungdomsromanen ”Svarta Skuggor” på bokförlaget Rabén & Sjögren.
Ungdomsboken "Svarta skuggor" gavs ut 2002

Relaterat innehåll Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll