06 november 2020

Hur ska man på bästa sätt hantera de konflikter som kan uppstå i tilldelningen av järnvägskapacitet efter att marknaden avreglerats? Detta söker Abderrahman Ait Ali svar på i sin doktorsavhandling Methods for Capacity Allocation in Deregulated Railway Markets.

Abderrahman Ait Ali på en järnvägsstation
I Sverige och många andra länder har järnvägen länge varit ett monopol som opererat under statligt ägda företag både vad gäller person- och godstrafik. I slutet av 1900-talet stötte man på allt större utmaningar grundade i effektivitets- och kostnadsproblem vilket ledde till att järnvägsmonopolen delades upp så att hantering av infrastrukturen separerades från den operativa tågservicen. Denna uppdelning öppnade upp järnvägen som en ny marknad som kunde konkurrensutsättas, ett förfarande känt som avreglering.

Genom att avreglera järnvägen siktar regeringar på minskade offentliga utgifter, högre servicekvalitet och effektivare järnvägssystem. Om detta ska lyckas så måste det fortfarande finnas medel för staten att kunna ingripa. Ett viktigt element i det sammanhanget är tilldelning av järnvägskapacitet.

–Tidigare var kapacitetstilldelningen hållen inom staten genom monopolet, men nu måste den ersättas med en mer transparent tilldelning av den tillgängliga kapaciteten till de olika företagen på marknaden. Företag som i många fall också konkurrerar med varandra. Detta måste göras utan att tumma på effektiviteten och det är den här uppgiften jag har försökt att adressera i min avhandling, säger Abderrahman Ait Ali (eller Abdou, som han kallas).

Abdou är doktorand i infrainformatik vid avdelningen för Kommunikations- och transportsystem (KTS), Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN). Han är också forskningsassistent på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Hans disputation hålls online måndagen den 16:e november klockan 13:15.

Mer information

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Studentantalet fortsätter öka – särskilt inom AI och IT-säkerhet

För femte året i rad ökar antalet studenter rejält på LiU. Sedan 2019 är ökningen nästan 40 procent. Fristående kurser är det som ökar mest och särskilt inom aktuella områden som AI och IT-säkerhet.

Vlatko Milic står med sin dator och tittar ut genom ett fönster.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Person håller en liten glänsande skiva med pincett.

Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har LiU-forskare visat i en ny studie.