06 november 2020

Hur ska man på bästa sätt hantera de konflikter som kan uppstå i tilldelningen av järnvägskapacitet efter att marknaden avreglerats? Detta söker Abderrahman Ait Ali svar på i sin doktorsavhandling Methods for Capacity Allocation in Deregulated Railway Markets.

Abderrahman Ait Ali på en järnvägsstation
I Sverige och många andra länder har järnvägen länge varit ett monopol som opererat under statligt ägda företag både vad gäller person- och godstrafik. I slutet av 1900-talet stötte man på allt större utmaningar grundade i effektivitets- och kostnadsproblem vilket ledde till att järnvägsmonopolen delades upp så att hantering av infrastrukturen separerades från den operativa tågservicen. Denna uppdelning öppnade upp järnvägen som en ny marknad som kunde konkurrensutsättas, ett förfarande känt som avreglering.

Genom att avreglera järnvägen siktar regeringar på minskade offentliga utgifter, högre servicekvalitet och effektivare järnvägssystem. Om detta ska lyckas så måste det fortfarande finnas medel för staten att kunna ingripa. Ett viktigt element i det sammanhanget är tilldelning av järnvägskapacitet.

–Tidigare var kapacitetstilldelningen hållen inom staten genom monopolet, men nu måste den ersättas med en mer transparent tilldelning av den tillgängliga kapaciteten till de olika företagen på marknaden. Företag som i många fall också konkurrerar med varandra. Detta måste göras utan att tumma på effektiviteten och det är den här uppgiften jag har försökt att adressera i min avhandling, säger Abderrahman Ait Ali (eller Abdou, som han kallas).

Abdou är doktorand i infrainformatik vid avdelningen för Kommunikations- och transportsystem (KTS), Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN). Han är också forskningsassistent på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Hans disputation hålls online måndagen den 16:e november klockan 13:15.

Mer information

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Porträtt (Gustaf Hendeby).

När forskning och försvar flyter samman

Spänt politiskt läge i världen, krig i Europa och ett vardagsliv med allt fler hot mot vår säkerhet – vad gör då forskningen? Mer än vad du kanske tror och det kommer att bli mer. Försvarsforskningen är mer aktiv än någonsin.

Män som besöker LiU.

De första M-teknologerna vet hur M:et kom på plats

De var några av de första studenterna på M-linjen vid Linköpings tekniska högskola, LiTH. Nu ordnar de ett jubileum för maskinteknologerna under åren 1969−1975. Och de får hjälp av dagens M-studenter.

Pristagaren: "Genetik är lite som Vilda västern"

Colm Nestor har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.