06 november 2020

Hur ska man på bästa sätt hantera de konflikter som kan uppstå i tilldelningen av järnvägskapacitet efter att marknaden avreglerats? Detta söker Abderrahman Ait Ali svar på i sin doktorsavhandling Methods for Capacity Allocation in Deregulated Railway Markets.

Abderrahman Ait Ali på en järnvägsstation
I Sverige och många andra länder har järnvägen länge varit ett monopol som opererat under statligt ägda företag både vad gäller person- och godstrafik. I slutet av 1900-talet stötte man på allt större utmaningar grundade i effektivitets- och kostnadsproblem vilket ledde till att järnvägsmonopolen delades upp så att hantering av infrastrukturen separerades från den operativa tågservicen. Denna uppdelning öppnade upp järnvägen som en ny marknad som kunde konkurrensutsättas, ett förfarande känt som avreglering.

Genom att avreglera järnvägen siktar regeringar på minskade offentliga utgifter, högre servicekvalitet och effektivare järnvägssystem. Om detta ska lyckas så måste det fortfarande finnas medel för staten att kunna ingripa. Ett viktigt element i det sammanhanget är tilldelning av järnvägskapacitet.

–Tidigare var kapacitetstilldelningen hållen inom staten genom monopolet, men nu måste den ersättas med en mer transparent tilldelning av den tillgängliga kapaciteten till de olika företagen på marknaden. Företag som i många fall också konkurrerar med varandra. Detta måste göras utan att tumma på effektiviteten och det är den här uppgiften jag har försökt att adressera i min avhandling, säger Abderrahman Ait Ali (eller Abdou, som han kallas).

Abdou är doktorand i infrainformatik vid avdelningen för Kommunikations- och transportsystem (KTS), Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN). Han är också forskningsassistent på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Hans disputation hålls online måndagen den 16:e november klockan 13:15.

Mer information

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.