06 november 2020

Hur ska man på bästa sätt hantera de konflikter som kan uppstå i tilldelningen av järnvägskapacitet efter att marknaden avreglerats? Detta söker Abderrahman Ait Ali svar på i sin doktorsavhandling Methods for Capacity Allocation in Deregulated Railway Markets.

Abderrahman Ait Ali på en järnvägsstation
I Sverige och många andra länder har järnvägen länge varit ett monopol som opererat under statligt ägda företag både vad gäller person- och godstrafik. I slutet av 1900-talet stötte man på allt större utmaningar grundade i effektivitets- och kostnadsproblem vilket ledde till att järnvägsmonopolen delades upp så att hantering av infrastrukturen separerades från den operativa tågservicen. Denna uppdelning öppnade upp järnvägen som en ny marknad som kunde konkurrensutsättas, ett förfarande känt som avreglering.

Genom att avreglera järnvägen siktar regeringar på minskade offentliga utgifter, högre servicekvalitet och effektivare järnvägssystem. Om detta ska lyckas så måste det fortfarande finnas medel för staten att kunna ingripa. Ett viktigt element i det sammanhanget är tilldelning av järnvägskapacitet.

–Tidigare var kapacitetstilldelningen hållen inom staten genom monopolet, men nu måste den ersättas med en mer transparent tilldelning av den tillgängliga kapaciteten till de olika företagen på marknaden. Företag som i många fall också konkurrerar med varandra. Detta måste göras utan att tumma på effektiviteten och det är den här uppgiften jag har försökt att adressera i min avhandling, säger Abderrahman Ait Ali (eller Abdou, som han kallas).

Abdou är doktorand i infrainformatik vid avdelningen för Kommunikations- och transportsystem (KTS), Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN). Han är också forskningsassistent på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Hans disputation hålls online måndagen den 16:e november klockan 13:15.

Mer information

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Per Persson framför Ångströmhuset.

Nationell infrastruktur för forskning säkrar finansiering

Den nationella forskningsinfrastrukturen för avancerad elektronmikroskopi, ARTEMI, säkrar finansiering från VR i ytterligare två år. Infrastrukturen är avgörande för avancerad forskning inom bland annat materialvetenskap, oorganisk kemi och fysik.

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.