27 september 2021

”Orättvist!” Det hör man ofta förlorare av en tävling säga. Men vinnaren klagar sällan. Forskning vid Linköpings universitet har visat att deltagare i konkurrensutsatta situationer, exempelvis en anställningsprocess, accepterar resultaten bättre om de fått information om att processen varit rättvis. De blir också mindre själviska.

Person räknar pengar
Forskarna mätte egoistiskt beteende genom att se hur mycket av en summa pengar som vinnarna respektive förlorarna ville dela med sig av. Fotograf: PATCHARIN SAENLAKON

Psykologisk forskning visar att vi människor anser att våra framgångar beror på oss själva, medan misslyckanden beror på yttre omständigheter, som till exempel orättvisa processer. Tidigare studier har även visat att egoistiskt och omoraliskt beteende ökar när processer varit orättvisa. Studien från Linköpings universitet visar att samma tendenser kan förekomma i konkurrensprocesser där ingen av deltagarna haft någon för- eller nackdel.

– När vi misslyckas överskattar vi hur orättvis situationen varit. Det ökar risken att vi blir mer egoistiska och omoraliska. Exempelvis kan det leda till att anställda börjar prata illa om kollegor på arbetsplatsen i en anställningsprocess, säger Kajsa Hansson, doktorand i nationalekonomi vid Linköpings universitet, institutionen för industriell och ekonomisk utveckling (IEI) samt JEDI Lab. Foto Thor Balkhed

Forskarna vid Linköpings universitet ville undersöka om ett själviskt beteende kan förändras med hjälp av information om att en process, eller konkurrenssituation, faktiskt gått rätt och riktigt till. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Economic Behavior and Organization.

Forskarna rekryterade 444 deltagare till studien som fick tävla mot varandra genom att lösa matematiska uppgifter av olika svårighetsgrad. Efter att tävlingen var avslutad fick deltagarna veta om de vunnit eller förlorat mot den andra deltagaren. Sedan fick både vinnare och förlorare avgöra hur mycket av vinnarens prissumma som de själva tyckte de var värda. Genom att se hur mycket av pengarna som vinnarna ville ge till förlorarna respektive hur mycket pengar förlorarna ville ta av vinnarna, mätte forskarna altruistiskt respektive egoistiskt beteende. De undersökte också om information om att tävlingen gått korrekt till påverkade hur vinnare och förlorare fördelade pengar till varandra.

Resultatet visade att förlorarna tog mindre av vinnarnas prissumma om de fick information om att tävlingen genomförts på lika villkor. Informationen gjorde dem alltså mindre själviska. Utan information däremot överskattade förlorarna hur orättvis tävlingen var. Vinnarnas beteende påverkades dock inte alls av att de fått information om att tävlingen varit rättvis.

– Vi ser att osäkerhet kring rättvisan i en konkurrenssituation gör att man blir mer egoistisk. Men information och transparens kan dämpa detta. För att skapa ett mer etiskt och rättvist samhälle är det alltså inte bara viktigt att skapa och implementera rättvisa processer – att informera om detta kan vara minst lika viktigt, säger Kajsa Hansson.

Utöver Kajsa Hansson så har två forskare från Linköpings universitet, Emil Persson och Gustav Tinghög, samt Shai Davidai från Columbia Business School bidragit till studien.

Artikel:
Losing sense of Fairness: How information about a level playing field reduces selfish behavior. Kajsa Hansson, Emil Persson, Shai Davidai, Gustav Tinghög. Journal of Economic Behavior and Organization. Publicerad online 9 augusti 2021.
https://doi.org/10.1016/j.jebo.2021.07.014


Kontakt och forskargrupp

Relaterat innehåll

Kinga Barrafrem.

Ny forskning om hur sociala medier påverkar din privatekonomi

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.

Porträttbild av professor Gustav Tinghög.

Känslorna besegrar oftast förnuftet vid prioriteringar i vården

Känslorna tenderar att ta överhanden vid beslut i sjukvården. Det visar en studie vid Linköpings universitet. Det kan förklara varför det är så trögt att få till ett effektivt resursutnyttjande inom vården, menar forskarna.

Schackpjäs och spegel.

Moraliska illusioner kan ändra vårt beteende

Som optiska illusioner kan lura ögat till en förvrängd bild av verkligheten, kan moraliska illusioner lura vårt beslutsfattande att bli mer själviskt. Men resultaten visar också att vid demokratiska beslut är vi mer benägna att rösta altruistiskt.

Senaste nytt från LiU

Kvinna står och tittar ut över havet.

Marietta Radomska har ett livligt intresse för döden

Marietta Radomska överraskar. Hon forskar kring död och sorg men är själv livlig och full av passion för det hon sysslar med. Just nu driver hon ett projekt som handlar om ekologisk sorg. Någonstans finns en förhoppning om att förändra världen.

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.

Gymnasieelev i laboratorium.

Styrkeprovet i LiU-labbet: Knopen mot splitsen!

Vilket håller bäst under seglingen? En knop, eller en splits? Max Zetterström som går Seglargymnasiet i Motala fick chansen att ta reda på det i sitt gymnasiearbete – i LiU:s testlabb.