24 februari 2021

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

Sjuksköterska hjälper äldre man
I yrken som sjuksköterska, barnskötare, förskollärare och lokalvårdare var det svårt för män att få komma till intervju. Fotograf: PeopleImages

– Vi ser att det finns hinder för män att ta sig in på vissa delar av arbetsmarknaden. I ansökningsprocessen ser vi ingen diskriminering mot kvinnor som vill in i mansdominerade yrken. Men vi finner avsevärd diskriminering mot män i kvinnodominerade yrken, säger Mark Granberg, doktorand i nationalekonomi vid Linköpings universitet. Han har utfört studien tillsammans med Ali Ahmed vid Linköpings universitet samt Shantanu Khanna vid University of California, Irvine.

Forskarna skickade ut cirka 3 200 fiktiva ansökningar till arbetsgivare runt om i Sverige. För varje ansökan noterade forskarna sedan om de fiktiva sökande fick något svar och i så fall vilket.

De kvinnodominerade yrken där diskrimineringen mot män i ansökningsprocessen observerades var bland annat sjuksköterska, barnskötare och förskollärare. Svårast var det för män att bli kallade till en intervju som lokalvårdare. Men i mansdominerade yrken som exempelvis fordonsmekaniker, lastbilschaufför, IT-utvecklare och lagerarbetare såg forskarna ingen diskriminering mot kvinnor.


Att mäns ansökningar – inte kvinnors – sållas bort i ansökningsprocessen är intressant. Vi vet ju sedan tidigare att kvinnor missgynnas på arbetsmarknaden vad gäller lön och befordran. Följdfrågan blir då, vad händer på vägen? 
Mark Granberg, doktorand

Även tidigare forskning har visat att könsdiskriminering vid det första steget i ansökningsprocessen oftare drabbar män som vill in i kvinnodominerade yrken. Mark Granbergs och hans kollegors experimentella studie är dock bredare och inkluderar fler yrkeskategorier. De kombinerar data från tre tidigare korrespondenstester för att studera könsdiskriminering vid anställning i Sverige. Korrespondenstest är en vanlig metod när man undersöker diskriminering och innebär att testpersoner inte visar sig för arbetsgivaren utan skickar skriftliga ansökningar. Korrespondenstester kan dock endast fånga förekomsten av diskriminering i det allra första steget i ansökningsprocessen.

– Att mäns ansökningar – inte kvinnors – sållas bort i ansökningsprocessen är intressant. Vi vet ju sedan tidigare att kvinnor missgynnas på arbetsmarknaden vad gäller lön och befordran. Följdfrågan blir då, vad händer på vägen? Det vore intressant att titta på, men det är inget vår studie kan klargöra, säger Mark Granberg.
Studien har finansierats av Vetenskapsrådet.

Kontakt

Liknande nyheter

Fyra personer i fåtöljer på scen.

AI kan boosta bättre ekonomiska beslut

Har du ingen större finansiell kunskap – eller är ekonomiska frågor något du gärna blundar för? Då finns det stora möjligheter att AI kan vara till hjälp, menar LiU-forskaren Kinga Barrafrem.

Kinga Barrafrem.

Ny forskning om hur sociala medier påverkar din privatekonomi

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.

Porträttbild av professor Gustav Tinghög.

Känslorna besegrar oftast förnuftet vid prioriteringar i vården

Känslorna tenderar att ta överhanden vid beslut i sjukvården. Det visar en studie vid Linköpings universitet. Det kan förklara varför det är så trögt att få till ett effektivt resursutnyttjande inom vården, menar forskarna.

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tätt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth Hägg står utanför ingång 23 på Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.