Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

24 februari 2021

Therese Ekstrand Amaya

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

Sjuksköterska hjälper äldre man — I yrken som sjuksköterska, barnskötare, förskollärare och lokalvårdare var det svårt för män att få komma till intervju. Fotograf: PeopleImages

– Vi ser att det finns hinder för män att ta sig in på vissa delar av arbetsmarknaden. I ansökningsprocessen ser vi ingen diskriminering mot kvinnor som vill in i mansdominerade yrken. Men vi finner avsevärd diskriminering mot män i kvinnodominerade yrken, säger Mark Granberg, doktorand i nationalekonomi vid Linköpings universitet. Han har utfört studien tillsammans med Ali Ahmed vid Linköpings universitet samt Shantanu Khanna vid University of California, Irvine.

Forskarna skickade ut cirka 3 200 fiktiva ansökningar till arbetsgivare runt om i Sverige. För varje ansökan noterade forskarna sedan om de fiktiva sökande fick något svar och i så fall vilket.

De kvinnodominerade yrken där diskrimineringen mot män i ansökningsprocessen observerades var bland annat sjuksköterska, barnskötare och förskollärare. Svårast var det för män att bli kallade till en intervju som lokalvårdare. Men i mansdominerade yrken som exempelvis fordonsmekaniker, lastbilschaufför, IT-utvecklare och lagerarbetare såg forskarna ingen diskriminering mot kvinnor.

Att mäns ansökningar – inte kvinnors – sållas bort i ansökningsprocessen är intressant. Vi vet ju sedan tidigare att kvinnor missgynnas på arbetsmarknaden vad gäller lön och befordran. Följdfrågan blir då, vad händer på vägen? 

Även tidigare forskning har visat att könsdiskriminering vid det första steget i ansökningsprocessen oftare drabbar män som vill in i kvinnodominerade yrken. Mark Granbergs och hans kollegors experimentella studie är dock bredare och inkluderar fler yrkeskategorier. De kombinerar data från tre tidigare korrespondenstester för att studera könsdiskriminering vid anställning i Sverige. Korrespondenstest är en vanlig metod när man undersöker diskriminering och innebär att testpersoner inte visar sig för arbetsgivaren utan skickar skriftliga ansökningar. Korrespondenstester kan dock endast fånga förekomsten av diskriminering i det allra första steget i ansökningsprocessen.

– Att mäns ansökningar – inte kvinnors – sållas bort i ansökningsprocessen är intressant. Vi vet ju sedan tidigare att kvinnor missgynnas på arbetsmarknaden vad gäller lön och befordran. Följdfrågan blir då, vad händer på vägen? Det vore intressant att titta på, men det är inget vår studie kan klargöra, säger Mark Granberg.
Studien har finansierats av Vetenskapsrådet.

Kontakt

Liknande nyheter

AI kan boosta bättre ekonomiska beslut

Har du ingen större finansiell kunskap – eller är ekonomiska frågor något du gärna blundar för? Då finns det stora möjligheter att AI kan vara till hjälp, menar LiU-forskaren Kinga Barrafrem.

Ny forskning om hur sociala medier påverkar din privatekonomi

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.

Porträttbild av professor Gustav Tinghög.

Känslorna besegrar oftast förnuftet vid prioriteringar i vården

Känslorna tenderar att ta överhanden vid beslut i sjukvården. Det visar en studie vid Linköpings universitet. Det kan förklara varför det är så trögt att få till ett effektivt resursutnyttjande inom vården, menar forskarna.

Senaste nytt från LiU

Samling av bilder på uppskjutning av raket, och man i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.