13 december 2022

Vad gör klädkoncernen H&M för att utveckla logistiken mellan tillverkare, lager och butik? Och hur gör företaget det? De frågorna står i centrum för en ny rapport där LiU-forskare definierar H&M:s arbetssätt som ”experimentell
logistikutveckling”.

Lagerbyggnad.
En av H&M:s många distributionscentraler runt om i världen. Fotograf: georgeclerk

Omvandling

Erik Sandberg.Erik Sandberg. Foto Teiksma Buseva

Snabb teknikutveckling, nya regler om hållbarhet och allt större e-handel gör att detaljhandeln förändras i snabb takt. Framväxten av så kallade omnikanaler, där fysiska butiker och försäljning över internet samverkar, ställer också nya krav på företagen.

Utvecklingen, som även innebär förändrat kundbeteende och nya affärsmodeller, betyder i sin tur tuffa utmaningar för företagens logistiksystem och logistikutveckling. Inte bara kostnader, tid och leverans måste beaktas – traditionella faktorer för väl fungerande logistik - utan även kundkrav, sortiment samt olika produktions- och försäljningsaspekter.

Hög takt

I rapporten Dynamiska förmågor i handelns logistiksystem – för ökad grad av innovation och flexibilitet undersöker LiU-forskarna Erik Sandberg och Mats Abrahamsson, båda professorer i logistik, hur ett av världens största modeföretag, svenska H&M, arbetar med logistikutveckling. Författarna har på nära håll följt företagets arbete i tre stora utvecklingsprojekt för logistik och supply chain-frågor.

– H&M kontaktade oss för att få ett akademiskt perspektiv och var förvånansvärt öppet under hela projektet. Företaget står inför stora utmaningar, men håller en hög förändringstakt och är väldigt framåt när det gäller logistikutveckling, säger Erik Sandberg.

Till grund för studien ligger en teori om så kallade dynamiska förmågor, vilka kan sägas karaktärisera innovativa och flexibla verksamheter. Dessa tre förmågor beskrivs generellt som ”sensing”, ”seizing” och ”reconfiguring”. Det innebär att både kunna identifiera möjligheter och hot, att tillvarata eller motverka dessa samt förmågan till långsiktig utveckling.

– I den här studien har vi fått stor utväxling av teorin, som bidragit till praktisk nytta, säger Erik Sandberg.

Tre faktorer

Frågan hur H&M använder dessa tre dynamiska förmågor besvaras i rapporten med det nya begreppet ”experimentell logistikutveckling”. Det är motsatsen till traditionell logistikutveckling som ofta kännetecknades av skrivbordsanalyser, storskaligt genomförande och långa utvärderingsperioder. I stället används nu ofta uttrycket ”test and learn”.

I H&M:s fall karaktäriseras arbetssättet av tre faktorer:

Snabba tester och experiment (multipla, överlappande och parallella experiment, sammanlänkning av digitalisering och automation, kundorientering, internt entreprenörskap)

Tvärfunktionalitet (systemsyn, breda samarbeten, kombination av logistik-, produktions- och marknadsaspekter)

Systematisk styrning (informationsdelning, systematisk utvärdering, tydlig struktur för experiment, tester, projekt)

Fortsatt samarbete

Studien visar också tydligt att det inte ens för en multinationell storkoncern som H&M räcker att utveckla företagets egna interna resurser. I stället krävs företagsöverskrivande samordning och koordination där samarbetspartner och underleverantörer deltar i arbetet och konkurrenskraften för hela försörjningskedjan hamnar i fokus.

Efter den här rapporten fortsätter samarbetet mellan LiU och H&M. I ett nytt projekt ska LiU-forskarna granska logistiken i företagets cirkulära flöden – vad händer egentligen när kunder skänkt gamla kläder för återvinning eller återförsäljning?

 

Kontakt

Läs mer om forskningsområdet

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.