13 december 2022

Vad gör klädkoncernen H&M för att utveckla logistiken mellan tillverkare, lager och butik? Och hur gör företaget det? De frågorna står i centrum för en ny rapport där LiU-forskare definierar H&M:s arbetssätt som ”experimentell
logistikutveckling”.

Lagerbyggnad.
En av H&M:s många distributionscentraler runt om i världen. georgeclerk

Omvandling

Erik Sandberg.Erik Sandberg. Foto Teiksma Buseva

Snabb teknikutveckling, nya regler om hållbarhet och allt större e-handel gör att detaljhandeln förändras i snabb takt. Framväxten av så kallade omnikanaler, där fysiska butiker och försäljning över internet samverkar, ställer också nya krav på företagen.

Utvecklingen, som även innebär förändrat kundbeteende och nya affärsmodeller, betyder i sin tur tuffa utmaningar för företagens logistiksystem och logistikutveckling. Inte bara kostnader, tid och leverans måste beaktas – traditionella faktorer för väl fungerande logistik - utan även kundkrav, sortiment samt olika produktions- och försäljningsaspekter.

Hög takt

I rapporten Dynamiska förmågor i handelns logistiksystem – för ökad grad av innovation och flexibilitet undersöker LiU-forskarna Erik Sandberg och Mats Abrahamsson, båda professorer i logistik, hur ett av världens största modeföretag, svenska H&M, arbetar med logistikutveckling. Författarna har på nära håll följt företagets arbete i tre stora utvecklingsprojekt för logistik och supply chain-frågor.

– H&M kontaktade oss för att få ett akademiskt perspektiv och var förvånansvärt öppet under hela projektet. Företaget står inför stora utmaningar, men håller en hög förändringstakt och är väldigt framåt när det gäller logistikutveckling, säger Erik Sandberg.

Till grund för studien ligger en teori om så kallade dynamiska förmågor, vilka kan sägas karaktärisera innovativa och flexibla verksamheter. Dessa tre förmågor beskrivs generellt som ”sensing”, ”seizing” och ”reconfiguring”. Det innebär att både kunna identifiera möjligheter och hot, att tillvarata eller motverka dessa samt förmågan till långsiktig utveckling.

– I den här studien har vi fått stor utväxling av teorin, som bidragit till praktisk nytta, säger Erik Sandberg.

Tre faktorer

Frågan hur H&M använder dessa tre dynamiska förmågor besvaras i rapporten med det nya begreppet ”experimentell logistikutveckling”. Det är motsatsen till traditionell logistikutveckling som ofta kännetecknades av skrivbordsanalyser, storskaligt genomförande och långa utvärderingsperioder. I stället används nu ofta uttrycket ”test and learn”.

I H&M:s fall karaktäriseras arbetssättet av tre faktorer:

Snabba tester och experiment (multipla, överlappande och parallella experiment, sammanlänkning av digitalisering och automation, kundorientering, internt entreprenörskap)

Tvärfunktionalitet (systemsyn, breda samarbeten, kombination av logistik-, produktions- och marknadsaspekter)

Systematisk styrning (informationsdelning, systematisk utvärdering, tydlig struktur för experiment, tester, projekt)

Fortsatt samarbete

Studien visar också tydligt att det inte ens för en multinationell storkoncern som H&M räcker att utveckla företagets egna interna resurser. I stället krävs företagsöverskrivande samordning och koordination där samarbetspartner och underleverantörer deltar i arbetet och konkurrenskraften för hela försörjningskedjan hamnar i fokus.

Efter den här rapporten fortsätter samarbetet mellan LiU och H&M. I ett nytt projekt ska LiU-forskarna granska logistiken i företagets cirkulära flöden – vad händer egentligen när kunder skänkt gamla kläder för återvinning eller återförsäljning?

 

Kontakt

Läs mer om forskningsområdet

Senaste nytt från LiU

Närbild på små bitar av lever i en petriskål.

Levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse hur bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig. Upptäckten kan bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga spridning till andra organ.

Kvinna i trappa.

Den otekniska flickan är en myt

Flickor i årskurs 3 är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare har de tappat allt. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet undersöker Ulrika Sultan orsakerna.

Kvinna står på väg med korsade armar.

Hon vill få robotar att uppföra sig bättre

Forskaren Hannah Pelikan tror att vi kommer att få se ökade konflikter mellan människor och robotar i framtiden. I sin forskning filmar hon vardagliga möten mellan människa och maskin för att se vad som händer.