08 mars 2024

Att börja forska var inte ett självklart val för postdoktor Carl-Johan Sommar. Det började med att han skickade in en ansökan för ett undervisningsjobb på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) som sedan blev inkörsporten till forskningsvärlden.

Doktorand Carl-Johan Sommar.
Foto: Ebba Nordqvist
Trots att han tog den långa vägen nådde han till slut fram till forskningen, något som
​Carl-Johan Sommar uttrycker som en periodvis frustrerande tid men otroligt lärorik och rolig resa!

Ena foten i undervisning och andra i nytt projekt

I dagsläget befinner sig Carl-Johan i ett projekt som handlar om klimatdeklarationer av byggnader. Han studerar hur nya, mjukare, typer av politiska styrmedel efterföljs och uppfattas. Syftet är att undersöka vad det här styrmedlet får för utfall och om de som berörs uppfattar det som legitimt och att det faktiskt använts.

- Just nu befinner vi oss i fasen insamling av material. Förhoppningen är att kunna skriva en vetenskaplig artikel om ämnet till sommaren, berättar Carl-Johan Sommar.

Utöver forskningen så undervisar han och är kursansvarig i grundkursen för förvaltning, där han har varit sedan 2017. Även sommarskolan SeGRID har han ett stort engagemang i. Där undervisar han högre tjänstemän bland annat från västra Balkan och i östeuropeiska länder som Ukraina, Georgien och Moldavien.

Jag älskar att undervisa, just att levandegöra kunskapen och förmedla den. Det var faktiskt en av huvudorsakerna till att jag började doktorera.

Lömska problem

Hans avhandling handlar om hur offentliga aktörer hanterar olika svåra och komplexa, lömska, problem. Här är digitalisering och hållbarhet illustrationer av processer som ökar komplexiteten inom offentlig sektor. Med andra ord behöver offentligheten i allt högre utsträckning förhålla sig till problem som man inte riktigt kan lösa, utan snarare bara hantera och förhålla sig till.

- De här problemen blir allt vanligare, eftersom samhället blir alltmer komplicerat. Förr kunde staten peka med hela handen och säga ”nu ska vi åt det hållet”, något som inte funkar idag. Mängden aktörer gör att problemen blir så otroligt komplexa.

En bred palett av kunskap

- Att forska var inte ett självklart val, jag blev först tillfrågad och sa nej. Sen blev jag ju forskare, så jag har ju uppenbarligen dålig karaktär. Men jag tänkte någonstans att ibland måste man bara köra, säger Carl-Johan med glimten i ögat.

Carl-Johans forskning har dels handlat om att rigga eller designa hållbar hälso- och sjukvårdssystem. Hans forskningspalett är bred och han har arbetat i en rad olika projekt. Bland annat har han forskat om digitalt arbetsliv – Där de har studerat hur sociala medier inverkar arbetssituationen för skolpersonal, men även ett projekt som fokuserat på matförsörjning under pandemin – och tillgången på mat hos olika utsatta grupper i Stockholm, London, Seol, Sidney och Singapore. Han har även tittat närmare på den svenska styrningen av COVID-19 pandemin.

När det kommer till utmaningar inom rollen som postdoktor, så uttrycker Carl-Johan att vad de gör är svårt. Just att få en inriktning, stringens och struktur i det som ska förmedlas i både forskning och i praktik. I sin forskning så ser han inte någon specifik målgrupp kopplad till hans arbete utan trivs bra med att nå en bredare publik, där mötet mellan olika discipliner gör det hela väldigt spännande.

Erfarenheter och mål inom forskningen

Var ser du dig själv och din forskning om fem år?
- Om fem år är jag docent. Jag tror mycket på att bara fortsätta vara nyfiken och sen får man se vad man väljer att fördjupa sig inom. Den övergripande diskussionen som jag är inne i just nu är väldigt rolig, där det fina med den är att den är så pass bred. Det finns mängder med nyanser som man kan förkovra sig i, något som är lite av den stora förtjänsten i statsvetenskap.

Under dina verksamma år inom forskningen vad har du tagit med dig?
- Att man ingenting vet och att aldrig ge upp. För ofta sitter man där och rycker sig i håret och inte får ihop det, men det är bara att nöta – skam den som ger sig! Avhandlingen är ju en tröskel och uppenbarligen en inkörsport till större grejer, får man chansen så är det bara att köra.

Vad är viktigt att tänka på om man vill börja forska?
- Vara öppen, nyfiken, ha tålamod och vara snäll mot sig själv. Ljuset i tunneln är inte ett tåg, någonstans inser man att den bästa avhandlingen är en färdig avhandling. Precis som med allt annat så kan den alltid bli bättre, men i slutändan är varje avhandling en avvägning.

Doktorand Carl-Johan Sommar
Foto: Ebba Nordqvist

Forskarutbildning vid Linköpings universitet

Senaste nytt från LiU

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.

Kvinna i bygghjälm.

Hennes uppdrag är svårt – men kul och fullt möjligt

Vi är mitt uppe i en tuff omställningen som ska rädda vår miljö och leda till en mer hållbar utveckling. Då behövs innovationskraft och kunskap, menar Marie Trogstam, LiU-alumnen som nu är chef för hållbarhet och infrastruktur hos Svenskt Näringsliv.