– Det finns än så länge ingen effektiv terapi mot neurodegenerativa sjukdomar. I samband med att människor lever längre, kommer sjukdomar som dessa att innebära en ökad belastning på samhället och ett ökat mänskligt lidande, säger Magnus Bergren.
Magnus Berggren är professor och chef på Laboratoriet för Organisk Elektronik (LOE) vid Linköpings universitet. Här bedrivs världsunik forskning för att utveckla en helt ny typ av mediciner för behandling av nervsystemets sjukdomar. Dessa mediciner kombinerar klassisk biokemisk läkemedelsfunktion och elektroniska funktioner, och kallas därför elektroniska mediciner.
– Idag används framför allt olika bromsmediciner för att hämma utvecklingen av en neurodegenerativ sjukdom och vissa av symptomen kan lindras med hjälp av elektroder. Det senare innebär att elektroniska system placeras direkt inne i nervsystemet genom en kirurgisk men samtidigt riskfylld process. Dessa behandlingar tappar normalt sett effekten efter en tid. Vi hoppas kunna hitta en ny typ av medicin som fungerar under längre tid och som inte kräver kirurgi i nervsystemet, berättar Magnus Berggren.
Forskningslabbet i Norrköping har jobbat med att få in elektronik i system och på ytor där det tidigare inte varit möjligt. Tryckt elektronik på papper, elektroniska växter och en jonpump som ger kroppen smärtlindring i exakt rätt dos och på rätt ställe, är några exempel på framgångar som fått global spridning.
– Vi fick tidigt generösa donationer som långsiktigt bidragit till uppbyggnaden av vår forskning. Som ett resultat av forskningen har flera företag startat, många nationella och internationella samarbeten är i full gång för att utveckla tillämpningar. Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet har funnits i tjugo år och inkluderar idag över 130 personer.
Elektronik som organiserar sig själv
Idén om att göra elektronik självorganiserad inne i hjärnan har vuxit fram under de senaste fem åren.
– Det började med att vi lyckades göra elektronik självorganiserad inne i levande växter. Vi såg nu en unik möjlighet att påverka fysiologi och funktioner i växterna. Då tänkte vi att vi kan göra metoden relevant även för människor, fokus riktades omedelbart mot vårt eget nervsystem, förklarar Magnus Berggren.
Lösningen skulle innebära att få en spruta in i nervsystemet. Molekylerna som injiceras är programmerade att hitta rätt plats, montera sig själva och växa till elektronik i hjärnan, vilken i sin tur kan hämma sjukdomens utveckling och medföra en positiv effekt på motorik, minne mm. Till exempel skulle en patient med Parkinson kunna bli av med skakningar.
Gränssnittet mellan biologi och digital teknik
Forskningslabbet samarbetar med tre andra svenska universitet. Dessutom sker ett internationellt samarbete och tillsammans är man över 20 heltidsforskare som idag arbetar med olika delar av ämnet enligt en långsiktig forskningsplan.
– Förmodligen behöver man en kombination av kemisk och elektronisk funktioner för att behandla den är typen av sjukdomar. Jag ser en enorm kapacitet att behandla sjukdomar i gränssnittet mellan biologi och digital teknik. Och vi har kommit längst i världen inom området.
Om allt går väl kan lösningen bli verklighet om 10 år. Men det är en bit kvar, menar Magnus Berggren. Området väcker hela tiden nya frågeställningar och det gäller att gå försiktigt fram.
– Nästa milstolpe är att inom ett antal år genomföra kliniska studier på människor. För att nå dit krävs hängivna forskare, och minst lika hängivna givare. Men jag har goda skäl att tro att vi kommer att lyckas. Först i världen dessutom!
