27 november 2018

Magnus Berggren, professor i organisk elektronik, får drygt 28 miljoner kronor under sju år från Vetenskapsrådet för forskning inom elektroniska neuromediciner. Forskningen ska drivas i samarbete med forskare på Lunds universitet och Chalmers.

Porträttbild på Magnus Berggren.
Fotograf: Thor Balkhed
Sjukdomar som exempelvis Alzheimers sjukdom och ALS orsakas av degenerering av funktioner i hjärnan och i nervsystemet. Det innebär att biokemiska och elektriska signaler inte transporteras och förstärks som de ska. Dagens behandlingar eller reducering av symptom fokuserar helt på de biokemiska funktionerna.

I det tvärvetenskapliga projektet kring elektroniska neuromediciner ska forskarna nu komplettera dagens neurofarmakologi med elektriska funktioner. Forskningen ska visa hur elektronik kan integreras med nervsystemet på ett radikalt nytt sätt för att i framtiden kunna behandla en rad sjukdomar och syndrom.

Tvärvetenskapligt samarbete

Magnus Berggren får nu lite drygt 28,2 miljoner kronor under sju år, med start i år och fram till och med 2024, för forskning kring elektroniska neuromediciner, en forskning i gränslandet mellan elektronik, biokemi, molekylärbiologi och fysik. Magnus Berggren och hans kollegor vid Laboratoriet för organisk elektronik, Daniel Simon och Roger Gabrielsson, kommer att samarbeta med forskare vid Lund universitet, Roger Olsson, professor i kemisk biologi, och Martin Bech universitetslektor i medicinsk strålningsfysik, samt med Eva Olsson, professor i fysik vid Chalmers tekniska högskola.

Totalt nio ansökningar beviljades medel inom Vetenskapsrådets utlysning tvärvetenskapliga miljöer 2018 med sammanlagt drygt 220 miljoner kronor. Medlen fördelades i hård konkurrens med en beviljandegrad på sex procent.

Kontakt

Vetenskapsrådet 2018

Forskning vid LOE

Senaste nytt från LiU

Studentantalet fortsätter öka – särskilt inom AI och IT-säkerhet

För femte året i rad ökar antalet studenter rejält på LiU. Sedan 2019 är ökningen nästan 40 procent. Fristående kurser är det som ökar mest och särskilt inom aktuella områden som AI och IT-säkerhet.

Vlatko Milic står med sin dator och tittar ut genom ett fönster.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Person håller en liten glänsande skiva med pincett.

Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har LiU-forskare visat i en ny studie.