27 november 2018

Magnus Berggren, professor i organisk elektronik, får drygt 28 miljoner kronor under sju år från Vetenskapsrådet för forskning inom elektroniska neuromediciner. Forskningen ska drivas i samarbete med forskare på Lunds universitet och Chalmers.

Porträttbild på Magnus Berggren.
Fotograf: Thor Balkhed
Sjukdomar som exempelvis Alzheimers sjukdom och ALS orsakas av degenerering av funktioner i hjärnan och i nervsystemet. Det innebär att biokemiska och elektriska signaler inte transporteras och förstärks som de ska. Dagens behandlingar eller reducering av symptom fokuserar helt på de biokemiska funktionerna.

I det tvärvetenskapliga projektet kring elektroniska neuromediciner ska forskarna nu komplettera dagens neurofarmakologi med elektriska funktioner. Forskningen ska visa hur elektronik kan integreras med nervsystemet på ett radikalt nytt sätt för att i framtiden kunna behandla en rad sjukdomar och syndrom.

Tvärvetenskapligt samarbete

Magnus Berggren får nu lite drygt 28,2 miljoner kronor under sju år, med start i år och fram till och med 2024, för forskning kring elektroniska neuromediciner, en forskning i gränslandet mellan elektronik, biokemi, molekylärbiologi och fysik. Magnus Berggren och hans kollegor vid Laboratoriet för organisk elektronik, Daniel Simon och Roger Gabrielsson, kommer att samarbeta med forskare vid Lund universitet, Roger Olsson, professor i kemisk biologi, och Martin Bech universitetslektor i medicinsk strålningsfysik, samt med Eva Olsson, professor i fysik vid Chalmers tekniska högskola.

Totalt nio ansökningar beviljades medel inom Vetenskapsrådets utlysning tvärvetenskapliga miljöer 2018 med sammanlagt drygt 220 miljoner kronor. Medlen fördelades i hård konkurrens med en beviljandegrad på sex procent.

Kontakt

Vetenskapsrådet 2018

Forskning vid LOE

Senaste nytt från LiU

Män som besöker LiU.

De första M-teknologerna vet hur M:et kom på plats

De var några av de första studenterna på M-linjen vid Linköpings tekniska högskola, LiTH. Nu ordnar de ett jubileum för maskinteknologerna under åren 1969−1975. Och de får hjälp av dagens M-studenter.

Pristagaren: "Genetik är lite som Vilda västern"

Colm Nestor har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.

Claudia Tazreiter berättar om sitt arbete.

Den migrerande professorn

Som barn på 1970-talet emigrerade Claudia Tazreiter från Österrike till Australien tillsammans med sin familj. Sedan drygt tre år är hon tillbaka i Europa. Nu som professor vid LiU. Det är inte en slump att hennes område är migration.