02 september 2019

Stiftelsen för strategisk forskning finansierar sex forskningsprojekt i gränslandet mellan teknik och medicin med sammanlagt 200 miljoner kronor. Tre av de sex projekten drivs av LiU-forskare och i ett fjärde är LiU-forskare medsökande.

Medicinsk teknik Fotograf: Thor Balkhed
LiU-forskare får mer än 100 miljoner kronor under fem år för forskning i gränslandet mellan medicin och teknik.

Sex projekt har beviljats mellan 24 och 35 miljoner kronor under fem år inom Strategiska forskningsstiftelsens program Med-X. Programmet ska stärka forskning i gränsytan mellan medicin och teknikvetenskap och målet är att få fram nya lösningar för kliniska behov.

67 ansökningar har kommit in, tre av de beviljade projekten kommer att bedrivas vid Linköpings universitet, två vid Karolinska Institutet och ett vid Umeå universitet.

Karin WårdellKarin Wårdell, professor i medicinsk teknik, Institutionen för medicinsk teknik, får 35 miljoner kronor för projektet Multimodal guidning vid neurokirurgi. Målet är att kombinera tekniker, som fiberoptiska mätsystem, magnetkameror och avancerad bildbehandling, för att bättre kunna behandla neurokirurgiska sjukdomar, som hjärntumörer, skallskador och hjärnblödningar. Förutom att vara till nytta för behandlingen av neurokirurgiska sjukdomar ska projektet förhoppningsvis också ge ny kunskap om den mänskliga hjärnan.

Daniel AiliDaniel Aili, biträdande professor i molekylär fysik, Institutionen för fysik, kemi och biologi, får strax under 30 miljoner kronor för projektet HEALiX - avancerade sårvårdsmaterial för svårläkta sår. Experter inom klinisk sårvård, forskning och industri ska tillsammans utveckla sårvårdsmaterial, baserade på nanocellulosa, framställd av skogsråvara. Målet är att minimera behovet av omläggningar och reducera behandlingstiderna. Projektet ska även studera om man kan bygga in enkla indikatorer i förbanden som visar när såren behöver ses över.

Magnus BerggrenMagnus Berggren, professor i organisk elektronik, Institutionen för teknik och naturvetenskap, får strax under 35 miljoner kronor för projektet e-NeuroFarmakologi. Målet är att få fram elektroniska mediciner, där biokemiska preparat kombineras med elektronik. Störningar i de elektriska nervsignalerna kan orsaka förlamning, smärta och inflammation medan traditionella läkemedel oftast baseras på rent biokemiska principer. Projektet fokuserar på organisk elektronik som tillverkas direkt inne i nervsystemet. Syftet är att ”växa” elektronik inne i nervsystemet som efterliknar nervsystemets egen struktur och organisation.

Även i ett av de projekt som drivs vid Karolinska Institutet är LiU-forskare delaktiga. Projektet heter Mikroenhet för trådlös detektion av cellulär fluorescens och målet är att ta fram en liten enhet som kan transplanteras till diabetiker för att mäta insulinproducerande cellers funktion i realtid. Professor Atila Alvandpour, Institutionen för systemteknik, och hans forskargrupp står här för expertisen inom strömsnåla kretsar och elektronikkonstruktion.

De två övriga projekt som beviljades medel handlar om förfinade mätmetoder för ökad förståelse av neurologiska sjukdomar som Alzheimers samt en ny typ av vacciner för bakteriella infektioner.


Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

En trave med fyra böcker som ligger på ett vitt bord.

2025 – ett avstamp mot framtiden

Att fylla 50 år var stort med kungabesök och mycket uppmärksamhet men Linköpings universitet levererade också framgångar inom både utbildning och forskning. När LiU publicerar årsredovisningen för 2025 är det med positiva siffror och händelser.

En person i labbrock som håller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

En man som arbetar på en maskin i ett labb.

AI-boostad elektronisk näsa hittar äggstockscancer

Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Metoden är precis och enligt LiU-forskarna bakom studien skulle den på sikt kunna användas för att hitta många olika cancerformer.