11 maj 2023

Fem forskningsprojekt från Linköpings universitet finns med på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVA, 100-lista. Årets lista lyfter särskilt fram forskning inom klimatomställning, energiförsörjning, välfärdsteknologi, cybersäkerhet och krisberedskap. 

Campus Valla med A-huset i fokus.
Fem LiU-projekt finns med på IVA:s 100-lista 2023. Fotograf: Teiksma Buseva

På årets 100-lista lyfter IVA fram forskningsprojekt som handlar om att säkerställa att nya och kommande innovationer inte hotar utan möjliggör bättre hushållning och fördelning av jordens begränsade resurser. Det innebär ökad hållbarhet och cirkularitet, ökad jämlikhet, demokrati, säkerhet, hälsa och välbefinnande för hela mänskligheten. Totalt har 79 forskningsprojekt från landets olika lärosäten valts ut. Fem av projekten är från Linköpings universitet:

  • Designade nanopartiklar för effektiv vätgasframställning Efterfrågan på grön vätgas förväntas öka dramatiskt på grund av energiomställningen. Den effektivaste metoden i dag att generera vätgas kräver ohållbart stora mängder dyra ädelmetaller. Projektets lösning är att designa elektroderna i elektrolyscellerna på nanonivå så att ädelmetallatomerna placeras där de effektivt kan delta i processen. Ansvariga forskare: Ulf Helmersson, Sebastian Ekeroth, Rommel Viloan, Robert Boyd.
  • Produkter och tjänster för produkt-som-en-tjänst För att förverkliga de svenska målen med en stark cirkulär ekonomi, som bidrar till en bättre miljö och minskade klimatförändringar, behövs förbättrad implementering av affärsmodeller för produkt-som-en-tjänst. Projektet ska hjälpa tillverkare att bygga kapacitet för produktutveckling och uppskattning av servicekostnader inom den svenska industrin. Ansvariga forskare: Tomohiko Sakao, Johannes Matschewsky, Johan Vogt Duberg, Ou Tang, Annelie Carlson, Marianna Lena Kambanou, Erik Sundin, Mattias Lindahl.
  • Störningsfri stad Byggtransporterna inne i städerna kan minskas med över tio procent. Men då krävs bättre bygglogistik. I projektet samarbetar forskare med kommuner, Trafikverket, kollektivtrafiken, logistikkonsulter och branschorganisationer för att utveckla ett planeringsverktyg som bidrar till minskade störningar och lägre risk för ökade kostnader eller förlängd byggtid. Ansvariga forskare: Anna Fredriksson, David Gundlegård, Ahmet Sezer, Rasmus Ringdahl, Niklas Rönnberg, Jonas Löwgren.
  • Cirkulära arbetskläder Textilindustrin står för enorma utsläpp av koldioxid. Samtidigt förbrukar svenska hantverkare årligen miljontals arbetsbyxor. Att minska denna förbrukning har en stor miljö- och affärspotential. Då krävs en omedelbar övergång till mer cirkulära och hållbara modeller som baseras på återbruk, uthyrning, prenumeration på kläder. Ansvariga forskare: Marianna Lena Kambanou, Mattias Lindahl, Johannes Matschewsky, Jeanette Engzell, Annelie Carlson.
  • Effektiv och återanvändbar metod för vätgaslagring Flytande organiska vätebärare (LOHC) har dykt upp som ett effektivt och hållbart tillvägagångssätt för lagring av väte; där väte laddas till en organisk vätska, transporteras till slutanvändaren och slutligen lossas. Projektet har utvecklat en elektrifierad lossning där grön el används för att överföra väte från exempelvis vatten till organisk vätska – en metod som innebär en stor minskning av energiförlusten. Ansvariga forskare: Hamid Ghorbani Shiraz, Mikhail Vagin, Xavier Crispin, Magnus Berggren,

Om 100-listan

Listan tas fram av IVA-projektet Research2Business, R2B, som verkar för att Sverige ska vara ledande på att omvandla akademisk forskning, inom tekniska och ekonomiska vetenskaper, till innovation och konkurrenskraft i näringslivet. Listan lanserades i samband med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademins 100-årsjubileum 2019.

Se hela 100-listan 2023 på IVA:s hemsida




Kontakt

Senaste nytt från LiU

Två unga kvinnor diskuterar på lab.

Spermiernas molekyler kan förutsäga IVF-framgång

Spermien är inte en passiv leverantör av arvsmassa till ägget. En ny studie visar för första gången att vissa molekyler som kommer med spermierna, så kallade mikro-RNA, bidrar till embryots utveckling flera dagar efter befruktningen.

Rymden inte bara teknik – även plats för kultur och etik

I skuggan av raketer, satelliter och miljardärers rymdprojekt växer ett nytt forskningsfält fram. Det handlar om att förstå rymden även som en kulturell, politisk och etisk arena.

Inför klimatmötet COP30: ”Det ser riktigt risigt ut”

Det görs för lite och för långsamt. Den bistra bedömningen gör LiU-forskarna Mathias Fridahl och Maria Jernnäs inför årets stora internationella klimatmöte i brasilianska Belém. Men de flesta länder har inte gett upp klimatarbetet.