11 maj 2023

Fem forskningsprojekt från Linköpings universitet finns med på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVA, 100-lista. Årets lista lyfter särskilt fram forskning inom klimatomställning, energiförsörjning, välfärdsteknologi, cybersäkerhet och krisberedskap. 

Campus Valla med A-huset i fokus.
Fem LiU-projekt finns med på IVA:s 100-lista 2023. Fotograf: Teiksma Buseva

På årets 100-lista lyfter IVA fram forskningsprojekt som handlar om att säkerställa att nya och kommande innovationer inte hotar utan möjliggör bättre hushållning och fördelning av jordens begränsade resurser. Det innebär ökad hållbarhet och cirkularitet, ökad jämlikhet, demokrati, säkerhet, hälsa och välbefinnande för hela mänskligheten. Totalt har 79 forskningsprojekt från landets olika lärosäten valts ut. Fem av projekten är från Linköpings universitet:

  • Designade nanopartiklar för effektiv vätgasframställning Efterfrågan på grön vätgas förväntas öka dramatiskt på grund av energiomställningen. Den effektivaste metoden i dag att generera vätgas kräver ohållbart stora mängder dyra ädelmetaller. Projektets lösning är att designa elektroderna i elektrolyscellerna på nanonivå så att ädelmetallatomerna placeras där de effektivt kan delta i processen. Ansvariga forskare: Ulf Helmersson, Sebastian Ekeroth, Rommel Viloan, Robert Boyd.
  • Produkter och tjänster för produkt-som-en-tjänst För att förverkliga de svenska målen med en stark cirkulär ekonomi, som bidrar till en bättre miljö och minskade klimatförändringar, behövs förbättrad implementering av affärsmodeller för produkt-som-en-tjänst. Projektet ska hjälpa tillverkare att bygga kapacitet för produktutveckling och uppskattning av servicekostnader inom den svenska industrin. Ansvariga forskare: Tomohiko Sakao, Johannes Matschewsky, Johan Vogt Duberg, Ou Tang, Annelie Carlson, Marianna Lena Kambanou, Erik Sundin, Mattias Lindahl.
  • Störningsfri stad Byggtransporterna inne i städerna kan minskas med över tio procent. Men då krävs bättre bygglogistik. I projektet samarbetar forskare med kommuner, Trafikverket, kollektivtrafiken, logistikkonsulter och branschorganisationer för att utveckla ett planeringsverktyg som bidrar till minskade störningar och lägre risk för ökade kostnader eller förlängd byggtid. Ansvariga forskare: Anna Fredriksson, David Gundlegård, Ahmet Sezer, Rasmus Ringdahl, Niklas Rönnberg, Jonas Löwgren.
  • Cirkulära arbetskläder Textilindustrin står för enorma utsläpp av koldioxid. Samtidigt förbrukar svenska hantverkare årligen miljontals arbetsbyxor. Att minska denna förbrukning har en stor miljö- och affärspotential. Då krävs en omedelbar övergång till mer cirkulära och hållbara modeller som baseras på återbruk, uthyrning, prenumeration på kläder. Ansvariga forskare: Marianna Lena Kambanou, Mattias Lindahl, Johannes Matschewsky, Jeanette Engzell, Annelie Carlson.
  • Effektiv och återanvändbar metod för vätgaslagring Flytande organiska vätebärare (LOHC) har dykt upp som ett effektivt och hållbart tillvägagångssätt för lagring av väte; där väte laddas till en organisk vätska, transporteras till slutanvändaren och slutligen lossas. Projektet har utvecklat en elektrifierad lossning där grön el används för att överföra väte från exempelvis vatten till organisk vätska – en metod som innebär en stor minskning av energiförlusten. Ansvariga forskare: Hamid Ghorbani Shiraz, Mikhail Vagin, Xavier Crispin, Magnus Berggren,

Om 100-listan

Listan tas fram av IVA-projektet Research2Business, R2B, som verkar för att Sverige ska vara ledande på att omvandla akademisk forskning, inom tekniska och ekonomiska vetenskaper, till innovation och konkurrenskraft i näringslivet. Listan lanserades i samband med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademins 100-årsjubileum 2019.

Se hela 100-listan 2023 på IVA:s hemsida




Kontakt

Senaste nytt från LiU

Samling av bilder på uppskjutning av raket, och man i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.